Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Sillfisk i konservburk.
Vad är det för sillfisk i konservburken egentligen? Ansjovis, eller något helt annat?
Foto: Mostphotos
Länkstig

Ansjovis, sardin eller sardell – professorn reder ut begreppen

Publicerad

Ansjovishyllan gapar tom i matbutiken och julfriden är hotad när Janssons frestelse står utan den salta fisken. Men varför är den slut när vi behöver den som mest? Och vad är ansjovis egentligen? Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi, reder ut begreppen.

Janssons frestelse blir inte densamma utan ansjovis. Men är det fiskarten ansjovis som ger Janssons sältan? Eller vad är det för fisk vi lägger ner bland potatisen i den ugnsfasta formen egentligen?

– Nej det är inte fisken ansjovis vi lägger ner i Jansson. Ansjovisinläggning görs på skarpsill, som är en “lillasyster” till vanlig sill, säger Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi på institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet. 

Ansjovis, skarpsill, sardell eller sardin?

Sillfiskar är den vanligaste fiskgruppen. Tillsammans är de oräkneliga till antalet – hundratals miljarder individer simmar omkring i havet – och dessutom finns det många olika arter av sillfiskar. Sill, skarpsill, ansjovis och sardin är alla olika exempel på sillfiskarter.

När vi kommer till matbutiken blir det däremot svårare att hålla reda på vilken sillfisk det är vi egentligen köper – det kan faktiskt vara både det ena och det andra.

– Jag förstår att det är svårt för konsumenten att hålla reda på, men ansjovis är en svensk inläggning av skarpsill, sardell är ett svenskt namn på inläggning av ansjovis och sardinen i sardinburken kan vara en sardin, men den kan faktiskt också vara en skarpsill, säger Kerstin Johannesson.

Bild
Kerstin Johannesson porträtt
Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi.
Foto: Johan Wingborg

I svenska vatten fiskas bara sill och skarpsill. Och sardell är faktiskt inte ens en fiskart, utan ett svenskt namn på en inläggning av ansjovis. Den som säger att den någon gång har fiskat en sardell ur havet fabulerar alltså friskt.

– Om man är osäker vilken fisk man egentligen är på väg att köpa i butiken kan man titta på innehållsförteckningen på förpackningen. Där står alltid vilken fiskart som ligger inuti, säger Kerstin Johannesson.

Men varför har vi brist på ansjovis nu?

Idag finns få svenska båtar kvar av den storlek som fångar och landar mindre mängder skarpsill till de svenska fabriker på västkusten som gör ansjovisinläggningar. Istället importeras mycket av skarpsillen från Norge och England.

– Anledningen till att de mindre båtar som förr fanns på västkusten har försvunnit beror till stora delar på den fiskeförvaltning vi har idag, med så kallade försäljningsbara fiskekvoter. Den förvaltningen har lett till att det numera finns få, men väldigt stora, fiskebåtar. Dessa båtar landar sina fångster av sill och skarpsill i Danmark, där den blir fiskmjöl. Idag går mer än 90 procent av den svenska kvoten av dessa fiskar alltså till fiskmjölstillverkning, säger Kerstin Johannesson.

Förr i tiden fångades framförallt skarpsillen på västkusten på höstarna, i fiske med starka lampor inne i fjordarna i Bohuslän, så kallat “lysfiske”.

– Detta fiske har diskuterats, eftersom man får bifångst av bland annat torsk, vilket troligen är bekymmersamt för de idag kraftigt decimerade bestånden av fjordtorsk, säger Kerstin Johannesson.

Faktaruta

Sill (Clupea harengus) är vår vanligaste sillfisk och den fiskas runtom hela Sveriges kustområde. På Västkusten heter den sill och i Östersjön heter den strömming. Kan bli allt från 15 – 30 centimeter. Säljs i butik som sill eller strömming.

Skarpsill (Sprattus sprattus) förekommer i Västerhavet och Östersjön utom längst upp i Bottenviken. Skarpsill skiljs från sill genom sina skarpa fjäll på buken, som har gett den det äldre namnet vassbuk. Ett annat namn på skarpsill är brissling. Blir 16 – 18 centimeter lång. Säljs i butik som ansjovis eller sardin, beroende på inläggning.

Ansjovis (Engraulis encrasiocolus) förekommer endast sällsynt vid svenska västkusten. Utbredningen är längs Atlantkusten från södra Norge till nedanför ekvatorn samt i Medelhavet och Svarta havet. Är cirka 20 centimeter. Säljs i butik som sardell.

Sardin (Sardina pilchardus) påträffas sällsynt vid svenska västkusten. Utbredningen är längs Atlantkusten från södra Norge söderut till ekvatorn samt i Medelhavet och Svarta havet. Kan bli upp till 28 centimeter lång. Säljs i butik som sardin.

Sardell är ett svenskt namn på inläggning av ansjovis (Engraulis encrasiocolus). Sardell är inte en fiskart.