Bild
En synkroniserad metronom är en grupp metronomer som startar vid olika tidpunkter men så småningom tickar i takt. Fenomenet illustrerar synkronisering i fysik och demonstreras ofta genom att placera metronomer på en lätt bräda som vilar på rullande cylind
Omslagsillustration: En synkroniserad metronom är en grupp metronomer som startar vid olika tidpunkter men så småningom tickar i takt. Fenomenet illustrerar synkronisering i fysik och demonstreras ofta genom att placera metronomer på en lätt bräda som vilar på rullande cylindrar. Illustratör Ole Larsson.
Länkstig

Karolina Larsson: Metronomisk cellgiftsbehandling – ett av många behandlingsalternativ vid metastaserad bröstcancer

Publicerad

Resultaten i Karolina Larssons avhandling visar på att metronomisk cellgiftsbehandling är ett bra behandlingsalternativ för utvalda patienter med metastaserad bröstcancer. Forskningen visar också att patientens autonomi stärks när onkologer tydliggör de egna värderingarna bakom de behandlingar de rekommenderar.

Bild
Karolina Larsson, specialistläkare inom onkologi på Bröstcentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset och doktorand vid Institution
Karolina Larsson, specialistläkare inom onkologi på Bröstcentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset och doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper.
Foto: Johannes Glans

KAROLINA LARSSON
Disputation: 30 januari 2026 (klicka för mer information)
Doktorsavhandling: Metronomic chemotherapy and treatment selection in metastatic breast cancer 
Ämnesområde: Onkologi 
Sahlgrenska akademin, Institutionen för kliniska vetenskaper

Bröstcancer, den vanligaste cancern hos kvinnor, är botbar i 90 procent av fallen och vid metastasering är överlevnaden i snitt tre år. Metastaserad bröstcancer är cancer som spridit sig från bröstet till skelettet eller inre organ, och betraktas i de flesta fall som kronisk och obotlig. Bromsande behandling kan dock minska symptom och förlänga livet. Hörnstenarna är cancerläkemedel med endokrin terapi, cellgifter och målinriktade terapier, alla med olika biverkningar.

– Dilemmat är att patienterna tillbringar mycket av sin återstående tid i behandling, vilket gör det viktigt att biverkningarna inte orsakar mer lidande än cancersymptomen. Dessutom saknas jämförande studier, vilket gör valet osäkert, säger Karolina Larsson, specialistläkare inom onkologi på Bröstcentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset och doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper.

Metronomisk behandling och onkologens behandlingsval i fokus

Syftet med avhandlingen har varit att undersöka vilken roll så kallad metronomisk behandling har, det vill säga behandling med cellgifter som ges med kontinuerliga låga doser i tablettform vid metastaserad bröstcancer. Karolina Larsson har även studerat hur själva behandlingsvalet går till i sen sjukdomsfas, och onkologers upplevelse av de behandlingsval som de rekommenderar sina patienter. 

Samtal mellan patient och onkolog ökar autonomin

Det har framkommit att många patienter uppskattar den metronomiska behandlingen eftersom den är lätt att hantera och ger milda biverkningar. Detta gör att de i högre grad kan leva ett liv som liknar ett normalt liv, trots sin obotliga cancersjukdom – något de värdesätter högt. 

– Flera patienter känner samtidigt en oro för att behandlingen kanske inte är lika effektiv som andra alternativ. Vi tolkar detta som ett uttryck för ett behov av fördjupade samtal mellan patienter och onkologer, där olika behandlingsalternativ diskuteras tydligare.

Bra behandlingsalternativ för utvalda patienter

Slutsatsen visar att metronomisk cellgiftsbehandling kan vara ett bra behandlingsalternativ för utvalda patienter. Men framtida forskning behöver bestämma den lägsta effektiva dosen för varje enskilt cellgift snarare än att använda begreppet metronomisk behandling, vilket innefattar flera olika cellgifter. 

– Vidare menar vi att patientens självbestämmande, autonomi, stärks när onkologer tar ansvar för beslutsfattandet genom att tydliggöra egna åsikter och värderingar som påverkat vilken behandlingsrekommendation de ger till patienten.

Vad har varit mest givande med doktorandprojektet?
– Det roligaste med avhandlingsarbetet har varit att som kliniker få möjlighet att beforska en fråga som väcktes när jag behandlade patienter. Det har också varit givande att utforska hur en forskningsfråga kan besvaras med både kvantitativ och kvalitativ metod och därigenom ge olika typer av svar.

 Text: Susanne Lj Westergren