Enkel rengöring minskade bakterier på engångsutrustning
Tre enkla rengöringsmetoder minskade mängden bakterier på använd medicinsk engångsutrustning. Det visar en studie från Göteborgs universitet. Resultaten kan få betydelse som en sista reservåtgärd vid svår materielbrist i kris eller krig.
Brist på medicinsk engångsutrustning kan bli ett allvarligt problem i kris och krig. Liknande frågor aktualiserades under covid-19-pandemin, men kunskapen om enkla, fältanpassade rengöringsmetoder är begränsad.
Forskarna testade vanligt diskmedel, 70-procentig alkohol och perättiksyra på använd engångsutrustning. Alla tre metoderna minskade bakteriemängden tydligt och forskarna kunde inte påvisa någon skillnad i effekt mellan dem.
Enkla metoder testades
Studien, som publiceras i tidskriften Prehospital and Disaster Medicine, omfattade 90 använda engångsprodukter av sex olika typer från operationsverksamhet. Utrustningen borstades, blötlades och lufttorkades under förhållanden som skulle efterlikna vård med begränsade resurser.
På utrustning för luftvägar hittades genetiskt material från luftvägssmittor i 14 av 30 prover före rengöring. Efteråt var samtliga prover negativa. Ingen synlig påverkan på utrustningens funktion eller struktur upptäcktes.
Karl Chevalley är doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och överläkare på Prehospital intensivvård (PIV), Sahlgrenska Universitetssjukhuset:
– Enkla rengöringsmetoder kan minska mängden mikroorganismer på använd utrustning. Det ersätter inte steril utrustning, men kunskapen kan komma till nytta i en katastrof- eller krigssituation, säger han.
Sista utväg
Forskarna såg tecken på möjlig överföring av föroreningar när sprutor och infusionsutrustning rengjordes tillsammans med annan utrustning. Problemet sågs inte när de rengjordes separat.
![[none]](/sites/default/files/styles/50_10_6_xmedium_1x/public/2026-09/Karl%20Chevalley%20och%20G%C3%B6ran%20Sandstr%C3%B6m%20DUO%2016x9.jpg?h=013facc1&itok=tbCU9t4g)
Göran Sandström är forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och Försvarshögskolan:
– Beredskapslager och fungerande leveranskedjor är det viktigaste. Men i krig eller i en katastrof behövs nöd- och reservmetoder som en sista utväg, säger han.
Studien är genomförd som ett samarbete mellan Centrum för katastrofmedicin, Sahlgrenska akademin och sjukhuset i Ryhov tillsammans med Försvarshögskolan.
Studien omfattade få produkter och bara en rengöringsomgång. Den visar inte att utrustningen är säker att återanvända på patienter. Resultaten behöver därför följas upp i fler studier.
Artikel: Contingency Methods for Cleaning Single-Use Medical Equipment in Crisis, Disaster, or War; https://doi.org/10.1017/S1049023X26109066
Studien genomfördes av forskare vid Sahlgrenska akademin och Centrum för katastrofmedicin vid Göteborgs universitet, Linköpings universitet, Länssjukhuset Ryhov, Ambulanshelikoptern i Västra Götalandsregionen och Försvarshögskolan.
Medarbetare vid verksamheterna för anestesiologi, mikrobiologi och molekylärbiologi vid Länssjukhuset Ryhov bidrog också till insamling av material och mikrobiologiska analyser.
Studien finansierades av Futurum – akademin för hälsa och vård, Region Jönköping, Centrum för katastrofmedicin vid Göteborgs universitet samt Svensk Militärmedicinsk Förening.
