- Hem
- Forskning
- Hitta forskning
- Fredrik Identeg: Idrottsrelaterade hälsoproblem inom klättring
Fredrik Identeg: Idrottsrelaterade hälsoproblem inom klättring
Klättring som sport har ökat med raketfart, samtidigt saknas viktig kunskap om vilka skador och risker klättrare på olika nivåer utsätter sig för. Fredrik Identegs avhandling är en pionjär i Sverige, med fokus på hälsoproblem inom klättringen.
FREDRIK IDENTEG
Disputation: 12 september 2025 (klicka för mer information)
Doktorsavhandling: Health and performance among Swedish climbers: Exploring the challenges affecting mental well-being, injury, and athletic development
Ämnesområde: Ortopedi
Sahlgrenska akademin, Institutionen för kliniska vetenskaper
Klättring har senaste decenniet utvecklats explosionsartat och fått stor spridning både som fritidsaktivitet och tävlingsidrott. Mycket tack vare att sporten blev en olympisk gren 2020 och sedan dess fått stor medial uppmärksamhet.
– Avhandling är lite speciell, då man fortfarande vet väldigt lite om sporten och hur den påverkar de som utövar den. Eftersom klättring utvecklats så pass snabbt från en mindre sport, till en OS-gren, så fanns det ett unikt tillfälle att börja beforska ett ganska outforskat område, där det finns ett stort behov av att få veta mer, säger Fredrik Identeg ST-läkare i allmänmedicin och doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper.
Han och hans handledare har själva fått bygga upp forskningsfältet i Sverige och skapat alla frågeställningar till studier från grunden.
Psykisk ohälsa och mycket finger- och handskador
I och med att forskningsområdet är helt nytt i Sverige, och även väldigt sparsamt utforskat internationellt, fokuserade dom initialt på att skapa studier inom de områden där dom visste att det fanns störst behov av att utforska mer.
- Vi fokuserade på att studera aspekter som vi vet är kända risker med hårt idrottsutövande generellt, bland annat psykisk hälsa, ätstörningar och degenerativa förändringar i ryggraden.
De två studier som berörde ätstörningar och psykisk ohälsa, visade att klättrare generellt verkar ha liknande hög förekomst av både nedstämdhet, ångest, stress och nedsatt sömnkvalitet, som de som inte klättrade.
– Även förekomsten av ätstörningar och kroppsmissnöje var hög, men skilde sig ej mellan klättrare och icke-klättrare. Vi utforskade också i denna studie förekomsten av skador, där resultaten visade att fingrar och händer var de som skadades mest, och 16,5 procent av klättrarna upplevde betydande besvär därifrån.
Utöver aspekter på mående, utforskades också en av de viktigaste prestationsvariablerna inom klättring, nämligen fingerstyrka som är en nyckelfaktor för klättringsprestationen inom klätterdisciplinen bouldering. Metoden som användes för mätning av fingerstyrkan visade sig vara tillförlitlig och fingerstyrka förklarade en stor del av prestationsförmågan (66 procent).
Uppföljande studier av riskfaktor och skeva kroppsideal
Inom klättervärlden förekommer en utbredd föreställning om att låg kroppsvikt är viktigt för att kunna prestera, något som Fredrik tycker är viktigt att studera närmare.
– Jag kommer följa upp de fem studierna i avhandlingen, och hoppas kunna ge större nyanser på resultaten vi fått. Bland annat om hur de bakomliggande orsakerna till psykisk ohälsa skiljer sig åt mellan klättrare och icke-klättrare, och vilka mer specifika riskfaktorerna är för att må dåligt inom idrotten.
I Avhandlingen ingår en systematisk litteraturöversikt, som visar att de metoder som används idag för att studera ryggförändringar hos idrottare generellt, ofta skiljer sig mycket beroende på vilka klassifikationssystem som används. En stor del av de publicerade studier saknade etablerade metoder för att kategorisera dessa förändringar
– Åldersförändringar på ryggraden förkom inte oftare hos klättrare, men en uppföljande studie med mer avancerade MRI-tolkningar behövs och är påbörjad.
Vad har varit mest givande och utmanande med doktorandprojektet?
– Det roligaste och svåraste med avhandlingen har varit just att bygga upp ett nytt forskningsfält från grunden, där vi dels fått fundera kring vad som behövs utforskas kunskapsmässigt, och dels fått möjligheten att utforma studierna från start. Det har också varit väldigt givande att ha ett forskningsfält där vi fått samarbeta tätt med klättervärlden, och som berör flera olika ämnen, och där vi fått samarbeta tätt med klättervärlden, och som berör flera olika ämnen, och där vi fått samarbeta med andra universitet, så som gymnastik- och idrottshögskolan.
Text: Susanne Lj Westergren