Bild
Foto: Genre picture, Getty Images
Länkstig

Avloppsvatten från de flesta länder gynnar icke-resistenta bakterier

Publicerad

En global studie ledd av forskare vid Centrum för Antibiotikaresistensforskning (CARe) i Göteborg visar att kommunalt avloppsvatten inte alltid är den grogrund för antibiotikaresistens som det ofta antas vara. Genom att testa avloppsvatten från 47 länder fann forskarna att vissa prover kunde selektera för resistenta E. coli, men att majoriteten istället selekterade mot resistens. Dessa resultat förändrar vår förståelse av när och var resistens sannolikt utvecklas och sprids.

Kommunalt avloppsvatten innehåller ett stort antal utsöndrade antibiotika och har därför länge misstänkts vara en miljö där antibiotikaresistenta bakterier kan uppstå och spridas. Nu ger en studie publicerad i Nature Communications, och ledd av ett team från Göteborgs universitet, en mer nyanserad bild. Genom att undersöka hur obehandlat kommunalt avloppsvatten från 47 länder påverkar selektion av resistenta E. coli visar forskarna att vissa prover verkligen kan driva på resistens – men att de flesta istället hämmar den.

– Det mest fascinerande vi fann är de utbredda nackdelarna för resistenta E. coli i avloppsvatten från de flesta länder, säger professor Joakim Larsson, seniorförfattare till studien och föreståndare för CARe. Detta antyder att kommunala avloppsreningsverk inte alltid är grogrunder för resistens, som det ibland framställs.

Joakim Larsson, professor vid Institutionen för biomedicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och föreståndare för CARe, Centrum för antibiotikaresistensforskning.
Foto: Johan Wingborg

För att förstå vad som driver dessa mönster mätte forskarna även 22 olika antibiotika och 20 antibakteriella biocider i samtliga prover. Även om vissa antibiotika överskred nivåer som förutspås kunna selektera för resistens hos vissa bakterier, kunde inget enskilt ämne identifieras som en tydlig drivkraft i E. coli. De kemiska profilerna korrelerade ofta endast svagt med de observerade selektionseffekterna, vilket tyder på att komplexa blandningar – eller ämnen som inte analyserats – kan påverka vilka bakterier som gynnas.

Varför missgynnas då resistens så ofta i avloppsvatten?

– Resistens innebär ofta en kostnad för bakterien, förklarar Joakim Larsson. Om det inte finns tillräckligt med antibiotika närvarande växer de känsliga bakterierna ofta bättre. Det kan också bero på särskilda anpassningar hos vissa E. coli till avloppsmiljön.

Studien bekräftade sina fynd både genom experiment med syntetiska samhällen bestående av 340 olika E. coli-stammar och genom att använda naturliga mikrobiella samhällen från avloppsvatten. Båda metoderna visade liknande mönster av selektion och deselektion. Tillsammans utmanar resultaten vanliga antaganden om kommunalt avloppsvatten och lyfter fram komplexiteten i resistensdynamik i verkliga miljöer.

Forskarna betonar att även om vissa avloppsvatten tydligt kan selektera för resistens, kan den brett observerade hämningen av resistenta bakterier bidra till att minska risken för att resistens utvecklas och sprids i många sammanhang.

Studie: Antibiotic resistance selection and deselection in municipal wastewater from 47 countries