Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Per Adolfsson, redaktör på Centrum för hav och samhälle.
Per Adolfsson har en bakgrund som redaktör för tidningen Skriva. Som kommunikatör på Centrum för hav och samhälle vill han inspirera forskare att skriva populärvetenskapliga texter om havet.
Foto: Johan Wingborg
Länkstig

Hjälper forskare skriva levande om havet

Publicerad

Vill du lära dig att skriva mer engagerande texter? Det finns några enkla knep.
På Centrum för hav och samhälle uppmuntras forskare att förvandla vetenskapliga resultat till spännande litteratur om havet.

Majoriteten av alla forskare är vana skribenter. De behärskar språkliga strukturer och korrekt grammatik. Det är inte där skon klämmer.
Det handlar snarare om att knäcka en helt ny skrivkod för att kunna nå ut till en bredare publik. Ambitionen är att forskarna ska berätta om sina resultat istället för att presentera dem, säger Per Adolfsson, redaktör på Centrum för hav och samhälle och initiativtagare till centrumets skrivarkurs.

Per Adolfsson har en bakgrund inom journalistiken. Bland annat är han pappa till Tidningen Skriva som kom ut med sitt första nummer 2011. Målgruppen för tidningen var, och är fortfarande, allt från professionella författare till glada amatörer med tummade manus i byrålådan.
– Vi upptäckte att det fanns ett stort intresse för kreativt skrivande vilket motiverade oss att ge ut en specialtidning. En av tre svenskar drömmer om att ge ut en bok, berättar han.

Bild
Porträtt av Per Adolfsson.
Per Adolfsson, redaktör på Centrum för hav och samhälle, håller i en kurs i populärvetenskapligt skrivande om havet.

Stort sug efter populärvetenskapliga texter

När Per Adolfsson anställdes på universitetet upptäckte han att här gäller omvända världen. När ”vanliga” människor längtar efter att uttrycka sig är de ofta osäkra på vad de ska skriva om. På universitetet är det snarare tvärtom.

– Här finns massor av viktig kunskap, men många saknar verktyg för att skriva för en bredare publik.


När Per Adolfsson dessutom blev kontaktad av en förläggare på Natur & Kultur som var på jakt efter forskare med uppslag till böcker var saken klar. Han insåg vilket sug det finns efter förklarande naturvetenskap. Inte minst är kunskap om havet efterfrågad eftersom den är så avgörande för framtidens miljö och klimat.

– Havsforskning har utsetts av FN som ett prioriterat område under de kommande tio åren. Det vore ju fantastiskt om fler forskare på universitet lyckas förmedla sina kunskaper till övriga samhället på ett effektivt och engagerande sätt.

Skrivarkurs för forskare

Per Adolfsson och hans kollega Annika Wall pejlade först intresset på Göteborgs universitet. Under förra hösten bjöd de in till ett webbinarium med författaren Magnus Linton, som ligger bakom boken "Text och stil – om konsten att berätta med vetenskap".

– Det var en slags inspirationsfestival som blev ganska välbesökt. Det var nog ett hundratal medarbetare i publiken, berättar Per Adolfsson.

Trots pandemin och krånglet med restriktioner valde kommunikatörerna att gå vidare med en skrivarkurs för forskare med någon koppling till havsrelaterad verksamhet. Åtta personer valdes ut, allt från doktorander till professorer, från hela universitetet. Den gemensamma nämnaren var att alla ville nå ut bredare med sin forskning och skriva en bok om havet.

– Deltagarna skulle ha med sig någon form av utkast eller introduktion. Därefter gav Magnus Linton personlig handledning till var och en så att de kunde gå vidare i skrivprocessen och de gemensamma textsamtalen.

Berättelsen i fokus

För många som bara skrivit vetenskapliga texter handlade det om att plocka av sig sina gamla glasögon. Istället för att redovisa allt spännande de hade kommit fram till, skulle de hitta ämnet för just den här boken. Redovisningsplikten var oviktig, respekten för det akademiska språkbruket kunde fara och flyga och torra fakta fick liv när själva berättelsen fick styra.

– Vi diskuterade hur man når sin publik och hur man får läsaren att vilja fortsätta ta sig igenom hela texten. Det händer något i skrivandet när man tvingar sig själv att formulera sig mer effektivt, menar Per Adolfsson.

Han tror personligen att alla forskare, som producerar så mycket text till vardags, skulle vinna på att lära sig att skriva mer levande och vassare texter. Det behöver inte handla om att skriva böcker utan kan vara debattartiklar, forskningsansökningar eller bara ett sätt att få lyfta blicken ibland. Vad vill jag egentligen med min forskning?

– Vi lever i ett ständigt flöde av information, därför är det viktigt att tränga igenom bruset med relevanta texter. Om fler forskare lyckas förmedla sin kunskap på ett lättillgängligt sätt kan det öka förtroendet för vetenskapen i samhället.

Text: Lotta Engelbrektsson
Först publicerad i GU Journalen

Så skriver du mer levande texter
  • Tänk på vad du vill berätta, inte rapportera. Om du skulle berätta om din forskning för din mamma eller en kompis, hur skulle du då börja?
  • Hitta en bra start, både till boken och de olika delarna, kapitlen, av textmassan. Bestäm din vinkel och se till att verkligen tydliggöra dina poänger.
  • Du behöver inte berätta allt, lita på att läsaren förstår. Använd väl valda fakta som leder framåt och fångar läsarens nyfikenhet och engagemang.
  • Hitta effektiva exempel och metaforer. Om du ska berätta om vetenskapligt komplexa saker, jämför med något vardagligt så att alla kan förstå.
  • Tänk på rytmen i texten. Läs texten högt för att få en känsla för musiken i den.
  • Variera långa och korta meningar, var sparsam med inskjutna bisatser och totalförbjud upprepningar. Rensa och stryk.
  • Ge läsaren ett ”läsarlöfte” tidigt i texten: Nu ska du få följa med på en resa…
  • Skapa ett förtroende för dig som författare. Hitta en tydlig röst och rätt tilltal. Du lovar läsaren nya kunskaper och insikter som hen inte kan motstå.
  • Tänk på dramaturgin. Du behöver inte börja från början och masa dig till slutet. Ett tips är att starta med en effektiv scen, som kan öppna upp en större berättelse.
  • Läs, läs, läs! Och när du läst något du gillar, fundera på vad det var som fungerade så bra och varför.