Petra Linnsand har framgångsrikt försvarat sin avhandling

Publicerad

9 december 2023

vid

GNCs Petra Linnsands har framgångsrikt försvarat sin avhandling om "Young Children with Autism in a Multiethnic Immigrant Population. Prevalence, Feeding Disorders, Early Detection, and Intervention".

GNC:s är glada att meddela att Petra Linnsand framgångsrikt försvarade sin avhandling den 8 december 2023. En kort sammanfattning av hennes avhandling med titeln "Young Children with Autism in a Multiethnic Immigrant Population. Prevalence, Feeding Disorders, Early Detection, and Intervention" finns nedan.

Bakgrund

Under de senaste 30 åren har antalet registrerade autismdiagnoser ökat och förekomsten av diagnostiserad autism är mellan 1–1,5%. Studier talar för att autism är vanligare hos barn till utlandsfödda föräldrar samt att den gruppen barndiagnostiseras senare än sina jämnåriga kamrater och därmed riskerar att missa viktiga tidiga insatser.

Autism innebär stora begräsningar inom två områden, nämligen social kommunikation och beteende/intressen samt sensorik. Inom social kommunikation handlar det om brister i förmågan till social ömsesidighet och kommunikation samt förmågan att utveckla och förstå sociala relationer. Barn med autism fastnar ofta i upprepat beteende, vill ha saker på sitt sätt och upplever sinnesintryck på ett annorlunda sätt. Barn med autism har nästan alltid andra samtidiga utvecklingsneurologiska problem, till exempel språk- och talproblem, motoriska avvikelser, mat- och sömnproblem och/eller intellektuell funktionsnedsättning. Även olika medicinska tillstånd, såsom cerebral pares (CP) eller epilepsi, är vanligare hos barn med autism jämfört med barn utan autism.

Bakgrunden till autism är ännu inte helt klargjord, men i flertalet fall är genetiska faktorer avgörande i uppkomsten. Andra faktorer som är av betydelse är tidiga miljöfaktorer, till exempel komplikationer under graviditet och förlossning samt tidig exponering för miljögifter. Forskning de senaste åren lyfter även fram betydelsen av epigenetiska faktorer. Forskning har visat att det är viktigt att tidigt upptäcka symtom på autism. Tidiga tecken på autism kan vara avvikelser i barnets rörelsemönster, annorlunda reaktioner på sinnesintryck och brister i förmågan till delad uppmärksamhet. Symtomen kan uppmärksammas redan under första till andra levnadsåret och hos en del barn märks en avplaning och/eller tillbakagång i utveckling av kontakt och kommunikation. Screening, exempelvis på barnavårdscentralen (BVC) kan underlätta tidig upptäckt av autismsymtom, i Göteborg screenas alla 2,5 åriga barn. Screeningen består av ett frågeformulär riktat till barnets föräldrar (Modified Checklist for Autism in Toddlers, Revised, with Follow-Up) och observation av barnet utförd av BVC-sköterskan (Joint Attention Observation Schedule, JA-OBS). Det är viktigt med tidiga insatser riktade till barnet med autism och dess föräldrar. Det finns olika insatsmodeller och forskning ger starkt stöd för naturalistiska insatser för de yngsta barnen. Insatserna ges i barnets dagliga aktiviteter med fokus på inlärning av grundläggande sociala färdigheter, till exempel delad uppmärksamhet och imitation. Early Start Denver Modell (ESDM) tillhör de naturalistiska insatsmodellerna. Föräldrarna guidas att skapa tillfällen för samspel, kommunikation och lek i barnets vardag med utgångspunkt från den målsättning som skapas tillsammans med behandlaren. Det finns internationella studier som utvärderat ESDM i förskola med lovande resultat. Studierna i föreliggande avhandling har utförts i ett område med en mycket hög andel invånare med utländsk bakgrund, där arbetslösheten är högre och medelinkomsten är lägre jämfört med övriga Göteborg. Sedan 2013 finns ett multiprofessionellt småbarnsteam i studieområdet, som arbetar med att utreda och ge insatser för små barn med misstänkt autism och/eller andra utvecklingsneurologiska svårigheter. Teamets målsättning är att öka tillgängligheten till vård och föräldrarnas möjlighet till delaktighet i insatserna. Den forskning som presenteras här har sitt ursprung i det kliniska arbetet i småbarnsteamet.

Studie 1

Den första studien avsåg att undersöka förekomsten av autism hos 2–5 år gamla barn i studieområdet och möjliga riskfaktorer för autism. Journaler från BVC och från den fördjupade utredningen i ovan nämnda team granskades. Studien inkluderade 902 barn, varav 3,7% (33 barn) uppfyllde kriterierna för autism. Vid analysen framkom både genetiska och andra riskfaktorer för autism. Resultaten underströk vikten av att öka sjukvårdens tillgänglighet för att möta de individuella behoven som finns i populationer med en hög andel av utlandsfödda.

Studie 2

Den andra studie fokuserade på uppfödningsproblem hos barn med autism. Studien inkluderade 46 barn med autism och data inhämtades från deras journaler. En stor andel av barnen (76,1%) hade någon form av uppfödningsproblem. Ungefär hälften av barnen hade svårare och mer ihållande uppfödningsproblem och 28,3% hade svårigheter förenliga med diagnosen undvikande/restriktiv ätstörning (ARFID). För majoriteten av barnen i ARFID-gruppen fortsatte problemen under förskoleåren. Vikten av att professionella i vården är uppmärksamma på både tidiga autismsymtom och uppfödningsproblem vid mötet med små barn betonades.

Studie 3

I den tredje studien studerades instrumentet, Joint Attention Observation Schedule Preschool (JA-OBS Preschool), för tidig upptäckt av autism i förskolan. JA-OBS Preschool avser att fånga brister i delad uppmärksamhet och andra svårigheter i social kommunikation. Studien inkluderade 46 barn med misstänkt autism som bedömdes med instrumentet. Studien avsåg att undersöka om JA-OBS Preschool kunde fånga symtom på autism i förskolan och om två olika bedömare skattade svårigheterna på liknande sätt. Symtom på autism kunde med hjälp av JA-OBS Preschool identifieras i förskolemiljön och det fanns en samstämmighet mellan de två bedömarna. I studien ingick endast en liten grupp barn och alla barnen hade misstänkt autism, vilket gör att fler studier behöver göras innan det går att veta om instrumentet är användbart i förskolan för att identifiera tidiga tecken på autism. Dock verkar instrumentet vara lovande och förskolan framhålls som möjlig arena att identifiera tidiga autismsymtom.

Studie 4

Den fjärde studien var en intervjustudie, där förskolepersonal i studieområdet intervjuades om sina erfarenheter av att arbeta med ett insatsprogram baserad på ESDM. För att kunna arbeta med insatsprogrammet beskrev de femton deltagarna att vissa grundläggande förutsättningar krävdes. De talade om kontextuella förutsättningar, såsom småbarnsteamets lokala placering i stadsdelen och ESDM som metod. Aspekter av ESDM som lyftes fram var den gemensamma målsättningen och nätverksmötena. Vidare upplevde personalen att implementeringen av ESDM i förskolan hade en positiv påverkan på inlärningsmiljön för barnen med autism och även för de andra barnen. Samverkan med föräldrarna upplevades förbättrad och personalen fick ökad kunskap om autism och redskap för hur de kunde arbeta med barnen med autism i förskolan. Insatsprogrammet baserat på ESDM verkar vara en lovande modell för små barn med autism i området med många immigranter och låg socioekonomisk status.