Förutsättningar Utbildning Resultat, FUR

Forskningskollegium

Kollegiet förutsättningar, utbildning och resultat inbjuder några gånger per termin till öppna seminarier angående aktuella pedagogiska frågor kring kvantitativ forskning om de klassiska pedagogiska frågorna.

Forskningsfokus

Ett gemensamt drag för forskningen inom forskningsmiljön är användningen av storskaliga nationella och internationella data samt avancerade kvantitativa analysmetoder.

Sedan 1961 har longitudinella studier av återkommande elevkohorter genomförts i nära samarbete med Statistiska centralbyrån (SCB). Detta har resulterat i utvecklingen av den unika databasen UGU, Utvärdering genom uppföljning. Nya data har kontinuerligt tillförts UGU-infrastrukturen och integrerats med uppgifter från olika nationella register. UGU-databasen har utgjort en viktig grund för flera forskningsprojekt inom FUR-gruppen och används fortsatt i pågående forskning.

En betydande del av forskningen bygger också på internationella storskaliga studier, så kallade ILSA-studier (International Large-Scale Assessments). Dessa omfattar jämförande studier av elevers kunskaper och färdigheter, exempelvis TIMSS, PIRLS, ICCS och ICILS, som genomförs av International Association for the Evaluation of Educational Achievement (IEA), samt PISA och TALIS, som genomförs av OECD. Arbetet har omfattat både genomförandet av den svenska delen PIRLS och PISA (PIRLS) och sekundäranalyser av data och flera av gruppens medlemmar är med i expertgrupper vid ILSA-studiernas framtagande. 

De multivariata statistiska metoder som används inom forskargruppen kan huvudsakligen hänföras till två traditioner: den psykometriska och den ekonometriska. Inom den psykometriska traditionen används bland annat item response theory (IRT) och strukturell ekvationsmodellering (SEM) med latenta variabler. Dessa metoder gör det möjligt att undersöka mätningsegenskaper och validitet hos olika teoretiska begrepp, liksom deras relationer till förklarande faktorer och senare utfall.

SEM omfattar även flernivå- och longitudinella modeller, vilket möjliggör samtidig analys av data på flera nivåer, exempelvis tid, elev, klass och skola. Därigenom kan forskningsfrågor undersökas samtidigt som hänsyn tas till datas hierarkiska struktur.
Forskargruppen använder även ekonometriska metoder, exempelvis fixed-effects-modeller, propensity score-metoder, regression discontinuity och Difference-in-Differences, för att stärka möjligheterna till kausala slutsatser från observationsdata. Randomiserade kontrollerade studier (RCT) utgör ytterligare en viktig forskningsdesign för att undersöka kausala effekter inom utbildningsvetenskap. Inom gruppen genomförs bland annat interventionsstudier om tidig läsutveckling, med särskilt fokus på att identifiera och förebygga läs- och skrivsvårigheter hos yngre barn.

Forskningsfrågor

Individuella förutsättningar för utbildning

Olika individuella egenskaper, såsom tidigare kunskaper, kognitiva förmågor och personlighetsrelaterade egenskaper, har betydelse för individers möjligheter att tillgodogöra sig utbildning.
Forskargruppen har en lång tradition av forskning om individuella skillnader i kognitiva förmågor. Denna forskning går tillbaka till 1950-talet, då Kjell Härnqvist publicerade studier om den så kallade begåvningsreserven (Husén & Härnqvist, 2000). Senare forskning har bland annat behandlat grundläggande frågor om de kognitiva förmågornas struktur. Tillämpad forskning har också undersökt frågor om urval till olika utbildningar samt utveckling av instrument för att mäta kognitiva förmågor.

Även betygens egenskaper som urvalsinstrument till fortsatt utbildning har varit föremål för forskning. Studier har visat att betyg har god prediktiv validitet för fortsatt utbildning och utfall på arbetsmarknaden. Samtidigt har forskningen uppmärksammat betydande utmaningar för lärare när det gäller att sätta rättvisa och tillförlitliga betyg.

