Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Ögonkorallen släpper ägg och spermier i vattnet
Just nu släpper ögonkorallen massor av ägg och spermier i akvarierna på Tjärnö marina laboratorium.
Foto: Susanna Strömberg
Länkstig

Full fart i korallfabriken – nu finns det hopp för de svenska korallreven

Publicerad

I ett kallt och fuktigt termokonstantrum på Tjärnö marina laboratorium står Susanna Strömberg bland porlande akvarier. Hon föder upp korallbebisar som ska hjälpa forskarna att rädda Sveriges unika korallrev.

'Korallfabriken' är stora akvarier där ögonkorallen Lophelia pertusa släpper ägg och spermier som blir till larver. Föräldrarna hämtades i november från ett stort revområde i norska Hvaler-området, norr om Koster. Då var de fulla av ägg och spermier, och nu i februari leker de för fullt.

Bild
En koloni av ögonkorall.
Den lilla busken är en koloni av ögonkorall. En koloni börjar med en enda liten larv som sätter sig fast på ett lämpligt underlag och utvecklas till en så kallad polyp. Från polypen knoppas nya polyper av och med tiden kan ett helt korallrev bildas.
Foto: Susanna Strömberg

– När vi ser att korallerna har släppt ut ägg och spermier i vattnet slangar vi över dessa från akvarierna till stora glasskålar på 2-3 liter. Där sker befruktningen. Vi brukar röra om lite emellanåt för att öka chansen att ägg och spermier stöter ihop, berättar Susanna Strömberg, forskningsingenjör på institutionen för marina vetenskaper.

Dött rev fick nytt liv

Larverna ska användas som 'testpiloter' för att se vilka underlag de föredrar. De gillar att klämma sig in i små hålrum som bara är aningen vidare än vad de själva är breda. Där sitter de skyddat från rovdjur tills de har ombildats till så kallade polyper, och fått sitt yttre hårda skelett av kalk som de kan dra sig in i.

Bild
Forskaren Susanna Strömberg tittar ner i en skål med larver av ögonkorall.
Susanna Strömberg tittar ner i glasburken som är full med befruktade korallägg. Larverna som utvecklas ska användas för att prova ut lämpliga material att sätta ut på havsbottnen, så att nya korallrev kan bildas.
Foto: Nina Luckas

Ögonkorallen har sin enda kända svenska förekomst i Natura 2000-området Koster- och Väderöfjorden, i norra Bohuslän. Men av sex ursprungliga rev är det bara två som har levande koraller idag. Genom att sätta ut konstgjorda revstrukturer med bra ytor som passar för korallarverna att sätta sig på, hoppas Susanna Strömberg och kollegan Ann Larsson att det kan bli nya korallrev.

– För några år sedan upptäcktes att det börjat växa koraller på rester av gamla rev vid Väderöarna. På döda klumpar av korallskelett sitter det täta mattor av ganska jämnstora koraller. Så det är tydligt att där det finns en lämplig tredimensionell struktur kan det bli återväxt av korall, säger Susanna Strömberg.

Testar olika underlag

Till sin hjälp har forskarna en 3D-printer. Den används för att tillverka olika typer av underlag med olika storlek på hålrum och rännor och i ett par olika material. Ett som är gjort av majs- och potatisstärkelse, och ett av finmalet kalkmineral.

– Och så testar vi även metallurgisk slagg – en kalkhaltig restprodukt från metalltillverkning som påminner mycket om vulkansten. De små slaggbitarna har en komplex yta med hål i olika storlekar. Vi ska försöka tillverka underlag som larverna väljer att sätta sig på permanent.

Bild
Nina Luckas lastar ombord settlingspaneler på Tjärnös stationsbåt Nereus.
Projektassisstent Nina Luckas lastar ombord stjärnformade paneler av betong som ögonkorallens larver ska kunna fästa sig på. Panelerna sätts ut på sex kända revplatser i Koster- och Väderöfjorden, för att undersöka förekomsten av larver i vattnet.
Foto: Ann Larsson

Korallerna vill ha bra fart på vattnet och gillar inte när vattnet blir grumsigt, då behöver de lägga mycket energi på att hålla sina polyper rena. Därför filtreras allt vatten. Tre gånger i veckan ska korallerna matas. Två gånger med små hoppkräftor och en gång med ett specialfoder som köps från en akvariebutik.

– Det tar ungefär tre veckor för larverna att utveckla en mun. Då är det dags att börja mata dem. De gillar också hoppkräftor, men vi brukar vi mixa dem till en slät soppa, säger Susanna Strömberg.

Små parasiter hotar

Att hålla korallfabriken igång kräver mycket arbete. Men forskarna verkar göra det mesta rätt, för korallerna tycks trivas i akvarierna på Tjärnö. Så bra att även de koraller som levt i labbet sedan förra året leker nu!

Utmaningen just nu är att de fått in någon slags encelliga parasiter i vattnet som angriper larverna. Därför testar forskarna olika sätt att filtrera och behandla vattnet, och har även blandat eget havsvatten med hjälp av havssalt och renat kranvatten.

Arbetsmiljön är en annan utmaning. Det blir många timmar i fukt och kyla så det gäller att klä sig ordentligt, konstaterar Susanna Strömberg.

– Vi har satt luft- och vattentemperaturen på 7–8 grader. Det är den temperatur som råder på cirka 100 meters djup där korallreven finns. Men vad gör man inte för vetenskapen; vi vill ju att korallerna ska trivas så vi får lära oss mer om dem!

Text: Susanne Liljenström

Sveriges enda korallrev

Ögonkorallen Lophelia pertusa bildar korallrev i djupa och kalla hav. Den tredimensionella miljön gör att fiskar och många andra djur söker sig till dit. Fler än 1 300 arter har observerats vid rev av ögonkorall, en artrikedom fullt jämförbar med den vid tropiska korallrev.

Projektet LIFE Lophelia ska återskapa korallrev i Kosterfjorden-Väderöfjordens Natura 2000-område. Det är det enda kända området i Sverige med ögonkorall. Projektet är ett samarbete mellan Göteborgs universitet och Länsstyrelsen i Västra Götaland, och finansieras av Europeiska unionens LIFE-program och av Havs- och vattenmyndigheten.