Biomarkörer för Alzheimers sjukdom kan påvisas i blodprov som tas med ett stick i fingret på hemmaplan och postas till ett labb, utan kylhållning eller annan bearbetning. Det visar en studie som öppnar för helt nya möjligheter att studera sjukdomen.
Studien som publiceras i Nature Medicine har letts av Nicholas Ashton, forskare vid Göteborgs universitet och senior director vid Banner Sun Health Research Institute i Arizona, ihop med professorerna Kaj Blennow och Henrik Zetterberg vid Göteborgs universitet.
Tillsammans med kollegor i Sverige, USA och flera europeiska länder, däribland Danmark, Italien och Spanien, har de genomfört den första storskaliga valideringen av en lättillgänglig testmetod som är oberoende av geografisk närheten till specialiserad vårdinfrastruktur.
Genombrott för bredare forskning
Alzheimers sjukdom bekräftas vanligtvis genom hjärnscanning eller ryggmärgsvätskeprov, som är invasivt och dyrt. Samtidigt har blodprover som mäter biomarkörer för sjukdomen, såsom p-tau217, blivit alltmer exakta och tillgängliga, och har nyligen fått myndighetsgodkännande.
Den blodprovstagning som görs kliniskt i dag kräver dock utbildad personal samt specifik hantering och temperaturkontrollerad förvaring av proverna, vilket skapar begränsningar. Metoden med självprovtagning hemma, där det torra provet kan skickas per post, beskrivs därför som ett genombrott.
– Även om vi fortfarande är åratal ifrån klinisk användning, öppnar vi dörrar för forskning som tidigare var omöjlig – att studera olika populationer, genomföra storskaliga screeningstudier och inkludera grupper som historiskt sett har varit underrepresenterade i alzheimerforskningen, säger Nicholas Ashton.
Hög matchningsgrad mot andra tester
Forskningsprojektet omfattar sju medicinska center i Europa och 337 deltagare där den nya metoden tillämpats. Nivån av p-tau217 i dessa prover visade sig stämma väl överens med nivån i vanliga blodprover, och matchningsgraden jämfört med ryggmärgsprover låg på 86 procent. Två andra biomarkörer för alzheimer, GFAP and NfL, uppvisade också stark samstämmighet.
Forskarna menar att metoden i förlängningen kan komma att tillämpas för att hitta personer i riskzonen för demens till följd av Alzheimers sjukdom, och erbjuda mer ingående provtagning och analys. Metoden anses också ha potential för annat än Alzheimers sjukdom, som Parkinsons sjukdom, MS och ALS.
Nicholas Ashton, Kaj Blennow och Henrik Zetterberg, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.