Grundare insikter och ett politiskt samtal där reaktioner är viktigare än att försöka förstå varandra. Det är några av riskerna när AI-systemen väljer information åt oss. Informatikprofessorn Jonas Ivarsson har hållit ett föredrag i riksdagen om hur demokrati kräver att vi lär oss saker den svåra vägen.
En handfull forskare delade sina perspektiv inför riksdagen under seminariet ”Algoritmer i valrörelsen – demokrati på nya villkor”. Under seminariet lyftes några perspektiv på hur grundläggande demokratiska praktiker ställs på ända nu när artificiell intelligens (AI) fått en alltmer avgörande roll, både i politiska processer och för hur vi tar till oss information. En av forskarna var Jonas Ivarsson, professor i informatik vid Göteborgs universitet.
– Demokratin är inte bara ett sätt att fatta beslut, det är också en form av vetande, alltså ett sätt att tillsammans pröva vad som faktiskt är fallet, förklarade Jonas Ivarsson inför riksdagsledamöterna som senare skulle hålla ett panelsamtal om ämnet.
Bild
Foto: Hanna Nordin
Den djuplodade kunskapen vi får när vi aktivt söker upp information, medvetna om vem som har producerat den, och sedan testar den genom att ta del av andra perspektiv ersätts med en färdig analys som vi inte har varit delaktiga i.
Ivarsson menar att det finns en risk att vi blir användare av intelligens i stället för bärare av den och att vi lämnar ifrån oss ansvaret för att förstå hur saker verkligen fungerar eftersom vi omedelbart kan få till synes komplett information genom att vända oss till artificiell intelligens. Det kan förstås få konsekvenser för hur vi förstår politiska frågor och i förlängningen för de beslut som fattas.
– Demokratin vilar sällan på snabbhet, utan på den långsammare, ofta krävande viljan att förstå. Att försöka se samma sak innan vi går vidare, säger han.
En annan effekt som den växande närvaron av AI för med sig är att det politiska samtalet i exempelvis sociala medier anpassar sig efter hur AI-styrda algoritmer väljer ut och presenterar information. Numera är det vida känt att det innehåll som skapar många och starka reaktioner blir särskilt synligt. De lågmälda diskussionerna där vi människor delar målet att förstå varandra och våra olika synsätt i komplexa frågor gör inte samma avtryck. Här menar Ivarsson att de politiska representanterna inte bara har i uppgift att argumentera för idéer, utan är förebilder för hur det demokratiska samtalet låter.
– Uppgiften är dubbel. Det handlar absolut om att vinna gehör och att tydliggöra en position.Men lika mycket om att visa hur man lyssnar, hur man låter världen förbli gemensam även när man inte är överens.
Ytterligare tre föredrag hölls på temat AI och demokrati innan ett panelsamtal tog vid mellan riksdagsledamöter från Liberalerna, Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Moderaterna, följt av frågor och reflektioner från publiken.
Text: Agnes Ekstrand
Om seminariet "Algoritmer i valrörelsen – demokrati på nya villkor"
Seminariet var ett samarbete mellan Rifo och forskningsprogrammet Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program – Humanity and Society, WASP-HS.
Föredrag
“Algoritmisk opinionsbildning och valrörelsens nya villkor” Simon Lindgren, professor i sociologi, Umeå universitet
“AI-demokrati?” Anne Kaun, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, Södertörns högskola
“Kan våra demokratiska institutioner bevaras eller kräver utvecklingen en uppdaterad version?” Malin Rönnblom, professor i statsvetenskap, Karlstads universitet
“Förmågan att förstå tillsammans – demokratins tysta förutsättning” Jonas Ivarsson, professor i informatik, Göteborgs universitet
Medverkande riksdagsledamöter
Helena Gellerman (L) Jan Riise (MP) Jennie Nilsson (S) Magnus Resare (M)