Företag och brott – nyttan av revision och redovisning

Det finns en underliggande målkonflikt i reglerna för företags redovisning och revision. Å ena sidan finns en politisk strävan att underlätta företagande genom att göra det enklare att starta och driva företag. En del i detta är att sänka kraven på redovisning och revision. Under de senaste 15 åren har företagande förenklats i Sverige, till exempel genom förenklade regler från Bokföringsnämnden, borttagande av krav på revision för de minsta företagen och sänkta krav på aktiekapital i nystartade företag. En effekt av dessa förenklingar är att antalet aktiebolag har fördubblats sedan 2010, och det finns idag nästan 800 000 stycken (källa: Bolagsverket).

Å andra sidan finns en politisk målsättning att minska möjlighet till fusk och brottslighet genom att kontrollera företag via redovisning och revision.  Samtidigt som det skett förenklingar och antalet företag har ökat kraftigt har problem med att företag används för att begå brott uppmärksammats. Det rör sig i många fall om allvarlig brottslighet som penningtvätt, bedrägerier och välfärdsbrott av närmast systemhotande karaktär. I sin lägesbild för 2025 anger Ekobrottsmyndigheten att den ekonomiska brottsligheten i Sverige blir alltmer komplex, mer omfattande och genererar allt större brottsvinster.

För att kunna göra en avvägning mellan regelförenkling och brottsbekämpning behöver lagstiftare och andra reglerare bättre underlag om effekter av olika åtgärder. Ekobrottsmyndigheten propagerar för en ökad revisionsplikt och mer komplex och dyrare redovisning. 
Är nyttan för brottsbekämpningen av dessa åtgärder tillräckligt hög för att motivera att 800 000 företag får högre kostnader för revision och redovisning? I detta projekt identifieras nyttan för att ge ett bättre underlag för reglerare.

Studien utgår från databaser som innehåller årsredovisningar för samtliga svenska aktiebolag under de senaste 25 åren för att besvara tre frågeställningar:

• Vad kännetecknar företag som förekommer i utredningar om brottslighet? 
  Detta handlar om att kartlägga vilken slags företag som används som brottsverktyg, inom vilka branscher de är aktiva, hur deras ägarstrukturer ser ut samt hur utvecklingen över tid ser ut.
• Är det möjligt att upptäcka brottslighet via redovisningen? 
  Här undersöker vi om det finns tecken i redovisningen som gör att man kan identifiera företag där brottslighet pågår innan det har upptäckts på annat sätt. En fråga är om det är lättare att upptäcka brott i de företag som använder en mer komplex – och därmed dyrare – redovisning.
• Är obligatorisk revision effektiv för att förhindra brottslighet? 
  Denna fråga är kopplad till borttagandet av revisionsplikten för de minsta företagen, och om det gör någon skillnad att företag har revisor när det gäller att upptäcka och hindra brott.