Bild
Klängmedusa under ytan.
Klängmedusan trivs i ålgräsängar på grunt vatten. Den är liten och genomskinlig men har ett kraftigt gift som kan ge symtom som sting, yrsel, illamående och andningssvårigheter.
Foto: Björn Källström/Göteborgs marinbiologiska laboratorium
Länkstig

Rekordmånga fynd av giftig klängmanet

Publicerad

Den är bara några centimeter stor och bränns värre än en brännmanet. I sommar har över hundra rapporter om den giftiga klängmedusan kommit in.
– Arten har spridit sig till flera platser längs Västkusten och verkar vara här för att stanna, säger Doris Björling, manetforskare på Göteborgs universitet.

Den varma sommaren 2018 gjordes flera fynd av klängmedusor på Västkusten. Efter det har rapporterna varit få och koncentrerade till ett begränsat område innanför Tjörn och Orust. Men under sommaren 2025 har många rapporter kommit in till Artportalen. Över hundra observationer har gjorts, från Strömstad i norr till Kungsbacka i söder. 

– Arten gynnas av ihållande varmare vattentemperaturer och bildar då frisimmande medusor. Det verkar som att förhållandena har varit ovanligt gynnsamma i år, säger Doris Björling. 

 

Karta över Västkusten.
Rapporter om klängmedusor som har kommit in till Artportalen 2025. Gröna punkter visar enstaka fynd, blå punkter visar kluster av fynd. Arten har även rapporterats från norska och danska kusten, exempelvis i Öresund.

Troligen två arter

Klängmedusan kommer ursprungligen från västra Stilla havet. Teorierna om hur arten kom till Sverige är många, exempelvis med importerade ostron, i ballastvatten eller på tång som följt med båtar, men ingen vet säkert.

– Det vi är säkra på är att den sprids med människans hjälp. När vi ser fyndkartor över världen är de fläckvist spridda längs kusterna vilket är ett tecken på att de inte har tagit sig dit på egen hand, säger Doris Björling.

Det första fyndet av klängmedusor i svenska vatten gjordes redan 1923. Men det finns inga rapporter om att medusorna som hittades då brändes. Det gör däremot klängmedusorna som rapporterats in sedan 2018. Det får forskarna att misstänka att det rör sig om olika arter. 

– Förmodligen handlar det om två olika arter som är snarlika till utseendet, där den ena bränns och den andra inte bränns. Det här är något som forskare håller på att undersöka nu, säger Doris Björling. 

Doris Björling med håv.
Doris Björling, doktorand på Institutionen för marina vetenskaper, arbetar med att kartlägga nässeldjur i ordningen Anthoathecata i svenska vatten.
Foto: Karl-Johan Nylén

Då ska du uppsöka vård

Klängmedusan bränns med nässelceller på samma sätt som brännmaneter. Trots att medusan är liten, bara upp till ett par centimeter i diameter, har den ett kraftigt gift. Symptomen är individuella och i de flesta fall inte farliga, men kan vid omfattande exponering och hos känsliga individer leda till allvarliga symptom som andningsproblem, hallucinationer och feber. I sommar har flera personer fått söka vård efter att ha bränt sig på klängmedusor. 

– Om man bara tycker att det bränns på stället, som en vanlig brännmanet, behöver du inte göra något. Om du blir bränd på flera ställen, får andra symptom eller känner dig orolig, ska du ska kontakta vården, säger Doris Björling. 

Hur kan jag göra för att undvika klängmedusor när jag badar? 

– Bada på djupt vatten eller på ren sandbotten, klängmedusorna trivs i grunda vikar med ålgräs eller tång. Om du vill veta om det finns klängmedusor i din badvik kan du gå in på Artportalen och se om det finns några verifierade rapporter därifrån.

Text: Karl-Johan Nylén

Fakta: Klängmedusa

Klängmedusan, Gonionemus vertens, är genomskinlig, två till tre centimeter stor om man inte räknar med tentaklerna. Den kan vara svår att upptäcka, men känns igen genom ett rött, orange, brunt eller gult kors tvärs över klockan. Arten har sitt ursprung i de norra och västra delarna av Stilla havet men har spridit sig till Atlanten och hittas numera i de flesta av Europas havsområden, förutom i Östersjön.

Om du hittar vad du misstänker är ett fynd av arten kan du rapportera det i Rappen eller Artportalen.