Åtta punkter för ålgräsets framtid i Europa
Över 50 forskare från 17 länder uppmanar beslutsfattare att skydda och restaurera ett av Europas viktigaste marina ekosystem – sjögräsängarna.
– Vi har de senaste 15 åren arbetat med att utveckla metoder för att restaurera ålgräs i svenska vatten. Nu finns äntligen en europeisk samsyn kring hur vi ska rädda dessa värdefulla ekosystem, säger Per-Olav Moksnes, professor på Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, som bidragit till vägledningen.
Den tvärvetenskapliga forskningsgruppen Zorro vid Göteborgs universitet har varit mycket framgångsrik med att utveckla kunskap och metoder för att förvalta och restaurera ålgräsängar i Sverige. Resultaten har lett till flera handböcker om ålgräsrestaurering som använts framgångsrikt i många storskaliga restaureringsprojekt både längs Sveriges kuster och i norra Europa, till exempel i Askeröfjorden och i tyska Östersjön.
För att förbättra en hållbar restaurering av sjögräs i hela Europa publicerar nu forskare från den europeiska organisationen ESRA en vägledning som riktar sig till politiker och beslutsfattare: “European Seagrass Recommendations 2026”.
– Det är den första vetenskapliga samsynen kring hur sjögräsängar ska skyddas, övervakas och restaureras i Europa. Vi är väldigt glada för att ha kunnat bidrag med vår erfarenhet från Zorro till denna vägledning, säger Per-Olav Moksnes.
Nästan hälften av ålgräset är borta
Vägledningen har tagits fram gemensamt av mer än 50 forskare från 17 europeiska länder, inklusive Per-Olav Moksnes och fler forskare från Zorro. Den innehåller åtta konkreta rekommendationer för att vägleda beslutsfattare, förvaltare och finansiärer i arbetet med att vända årtionden av förlust av sjögräs. Bland annat poängteras vikten av att:
- skydda kvarvarande ängar,
- avlägsna orsakerna till att ängar minskat innan man inleder aktiv restaurering,
- basera metoderna på vetenskapligt belagd kunskap, samt
- sprida kunskapen öppet.
– Längs den svenska västkusten har exempelvis nära 50 procent av ålgräset förlorats sedan 1980-talet. Det handlar om många tusen hektar och att återfå så stora områden med ängar utgör en enorm utmaning som främst kräver att miljöförhållandena förbättras, men också att ålgräs återplanteras för att skynda på processen, säger Per-Olav Moksnes.
– Det kräver politisk vilja, långsiktig finansiering och utveckling av metoder för olika miljöer som möjliggör storskalig restaurering, vilket är forskningsfrågor som Zorro jobbar med idag. Det är dock viktigt att forskningen internationellt har samsyn i dessa frågor och dessa rekommendationer ger en tydlig, och vetenskapligt grundad väg framåt för det arbetet, säger Per-Olav Moksnes.
Volontärer kan hjälpa med plantering
Vägledningen efterlyser bättre samordning mellan europeisk miljöpolitik och restaureringspraktik, förenklade tillståndsprocesser och betydande ökningar av långsiktig finansiering. Den betonar också vikten av samhällsengagemang, etiska riktlinjer och att data och kunskap delas öppet mellan alla aktörer.
– Det är mycket viktigt att också vanliga människor engagerar sig, både för att kunna påverka politiska beslut, men också för att bidra till att sjögräset kan återhämta sig. Inom Zorro forskar vi idag på att utveckla metoder för att restaurera ålgräs som inte kräver dykning, vilket volontärer skulle kunna använda, säger Louise Eriander, forskare i Zorro, Institutionen för marina vetenskaper.
– Vägledningen ger viktigt stöd och bidrar i rätt tid till genomförandet av EU:s naturrestaureringsförordning. De täcker hela restaureringskedjan – från att skydda befintliga ängar och minska mänsklig påverkan, till storskalig plantering och långsiktig övervakning, säger Marlene Jahnke, forskare i Zorro, Institutionen för marina vetenskaper som också bidragit till vägledningen.
Kontakt
Per-Olav Moksnes, professor på institutionen för marina vetenskaper, samt forskningsledare i Zorro, är svensk representant i ESRA:s rådgivande kommitté och har medverkat till att skriva vägledningen.
Tel: 0732 – 576224
E-post: per.moksnes@marine.gu.se
Sjögräsängar
Sjögräsängar, där ålgräs är den dominerande arten i norra Europa, är bland de mest produktiva ekosystemen på jorden. De är viktiga för kustfiske, skyddar kusten mot erosion och översvämningar, filtrerar vatten och lagrar betydande mängder kol.
Trots detta har dessa livsmiljöer minskat drastiskt i hela Europa till följd av försämrad vattenkvalitet, kustutveckling, sjukdomar, invasiva arter och ohållbart nyttjande.
Om ESRA
European Seagrass Restoration Alliance (ESRA) är en internationell samarbetsorganisation för sjögräsrestaurering som knyter samman forskning och storskaligt restaureringsarbete.
ESRA fungerar som en plattform för samarbete och kunskapsutbyte inom det europeiska arbetet med sjögräsrestaurering.
