Manetsäsongen har startat – forskare efterlyser hjälp
Förra säsongen kom det in tusentals rapporter om maneter till projektet ”Leta maneter”. Medborgarforskningen rullar på även i år, och forskarna efterlyser fortsatt hjälp från allmänheten.
– Nu är det hög tid att gå ut och spana efter maneter, säger Christin Appelqvist, marinbiolog vid institutionen för marina vetenskaper.
På våren börjar öronmaneterna knoppa av sig från polyperna, små rörformade djur som sitter fast under vattnet på klippor, bryggor eller alger. Polyperna är manetens fasta stadium av livscykeln och kan leva i flera år. Det andra stadiet är den frisimmande medusan, det vi kallar för manet.
I april är öronmaneterna väldigt små, bara ett par, två till tre centimeter i diameter, men fram mot maj växer de till sig och börjar synas i stora stim in mot kusten när vindar och strömmar ligger på.
Christin Appelqvist, marinbiolog på Tjärnö marina laboratorium, har under flera år fört statistik på när öronmaneterna dyker upp och det brukar kunna var så tidigt som i slutet av mars.
Men i mitten av april hade hon inte sett några.
– I år tycker jag att de är lite sena. Men däremot har jag sett blå brännmanet, säger hon.
"Leta maneter" tar hjälp av medborgarna
Förra året drog Christin Appelqvist i gång medborgarforskningsprojektet ”Leta maneter”. Bakgrunden är hennes oro, och flera rapporter de senaste åren, om att framför allt öronmaneter dör betydligt tidigare om somrarna, jämfört med tidigare.
– Jag är bekymrad. Under tio års tid har jag sett att öronmaneten dör redan i början av sommaren. Och det ska den inte göra i norra Bohuslän. Den ska äta och föröka sig och sedan dö naturligt i september eller oktober. Vi vet inte vad som orsakar den här massdöden och det är det vi vill försöka ta reda på.
Christin Appelqvist har också under flera år noterat fler och fler öronmaneter som har fler ”öron” än de normala fyra. Öronen är maneternas könsorgan, och forskarna vill ta reda på mer om vad förändringen kan bero på. För att få in tillräckligt med data föra att kunna göra vetenskapliga undersökningar, behöver forskarna hjälp från allmänheten.
Efterlyser bilder av olika arter
– Så här tidigt på säsongen är det bra om man kan fota och rapportera in så får jag data på när de dyker upp och när säsongen startar. Många kanske tar med sig hunden på promenad längs havet, och då är det väldigt värdefullt med rapporter om att maneterna har kommit. Det handlar inte bara om öronmaneter, utan skicka gärna bilder på alla maneter som dyker upp.
Medborgarprojektet ”Leta maneter” drog i gång förra året och det har varit en stor respons med över 2 500 rapporter om maneter från hela Sveriges kust. Flera manetambassadörer har också anmält intresse för att hjälpa till.
– Generellt handlar det om att förstå spridningen och förekomsten av maneter, men också hur de mår. Det kan jag också analysera utifrån bilderna som kommer in, säger Christin Appelqvist.
Text: Mikael Andersson
Fota maneterna med din kamera, det går bra med mobilen.
Ladda upp bild och info på sajterna Inaturalist eller Artportalen (eller båda). Meddela också plats och tid. Inaturalist finns också som app och det går att fota och ladda upp direkt i appen.
Forskarna hämtar sedan information därifrån att jobba vidare med.
Informationen är öppen för alla forskare.
