Ny geopolitisk verklighet efter supervalåret 2024 påverkar Sverige
2024 var ett supervalår som både förändrat och förstärkt det politiska läget på olika håll i världen. I USA ökar desinformationen, beroendet av Kina för tillgång till mineraler och metaller kvarstår, de politiska strömningarna i EU går åt höger, men troligen blir 2025 en vändning för svensk ekonomi och inom EU har man ökat takten i att sluta nya avtal om handel. Det framkom när experter träffades på Handelshögskolan för att prata om en ny geopolitisk verklighet.
Hur ser läget ut i USA, Asien och EU? Vad innebär de politiska förändringarna för den globala och den svenska ekonomin? Den 22 januari bjöd Handelshögskolans Partnerprogram in till ”Utblick 2025” där en expertpanel delade med sig av sin kunskap och framåtblickande spaningar inom olika områden. Det var en ganska dyster bild som målades upp, men där finns ljusglimtar, som tex andra stärkta internationella samarbeten när USA blir mer protektionistiskt.
”News deserts” på den amerikanska landsbygden
Martin Gelin, författare och journalist för Dagens Nyheter och The Guardian och tidigare USA-korrespondent under två decennier, menar att desinformationen blir värre och värre i USA. Bilden av verkligheten skapas inte baserat på fakta utan på ideologi. Algoritmer styr över vad vi ser i sociala medier och högerextrema krafter syns allt mer, och nyheter och faktagranskning försvagas. På den amerikanska landsbygden har det uppstått ”news deserts” när 2000 dagstidningar lagts ner och invånarna inte längre har tillgång till relevant information. I dessa områden var Trumps vinstmarginal betydligt större än i landet i stort.
Kina alltjämt en central roll i värdekedjor
Åsa Malmström Rognes, chef för Asienprogrammet på Utrikespolitiska institutet och research fellow på Center for Asian Studies på Handelshögskolan i Stockholm, pratade om det ekonomiska läget i Asien. Mycket av världens tillverkningsindustri finns i Asien och Kina är världens näst största ekonomi. Men man ser en avmattning, problem i fastighetssektorn och lokala regeringar har hög skuldsättning och kan inte stimulera ekonomi på samma sätt som tidigare. Men Kina har alltjämt en central roll i värdekedjor, av världens kritiska råvaror förädlas tex ca 75% av all kobolt och litium i Kina trots att utvinningen sker på de afrikanska och australiensiska kontinenterna och både USA och EU är beroende av Kina gällande metaller och mineraler. Kinas ekonomi är även alltmer integrerad i Sydostasien genom leverantörskedjor och ägandestrukturer.
De politiska strömningarna inom EU går åt höger
Markus Johansson, forskare i statsvetenskap och ställföreträdande föreståndare vid Centrum för Europaforskning (CERGU), visade data över den politiska utvecklingen i Europa. De politiska strömningarna går åt höger och det har skett en förskjutning av parlamentets sammansättning över tid. 2024 hade de kristdemokratiska/konservativa, nationalkonservativa, högerradikala och oberoende grupperna 56,9 % av platserna i parlamentet. 2019, när den ”gröna given” var viktig, var motsvarande siffra 48,9 %. Det franska nyvalet 2024, regeringskrisen i Tyskland och det stundande nyvalet kommer att påverka utvecklingen i Europa och Sverige. Tyskland är Sveriges största handelspartner och EU:s ekonomiska motor.
Allianser och samarbeten viktiga i den globala handeln
Cecilia Malmström, fd EU-kommissionär och senior fellow på tankesmedjan PIIE Peterson Institute for International Economics, pratade om att Sverige är ett väldigt handelsberoende land och om det blir skakigt på den internationella handelsmarknaden så påverkas vi negativt. Antagligen kommer det tullar mot Europa, och det är inte bra. Det kommer att bli tullar mot Kina och ökade spänningar mellan Kina och USA, vilket kommer att påverka Europa. Kanske försöker Kina att dumpa varor i Europa, vilket sätter än mer press på den europeiska industrin. Cecilia påpekade också att världen är större än USA och Kina, och menade att EU gjort helt rätt som ökat takten i att sluta avtal med andra länder. Det finns många länder som är oroliga just nu, och då behöver vi skapa allianser och samarbeten med dem.
2025 kan bli en vändning för svensk ekonomi
Jens Magnusson, chefsekonom på SEB, ser flera ljuspunkter för den svenska ekonomin 2025. Hushållen har haft jobbiga år med inflation och svag reallöneutveckling. Nu är räntorna lite lägre, skatterna sänks, reallönerna har vänt uppåt. Detta borde leda till att man kan köpa och investerar mer, och få fart på den svenska tillväxten som varit lite trög i ett par år. Men Jens pekar också på att det finns orosmoment, inte minst internationellt exempelvis med en ny president i USA och ökade tullar. Svenska företag exporterar mycket till USA men många har också produktionskapacitet i landet. Om handeln med USA påverkas är en annan möjlig väg att öka handeln inom EU.
TEXT: Marie Larkö och Maria Norrström