Rapporten Yrkesofficerares professionalisering och karriärutveckling (YPK) har tagits fram vid Centrum för Global HRM vid Göteborgs universitet på uppdrag av Försvarsmakten.
En central slutsats är att specialistofficerarnas tekniska expertis och erfarenhet är nödvändig för verksamheten, men att deras karriärmöjligheter är begränsade. Officerssystemet i Försvarsmakten premierar fortfarande akademiskt utbildade officerare, vilket skapar status- och löneklyftor.
– Många specialistofficerare känner sig inlåsta och saknar möjlighet att växla bana eller påverka sin framtid, säger Gunnar Gillberg, universitetslektor i arbetsvetenskap.
Tuffa arbetsvillkor
Gunnar Gillberg har tillsammans med Per Thilander, universitetslektor i företagsekonomi, och ytterligare kollegor analyserat hur yrkesofficerare – särskilt specialistofficerare – utvecklar sin profession, karriär och kompetens i en tid av förändrade befälssystem och nya organisatoriska krav. Studien bygger på 74 intervjuer med främst officerare inom armén, marinen och flygvapnet men också med representanter för hälso- och sjukvården.
Rapporten visar också att arbetet inom Försvarsmakten präglas av högt engagemang men tuffa villkor. Personalbrist, övertid och långa perioder borta från hemmet bidrar till stress och risk för utbrändhet. Svårigheter att förena arbete och familjeliv är en vanlig orsak till att specialistofficerarna överväger att lämna yrket. Samtidigt upplevs samarbetet mellan taktiska officerare och specialistofficerare som gott, präglat av respekt och gemensamma mål.
– På förbandsnivå fungerar samspelet väl. De professionella gränserna hanteras pragmatiskt, vilket gynnar verksamheten, konstaterar Per Thilander.
Akademisering väcker debatt
Rapporten lyfter även fram en pågående debatt om akademiseringen av officersutbildningen. Många respondenter menar att utbildningen blivit för teoretisk och inte tillräckligt anpassad till operativa behov, medan andra ser fördelar med att en akademisk grund stärker yrkets status.
I ett internationellt perspektiv, inte minst med Sveriges Natomedlemskap, lyfts frågan om specialistofficerarnas roll och erkännande som avgörande för framtiden.
– Det finns en oro för att deras professionella identitet och status ska försvagas i internationella samarbeten där mer traditionella befälssystem dominerar, säger Gunnar Gillberg.
