Följer förändringarna i tarmens skydd i realtid

Med 4,8 miljoner kronor från IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse kan forskningsmiljön vid Sahlgrenska akademin komplettera sin avancerade mikroskopi med ett nytt, snabbt och högupplösande mikroskop.

För Malin Johansson, professor i biomedicinsk laboratorievetenskap med inriktning mot biokemi vid Göteborgs universitet, öppnar det nya möjligheter.

– Vi kommer åt både tiden och rummet på ett helt annat sätt. Vi kan se var något händer, när det händer och vad som händer därefter. Det är frågor vi har velat komma åt länge. Att vi nu får den möjligheten är fantastiskt, och vi är väldigt tacksamma, säger Malin Johansson.

Flera sätt att se samma vävnad

Forskarna arbetar redan med flera typer av avancerad mikroskopi. En av dessa metoder är elektronmikroskopi där de kan se mycket små strukturer i detalj, men då måste vävnaden fixeras eller frysas. 

Det nya mikroskopet tillför något annat: hög upplösning i kombination med snabb avbildning av levande material. Det är särskilt värdefullt för slem, som till stor del består av vatten och kan förändras när ett prov prepareras.

När skyddet sviktar

Ett område där Malin Johansson vill använda den nya tekniken är ulcerös kolit, där tarmens skyddande slembarriär är förändrad. Gruppen studerar också vad som händer på vägen från långvarig inflammation till tarmcancer.

Tillsammans med docent Thaher Pelaseyed forskar Malin Johansson även om Environmental Enteric Dysfunction, EED. Tillståndet drabbar framför allt barn i områden där undernäring och infektioner är vanliga och kan försämra näringsupptag och tillväxt. Projektet stöds av Gates Foundation.

– Vi vet fortfarande alldeles för lite om varför EED uppstår. Om vi kan förstå vad som händer med slembarriären kan vi kanske hitta markörer för sjukdomen och på sikt också sådant som går att behandla.

En stark forskningsmiljö

Malin Johanssons grupp är en del av Mucin Biology Groups, där forskare med olika specialiteter arbetar tätt tillsammans. Här finns allt från grundläggande biokemi och strukturbiologi till cellbiologi, avancerad mikroskopi och forskning på material från patienter.

Forskningen sträcker sig också utanför tarmen. Miljön har bidragit till en förändrad förståelse av slemmet i luftvägarna, och här studeras även slem i de kvinnliga könsorganen.

– Ingen av oss kan göra allt det här själv. Men tillsammans har vi en väldigt stor bredd, från molekyler till material från patienter. När alla de kompetenserna möts kan vi komma mycket längre och ställa frågor som vi annars inte hade kunnat ställa. Det är väldigt inspirerande, säger Malin Johansson.