Falbygdens äldsta stenåldergravar saknar större skelettdelar
Nya utgrävningar av forskare och studenter från Göteborgs och Kiels universitet visar på ett tidigare okänt mönster vad gäller de äldsta stenåldersgravarna på Falbygden.
– Vi har grävt tre gravar med samma resultat. Det finns många små bitar av skelett men större ben som lårben, armar och kranier fattas, säger arkeologen Karl-Göran Sjögren som lett utgrävningarna tillsammans med Tony Axelsson och Malou Blank, alla vid Göteborgs universitet.
De dösar som grävts ut i Falbygden är föregångare till de mer kända megalitgravar av typen gånggrift som finns i trakten. Redan 2023 grävdes den första dösen ut i Tiarp. Vid den utgrävningen gjordes upptäckten att det saknades större ben i graven. Eftersom forskarnas bedömning var att graven var orörd sedan stenåldern var detta en gåta för arkeologerna. Handlar det här om en begravningsritual?
Dösen i Tiarp daterade arkeologerna under hösten 2023 med hjälp av 14C till ca 3.500 år före vår tideräkning. Det gör den samtida med en rad andra tidiga gravmonument i ett stort område ner till Danmark och norra Tyskland.
Utgrävningar i sommar
Under både denna och förra sommaren grävdes ytterligare två dösar ut av arkeologer från Göteborgs universitet på Falbygden, vid Dala Backen mellan Falköping och Skövde. Även här fattas kranier och större ben från de döda. Slutsatsen är därmed, att bristen på större ben i Tiarpsgraven inte var någon tillfällighet utan ett återkommande mönster för dösarna på Falbygden. Detta mönster ses inte i gånggrifterna i området, inte heller i Danska dösar.
De två dösar som grävts ut vid Dala Backen ligger i närheten av varandra med bara fem meters mellanrum. Graven som undersöktes sommaren 2025 har daterats till samma tid som den i Tiarp, och dösen som grävdes ut nu i sommar är troligen från samma tid.
Förutom brist på vissa skelettdelar, så skiljer sig dessa gravar även i konstruktionen från gånggrifterna men också från dösar i andra områden. Det rör sig om små rektangulära kammare, 2-3 m långa, utan gång. Ett särdrag är de nischer som påträffas i gravändarna.
Är de begravda släkt?
Nu ska benen från gravarna analyseras, och jordprover ska skickas på analys. Först därefter kan resultaten sammanställas och forskarna dra slutsatser. Resultatet kommer sedan publiceras i en vetenskaplig tidskrift.
Benrester ska analyseras med en rad metoder för att få kunskap om de begravdas genetik, mobilitet och diet.
– Bland annat ska vi titta på om de gravsatta är släkt med varandra, och i så fall på vilket sätt, säger Malou Blank.
Dösprojektet på Falbygden har pågått vid Göteborgs universitet i flera år. Målet är att få reda på mer om de äldsta stenkammargravarna i Sverige. Projektet görs ihop med forskare vid Kiels och Lunds universitet.
Men någon mer utgrävning av dösar i Falköping är inte planerad.
– Nej, detta var den sista grävningen i det här projektet. Vi har fått samma resultat från tre dösar och då känns det inte meningsfullt att gräva ut ytterligare gravar, säger Karl-Göran Sjögren.
Förutom mindre skelettdelar så hittade arkeologerna avslag av flinta och pärlor av bärnsten.
– Det vi ska fundera över nu, är hur de har behandlat de döda. Hur kommer det sig att det inte finns större skelettdelar eller kranier i gravarna?
Studenter deltog vid utgrävningen
På utgrävningen deltog också studenter från Göteborgs universitets masterutbildning i arkeologi. Men inte bara för att gräva.
– Idag sker det mesta av dokumentationen vid utgrävningar digitalt, med totalstationer, gps och drönare. Så studenterna var med för att kunna öva sig på det, säger arkeologen Malou Blank.
Text: Cecilia Sjöberg
Sommaren 2023 grävdes den första dösen ut i Tiarp, och innehållet i graven förvånade forskarna. För här fanns bara mindre ben. Lårben, kranier och andra större kroppsdelar fattades.
Nu visar det sig att det fattas större ben från de döda även i de två gravar som Göteborgs universitet grävt ut i sommar och under 2025.