I en studie som publicerats i Nature har ett internationellt forskarteam använt avancerade genetiska tekniker i ett stort projekt som syftar till att kartlägga genetiken hos Europas tidigaste hundar.
Ett internationellt forskarteam under ledning av Francis Crick Institute i London, där Göteborgs universitet deltagit, har funnit att hundar domesticerades för mer än 14 000 år sedan. Hundar som levde i Europa före jordbrukets uppkomst bidrog väsentligt till den genetiska sammansättningen hos hundar som levde efter jordbrukets uppkomst och hos dagens hundar.
Hundar domesticerades från vargar mot slutet av den senaste istiden och var det första djuret som domesticerades av människor, redan långt före jordbruket. Det har vanligtvis varit svårt att skilja tidiga hundar från vargar med hjälp av DNA, och att studera benens utseende gör det inte alltid möjligt att med säkerhet skilja dem åt.
En av hundarna som analyserats i studien är från en grav i Skateholm i Skåne. Hunden är begravd tillsammans med en människa och är daterad till senmesolitisk tid, ca 5000 BC.
Foto: Lars Larsson
I studien analyserades DNA från 216 skelettdelar från hundar och vargar. Dessa prover kom från fyndplatser över hela Europa och dess omgivningar, bland annat Schweiz, Tyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Turkiet, Sverige, Danmark och Skottland.
Med utvecklad teknik blev det möjligt att identifiera många tidiga hundar, inklusive en 14 200 år gammal hund från Kesslerloch i Schweiz. Denna hund är den äldsta i studien och en av de äldsta som någonsin registrerats i världen.
Tidigare forskning från Crick-teamet tyder på att hundar härstammar från två olika vargkällor, en från östra Eurasien och en från västra Eurasien. Alla de tidiga europeiska hundarna i denna studie kan spåra sitt ursprung till den östra vargkällan, medan vissa uppvisar små inslag av arv från den västra vargkällan. Dessa nya bevis tyder på att europeiska vargar inte bidrog märkbart till hundens evolution.
Hunden från Kesslerloch var genetiskt sett mer lik europeiska hundar än asiatiska hundar. Detta tyder på att europeiska och asiatiska hundar redan för mer än 14.000 år sedan hunnit utvecklas till genetiskt olika grupper.
Jordbrukets spridning till Europa åtföljdes av en storskalig migration av människor från Sydvästra Asien. Genom att modellera de europeiska hundarnas härstamning efter de neolitiska jordbrukarnas ankomst visar forskarteamet att de genetiska förändringarna hos hundarna inte var samtida med förändringarna i människans genetik.
Detta tyder på att hundar från lokala jägare-samlare-grupper som redan bodde i Europa bidrog väsentligt till genetiken hos hundar som levde tillsammans med nyinvandrade jordbrukare. Genetiska analyser av moderna europeiska hundar visar att de fortfarande i stort sett liknar dessa neolitiska hundar.
– Hundar var det enda domesticerade djuret som fanns redan före jordbrukets uppkomst, så deras evolution kan hjälpa oss att förstå hur en stor livsstilsförändring har format vår egen historia, säger Pontus Skoglund, Ancient Genomics Laboratory vid Crick Institute i London.
Från Göteborgs universitet har arkeologen Karl-Göran Sjögren deltagit i studien.
– Det är fascinerande att hundar som levde före jordbrukets era väsentligt bidrog till genetiken hos jordbrukarnas hundar, och även senare europeiska hundar. Hundar var uppenbarligen viktiga för våra förfäder, och de första jordbrukarna tycks ha använt sig av tidigare jägare-samlares hundar när de flyttade in i Europa, säger Karl-Göran Sjögren.
Anders Bergström, lektor vid University of East Anglia och studiens förste författare, menar att utan dessa avancerade genetiska verktyg skulle vi inte kunna skilja hundar från vargar med säkerhet enbart utifrån skelettfynd.
– Ändå kvarstår många frågor: vi forskar fortfarande på var och hur hundar spred sig över Europa, efter att troligen ha domesticerats någonstans i Asien. Varje bevis är ett steg framåt på denna resa, säger han.
I den hittills största studien av hunddjursrester har nya genetiska tekniker gjort det möjligt att klassificera två tredjedelar av de analyserade resterna som hundar eller vargar.
Den äldsta identifierade hunden (14 200 år gammal) liknar dagens hundar i Europa mer än dagens hundar i Asien, vilket tyder på att domesticeringen av hunden började långt före detta datum.
Hundarna som levde tillsammans med europeiska jägare och samlare ersattes inte när jordbrukargrupperna kom, utan de bidrog istället väsentligt till genetiken i senare hundar och i slutändan även moderna europeiska hundar.
Francis Crick Institute är ett institut för biomedicinsk forskning med uppdraget att förstå den grundläggande biologin bakom hälsa och sjukdom. Dess arbete bidrar till att förbättra vår förståelse för varför sjukdomar utvecklas, vilket främjar upptäckter av nya sätt att förebygga, diagnostisera och behandla sjukdomar. The Crick grundades 2015 och flyttade 2016 in i en helt ny, toppmodern byggnad i centrala London, där 1 500 forskare och stödpersonal samarbetar tvärvetenskapligt, vilket gör det till den största biomedicinska forskningsanläggningen under ett samlat under ett och samma tak i Europa. Webbplats: http://crick.ac.uk/