I studien har forskarna under två års tid följt 18 unga vuxna med skulder hos Kronofogden. I de ungas berättelser återkommer exempel på social utsatthet, som psykisk ohälsa, missbruk, kriminalitet, fattigdom och ekonomiskt våld.
– Hos alla unga som vi följde fanns någon typ av social problematik i botten. Det utmanar bilden av att skulder främst handlar om okunskap eller oansvarig konsumtion, säger Tobias Davidsson, doktor i socialt arbete vid Institutionen för socialt arbete.
I forskningsprojektet har han arbetat tillsammans med forskarkollegan Erik Eriksson, docent vid Socialhögskolan vid Lunds universitet.
Skuldsättning sätter livet på paus
Skuldsättningen fick stora konsekvenser i de ungas vardag. Den påverkade deras möjlighet att få bostad, studera vidare, röra sig på arbetsmarknaden, inleda romantiska relationer och delta i sociala sammanhang. Många liknade det vid att livet sattes på paus.
– Flera beskrev det som att de stod still medan jämnåriga gick vidare i livet. Skulderna skapade isolering, stress och en stark känsla av hopplöshet, säger Tobias Davidsson.
Studien visar att ungas väg in i överskuldsättning ofta gick via konsumtionskrediter och köp nu-betala-senare-tjänster. När ekonomin sedan försämrades, kanske på grund av arbetslöshet eller sjukdom, kunde snabblån bli nästa steg, vilket i flera fall ledde till en växande skuldspiral.
Problem med lösningar på flera plan
I intervjuerna sa många av de unga att de inte kunde förstå varför fordringsägare och inkassobolag höll kvar fordringarna så länge, i stället för att lämna dem vidare till Kronofogden. Som en ung kvinna sa i studien: ”Hur kunde det ens vara möjligt att jag fick skulder på 800 000? Att det inte fanns någon spärr (…) Det borde finnas nån kontroll, inte att jag sitter i fyra eller fem år och bara tar nya lån.”
Forskarna efterlyser både hårdare reglering av kreditmarknaden och bättre stöd till unga som redan är skuldsatta, till exempel genom att Kronofogden arbetar ännu mer förebyggande och att ekonomisk rådgivning alltid ska kombineras med psykosocialt stöd. Välfärdsaktörer behöver komma ihåg att alltid fråga unga om ekonomi och skulder. Det gäller till exempel socialtjänst, skola, budget- och skuldrådgivning, hälso- och sjukvård, Arbetsförmedlingen och intresseorganisationer som möter personer i utsatthet. Stödinsatser i grupp kulle kunna vara särskilt verksamma, för i grupper kan överskuldsatta unga vuxna dela erfarenheter med varandra.
– Överskuldsättning är ett komplext socialt problem och kräver ett socialt arbete som kan möta den komplexiteten, säger Tobias Davidsson.
Text: Anna Vörös, kommunikatör vid Institutionen för socialt arbete
