Bild
Ungdomar äter ramen med musslor.
Foto: Carolin Freiholtz
Länkstig

Kokbok ska få unga att upptäcka framtidens sjömat

Publicerad

Blåmusslor, ostron och alger tillhör våra mest miljövänliga livsmedel. Trots det äter vi bara ett par hekto per person och år. Med receptsamlingen Havsbondens kokbok hoppas författarna att fler ska upptäcka dessa klimatsmarta råvaror.

Med enkla och lättlagade recept som pizzabullar med tångpesto, ramen med musslor och sockertång och friterade ostron med asiatisk gurksallad hoppas Maria Bodin, projektsamordnare på Göteborgs universitet, att fler ska få upp ögonen för framtidens sjömat.

– Vi vill sänka trösklarna för alla som vill börja laga god och enkel mat med blåmusslor, ostron och alger. Recepten riktar sig särskilt till en ung målgrupp som är nyfikna på att laga sjömat, men är ovana vid att hantera råvarorna, säger hon.

Författarna till Havsbondens kokbok.
Personerna bakom Havsbondens kokbok. Från vänster: Karl-Johan Nylén (text), Karolina Martinson (recept), Maria Bodin (fakta) och Per Adolfsson (grafisk form).
Foto: Simon Ungman

Havsbonde för en dag

Receptsamlingen är kopplad till aktiviteten "Bli havsbonde för en dag" vid den marina kolonilotten Flytevi i Frihamnen i Göteborg. Där får högstadieelever lära sig mer om framtidens sjömat och odling i havet.

– Kunskapen om ostron, blåmusslor och alger är väldigt skiftande. Många är nyfikna på att testa att laga sjömat, men vet inte hur de ska gå tillväga. I Havsbondens kokbok har vi därför samlat våra bästa tips för att komma igång, säger hon.

Alla som besöker den marina kolonilotten kommer att få ett exemplar av receptsamlingen att ta med sig hem. Recepten finns också att ladda ner på webbsidan Framtidens mat från havet.

– Vår förhoppning är att recepten kommer att användas av hemkunskapslärare och andra som lagar mat med barn. Här ska också föräldrar kunna hitta rätter som både passar till vardag och fest, säger Maria Bodin. 

Havsbondens kokbok
Havsbondens kokbok har tagits fram av Centrum för hav och samhälle med stöd av forskningsrådet Formas och Fakulteten för naturvetenskap och teknik vid Göteborgs universitet. Bakom recepten står matinspiratör och kokboksförfattare Karolina Martinson.
Foto: Carolin Freiholtz

Fakta och inspiration

Recepten varvas med fakta om arterna, hur de odlas och hur maten vi äter påverkar miljön och den biologiska mångfalden.

Att fokus hamnar på just på blåmusslor, ostron och alger har flera orsaker. Dels är det underutnyttjade arter som vi skulle kunna äta mycket mer av. Dels är de inte bara näringsrika och klimatvänliga, de bidrar dessutom till att göra havet renare. 

– Bara några få procent av maten vi äter kommer från havet. Och av den maten utgörs 75 procent av tio arter med lax, sill och torsk i topp. Vi behöver bredda vår konsumtion och äta längre ner i näringskedjan. Då är ostron, blåmusslor och alger utmärkta alternativ, säger Maria Bodin.