Forskare vill utforska framtidens hållbara matsystem

Utopian Food Stories – Smaka på framtiden

Våren 2026 startar det tvärvetenskapliga forsknings- och samverkansprojektet Utopian Food Stories i Göteborg. Utopian Food Stories tar avstamp i forskning som tydligt visar behov av en djupgående omställning av våra matsystem – för klimatet, ekosystemen och social hållbarhet. Projektet riktar sig särskilt till unga vuxna, en målgrupp som befinner sig mitt i spänningsfältet mellan starka kommersiella matberättelser och möjligheten att forma nya framtider.

– I en tid med hotande konflikter och utmaningar behöver vi utforska kreativa, nya sätt att skapa hopp, framtidstro och vilja att skapa förändring, säger projektansvarig Camilla Brudin Borg, som sedan 2020 leder det GU-baserade projektet Utopian stories.

Blå mat på våra framtida tallrikar

I projektet ligger särskilt fokus på havsmat. Det är ett område som rymmer komplexa frågor om tillgång och miljöpåverkan, men som också har stor potential för nytänkande kring produktion, nya livsmedel och framtida maträtter.

Havsmat är särskilt intressant ur ett hållbarhetsperspektiv eftersom den, rätt utformad, kan bidra till näringsrik mat med relativt låg klimatpåverkan och resursanvändning jämfört med många landbaserade livsmedel. Samtidigt synliggör havsmat centrala frågor om ekosystemens gränser, social rättvisa och förvaltning av gemensamma resurser. 

– Det finns otroligt mycket potential i mat från haven, menar Maria Bodin från Centrum för hav och samhälle vid Göteborgs universitet. Vi behöver öka vår kunskap om möjligheterna som resurser från haven ger för hållbar matproduktion men också hur olika arter kan fiskas, plockas och odlas. Om det sedan skall få effekt på vår matkultur i framtiden är det också viktigt att vara öppna för sådant som vi kan vara ovana att äta. Där kan vi få inspiration från andra kulturers matlagning. 

Utopier för framtidskunnighet

Genom spekulativa metoder, deltagande processer och framtidsberättande vill Utopian Food Stories öppna upp för nya sätt att föreställa sig, smaka på och praktisera framtidens mat. Tillsammans syftar metoderna till att skapa möjligheter för deltagande i det gemensamma samtalet om framtida hållbara livsstilar.

– Genom att få prova på spekulativa metoder kan mer hållbara, men annorlunda matsystem göras begripliga och kännbara och möjliga att längta till. Metoden öppnar därmed ett utrymme där unga vuxna inte bara föreställer sig framtiden, utan också tränar sin förmåga att vara medskapare i den, menar Camilla Brudin Borg. 

Unga vuxna är en strategiskt viktig målgrupp i omställningen av matsystemet eftersom de befinner sig i en tid i sina liv där normer, praktiker och värderingar etableras. Deras konsumtionsmönster och förhållningssätt till mat har potential att påverka både framtida hushåll, arbetsliv och samhällsutveckling. Samtidigt utgör unga vuxna en grupp med hög mottaglighet för systemkritiska perspektiv och innovation, vilket gör dem centrala aktörer i övergången till mer hållbara matsystem.

– De representerar den generation som ska leva med konsekvenserna av våra beslut, säger Kristina Fermskog, miljöutredare Göteborgs Stad. Visionen för ett hållbart matsystem är ju att skapa livsmedelstrygghet för alla, utan att det sker på bekostnad av just dessa kommande generationers möjligheter.