Icke-kognitiva egenskaper hos elever, såsom motivation, självuppfattning och välbefinnande, har fått ett allt större utrymme i gruppens forskning. Dessa studeras både som viktiga förutsättningar för utbildningsframgång och framtida livsmöjligheter och som betydelsefulla utfall av utbildning. Flera forskningsprojekt inom gruppen behandlar exempelvis psykisk hälsa och sambanden mellan elevers välbefinnande, skolprestationer och faktorer i utbildningsmiljön som kan främja välbefinnande generellt och psykisk hälsa mer specifikt.

Ett annat forskningsområde rör fonologisk förmåga och dess betydelse för dyslexi, särskilt hos yngre barn. Med hjälp av randomiserade kontrollerade studier har forskare i gruppen undersökt både kort- och långsiktiga effekter av interventioner för att förebygga eller motverka läs- och skrivsvårigheter. Den fonologiska förmågans struktur har också studerats i relation till bredare dimensioner av kognitiv förmåga.

Elevers kognitiva och icke-kognitiva egenskaper är ofta relaterade till deras sociodemografiska bakgrund. En del av gruppens forskning är därför inriktad mot utbildningssociologiska frågor, exempelvis betydelsen av familjens sociala bakgrund för utbildningsval, skolprestationer och framtida livschanser.

Organisation och resurser i utbildning

FUR-gruppen studerar olika strukturella och organisatoriska aspekter av utbildningssystem, särskilt i relation till utbildningsdifferentiering och skolsegregation. Internationellt är dessa forskningsfrågor ofta kopplade till teoretiska ramverk som Educational Effectiveness och Opportunity to Learn.

Ett forskningsområde handlar om den relativa betydelsen av olika utbildningsresurser för kunskapsresultat och likvärdighet. Flera forskningsprojekt inom FUR-gruppen undersöker skolrelaterade resurser och villkor, bland annat lärares kompetens, utbildningens geografiska tillgänglighet, elevgruppers sociala sammansättning, utbildningens innehåll och kvalitet samt olika former av styrning och organisering av skolan. Dessa faktorer studeras i relation till utbildningsutfall på både individ- och gruppnivå.

Som en följd av utbildningsreformer och bredare samhällsförändringar som har omformat utbildningssystemen har denna forskning i ökande grad fått ett longitudinellt perspektiv. Fokus ligger bland annat på hur utbildningens organisation samt fördelningen och allokeringen av resurser förändras över tid.
 

Utfall på individ- och kollektiv nivå

En betydande del av forskningen ägnas åt att beskriva och analysera utbildningsutfall. Dessa omfattar bland annat elevers kunskaper och färdigheter inom olika områden. Eftersom de egenskaper som utgör individuella förutsättningar för utbildning samtidigt påverkas av utbildningen betraktas även dessa som viktiga utbildningsutfall.

En forskningslinje, med rötter i Härnqvists studier från 1960-talet, behandlar utbildningens effekter på kognitiva förmågor. Både äldre och nyare studier visar på betydande effekter av utbildning på generell kognitiv förmåga.

Ett annat viktigt område rör utbildningens betydelse för elevers motivation och attityder till skolan. Dessa frågor undersöks bland annat genom jämförelser mellan länder, över tid och mellan olika klassrum.

En central forskningsfråga gäller hur svenska elevers kunskaper i läsning, matematik och samhällskunskap har förändrats över tid i relation till elever i andra länder, samt vilka faktorer som kan bidra till att förklara dessa utvecklingstrender. FUR-gruppens forskning uppmärksammar också hur utvecklingen av utbildningens likvärdighet och skolsegregation skiljer sig mellan olika utbildningssystem.

Medlemmar

Lista över aktiva medlemmar associerade med FUR-gruppen.

Pågående projekt inom forskningsmiljön

SENSE - Elevers självuppfattning och skolprestation: ömsesidiga relationer och effekter av sociala jämförelser och betyg

SLANT - Skola, lärande och psykisk hälsa: påverkansfaktorer och prevention av skolmisslyckande

Forskningsdata