Autoimmuna sjukdomar drabbar omkring 5–8 procent av befolkningen och är vanligare hos kvinnor. Viktoria Hennings har undersökt om skillnader i thymus, organet där immunförsvarets T-celler utvecklas, kan bidra till denna könsskillnad.
Bild
Viktoria Hennings, doktorand inom pediatrik vid Institutionen för kliniska vetenskaper.
Autoimmuna sjukdomar uppstår när immunförsvaret reagerar mot kroppens egna vävnader. Kvinnor drabbas i högre utsträckning, medan män i genomsnitt har en högre risk för vissa infektioner och cancerformer. Orsakerna bakom dessa skillnader är fortfarande inte fullt klarlagda.
– Min forskning fokuserar på immunförsvaret och de immunologiska processer som kan leda till att patienter utvecklar autoimmuna sjukdomar, säger Viktoria Hennings, som har en masterexamen i medicinsk vetenskap och är doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper.
Thymus och immunologisk tolerans
T-celler är en typ av vita blodkroppar som hjälper immunförsvaret att känna igen och bekämpa infektioner. Thymus, eller brässen, är ett centralt organ för utvecklingen av T-celler och för att etablera tolerans mot kroppens egna vävnader.
Viktoria Hennings avhandling utgår från hypotesen att könsskillnader i dessa processer kan bidra till att autoimmuna sjukdomar är vanligare hos kvinnor.
– En gemensam nämnare för autoimmuna sjukdomar är en dysreglering av immunsystemet som leder till autoreaktivitet, där immunförsvaret reagerar mot kroppsegna ämnen.
Avhandlingens omslagsbild: Formen av en thymus (bräss) fylld med en mikroskopibild av mänsklig thymus. Färgade markörer visar olika immunceller och hur de är spatialt organiserade i vävnaden, det vill säga var de finns i förhållande till varandra.
Stabil X-inaktivering
Det första delarbetet analyserar hur regleringen av gener på X-kromosomen påverkar T-cellsutvecklingen. Hos kvinnor finns två X-kromosomer, och för att undvika en dubbel dos av X-länkade gener inaktiveras den ena könskromosomen i varje cell.
– Våra resultat visar att X-inaktiveringen är mycket stabil genom T-cellsutvecklingen. Det tyder på att sambandet mellan avvikande X-inaktivering och autoimmunitet kan vara mindre uttalat än vad man tidigare har trott.
Könsskillnader i thymusvävnad
I den andra studien undersöker Viktoria Hennings thymusvävnad från friska pojkar och flickor med hjälp av spatiala metoder, som gör det möjligt att se exakt var i vävnaden olika celler och molekyler finns, istället för att bara mäta hur mycket som finns av dem.
– Vi ser strukturella och cellulära skillnader i thymus mellan pojkar och flickor. Det kan ge nya ledtrådar till mekanismerna bakom könsskillnader i risken att utveckla autoimmuna sjukdomar.
Mänsklig thymusvävnad färgad med 27 olika fluorescerande antikroppsmarkörer. Morfologiska regioner (olika områden i vävnaden med särskild struktur), såsom cortex, medulla och den kortikomedullära gränszonen (CMJ), är markerade.
Unik möjlighet att studera thymus
Thymus sitter i den övre delen av bröstkorgen framför hjärtat. Vid öppen hjärtkirurgi hos små barn behöver delar av thymus ibland avlägsnas för att ge kirurgen tillgång till hjärtat. Denna thymusvävnad kan doneras till forskning.
– Det ger oss en unik möjlighet att analysera thymus funktion och T-cellers utveckling direkt i mänsklig vävnad, säger Viktoria Hennings, och fortsätter:
– Vi har använt moderna metoder som DNA- och RNA-sekvensering och spatiala analyser för att kartlägga vävnaden i detalj. Detta har varit utmanande, eftersom arbetet kräver omfattande bioinformatisk analys och tvärvetenskaplig kompetens.
Vad kan forskningen i din avhandling leda vidare till? – Förhoppningen är att resultaten på sikt kan bidra till en ökad förståelse för immunsystemets utveckling och i förlängningen ligga till grund för translationella tillämpningar. Det betyder att kunskapen skulle kunna omsättas i patientnytta, till exempel i form av bättre diagnostik eller nya behandlingar.
Autoimmuna sjukdomar uppstår när immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader. Här nedanför ser du några vanliga exempel. Siffrorna visar ungefärlig könsfördelning (kvinna:man).
• Systemisk lupus erythematosus (SLE): en inflammatorisk sjukdom som kan drabba flera organ (9:1) • Reumatoid artrit: orsakar inflammation i leder (3:1) • Multipel skleros (MS): immunförsvaret angriper nervsystemet och skadar nervtrådarnas skyddande hölje (3:1)