Ovanlig kompassmanet hittas allt oftare längs västkusten
Allt fler observationer av kompassmanet rapporteras in i Artdatabanken och Inaturalist, där vem som helst kan skicka in bild och text om djur och växter. Bland annat har den hittats vid Tjärnö marina laboratorium under hösten.
Christin Appelqvist, marinbiolog vid Göteborgs universitet, berättar mer om arten.
Hur vanlig är den egentligen i våra vatten?
– Än så länge relativt ovanlig. Jag blir inte förvånad när jag ser den så här på hösten, man brukar kunna se den då, men just i år har det varit ovanligt många. Vi fick in många rapporter redan i juli, och det är ett annorlunda mönster, att den gästar oss så tidigt på året. Samtidigt så är det är ju ingen främmande art, den finns ute i nordöstra Atlanten, från Medelhavet upp till Norge.
Artportalen har 75 inrapporterade observationer av kompassmanet från juli till början av november 2025, från Göteborg till Strömstad. 2024 fanns inga rapporter och 2023 var det åtta. Även webbplatsen Inaturalist har betydligt fler rapporter i år, jämfört med tidigare år.
Vad kan det bero på, att det har blivit många fler observationer?
– Vi vet inte riktigt vad som är orsaken. På många platser i världen verkar maneter öka generellt. Om det har med temperaturförändringar eller att vi har rubbat ekosystemet med rovfiske och tagit bort många predatorer, det finns många teorier men ingen vet riktigt. Den kan simma men driver också med strömmarna, och om det blir någon förändring i dem så kan det också leda till att fler kommer hit.
Kan de ställa till med någon skada?
– De bränns ju, men de har färre tentakler än vad den röda brännmaneten har. Den kan ju ha upp till 1200 tentakler, medan den här bara har 24 i kanten på medusan. Så uppepå och på munarmarna bränns den inte. Styrkan är lite som hos en brännmanet men den har som sagt betydligt färre tentakler.
Nu är kallbadsäsongen i full gång, bör vinterbadare se upp?
– Man kan ju alltid kika runt så att man inte hoppar rakt ner i den, och försöka undvika att simma in i den. Men de är inte farliga för människor.
Vad händer med det här exemplaret?
– Vi behåller den här på Tjärnöakvariet ett tag så får vi se hur länge den överlever. Det kan ju vara så att den är i sämre skick när den drivit in ända hit, så vi får se hur den klarar sig.
Text: Mikael Andersson
Karaktäristiskt utseende med bruna v-formade strålar på ovansidan av den vit/gula klockan, vilket gör att den liknar en gammaldags kompass. Upp till 30 cm i diameter men vanligast är runt 20 cm. Fyra långa krusiga munarmar hänger ner under klockan.
Har 24 fångsttentakler (upp till 60 cm långa) med nässelceller som kan ge smärtsamma brännskador.
Äter smådjur som andra maneter och havsborstmaskar, vilka paralyseras av giftet i nässelcellerna.
Växlar från att vara hane till att bli hona senare i livet. Är en så kallad protrandisk hermafrodit.
Finns i Atlanten och Medelhavet. Förekommer ibland längs den svenska västkusten. Hösten 2018 var det många observationer av den annars ovanliga maneten.
Rapportera gärna in observationer till Artportalen eller Inaturalist.
