Emotionell navigering i socialtjänsten – om svenska socialsekreterares känsloarbete
Kort beskrivning
Avhandlingen undersöker hur socialsekreterare inom individ- och familjeomsorg upplever och hanterar spänningar som finns i deras yrkesroll. Professionella ideal betonar autonomi, etiskt ansvar och relationsbaserat arbete – medan organisatoriska och byråkratiska villkor prioriterar formella regler, standardiserade rutiner och kostnadseffektivitet.
Idealen är svåra för att förena, eftersom de står för olika föreställningar om hur socialsekreterare ska utföra arbete, visa lojalitet, tänka, vara och känna. Det gör att socialsekreterare måste reflektera över och korrigera handlingar, känslor och framträdande, vilket skapar osäkerhet i deras professionella identitet.
Studien visar också hur organisationer – både genom implicita normer och explicita instruktioner – strävar efter att omforma de anställdas känslor till organisatoriska resurser.
Svenska socialarbetares känsloarbete
På arbetsplatser och i olika professioner finns känsloregler, alltså uppsättningar av idéer kring vad det innebär att ”agera professionellt” och på vilket sätt medarbetare förväntas hantera sina egna känslor. Socialarbetares dubbla uppdrag som omsorgsfulla professionella och opartiska byråkrater innebär motstridiga värden och mål. Rollförväntningarna blir otydliga och ofta motsägelsefulla. För socialsekreteraren blir det utmanande att bygga en sammanhängande professionell identitet.
Avhandlingen undersöker hur större värden och förväntningar, som förmedlas via känsloregler, upplevs och hanteras i konkreta interaktioner av både individer och grupper. Känslors betydelse och hantering inom ramen för den professionella rollen inom socialt arbete är ett underutforskat område.
Några exempel på frågor som avhandlingen besvarar är:
- Hur påverkar organisatoriska faktorer hur socialarbetare upplever och uttrycker känslor?
- Hur och i vilka sammanhang förmedlas regler för känsloupplevelser och känsloyttringar?
- Hur påverkar förväntningar och regler hur socialarbetare konstruerar och utövar sin professionella identitet – och hur uppfattar de sin professionella identitet i relation till sina känsloupplevelser och känsloyttringar?
- Hur identifierar och diskuterar socialarbetare förväntningar om hur de ska hantera och använda känslor i sitt arbete?
Resultat
- Professionella och organisatoriska ideal skapar svårförenliga känsloregler
I socialtjänstens uppdrag, roll och riktning finns stora, inneboende motsättningar och spänningar mellan professionella ideal och värderingar respektive organisatoriska och byråkratiska villkor. Det innebär också att socialsekreterare måste förhålla sig till och navigera mellan ofta svårförenliga känsloregler. - Svårigheter att sätta gränser leder till konflikter och negativa känslor
Motsättningar mellan professionell etik och byråkratiska ideal leder till kollisioner både när det gäller hur socialarbetare ska tolka och agera i ärenden, och hur de i praktiken ska hantera sina känslor. Eftersom de saknar tydliga definitioner och riktlinjer för hur de ska utföra sitt arbete, blir det svårt att dra gränser för vad de kan och bör göra. Oklarheterna leder till konflikter och oenigheter under professionella interaktioner, och till känslor av ambivalens, osäkerhet, frustration, självtvivel och skuld. - Rör sig mellan rollpositioner för att skapa känsla av sammanhang
Analysen visar att socialarbetare ägnar sig åt kontinuerlig emotionell navigering där de intar och rör sig mellan olika rollpositioner. Rörelserna mellan rollpositioner gör det möjligt för socialarbetaren att upprätthålla en känsla av sammanhang både när det handlar om professionens kärnvärden och den egna självbilden. Rollpositionerna baseras bland annat på uppfattningar om ansvar, arbetsuppgifternas omfattning, graden av närhet till klienter och gränser mellan privat och professionellt. - Interaktionsritualer formar emotionell navigering och professionell identitet
Socialarbetares emotionella navigering och känsla av professionell identitet formas till stor del av återkommande interaktionsritualer med kollegerna. De återkommande ritualerna skapar gruppsammanhållning och känslomässigt laddade kollektiva symboler – till exempel moraliska normer – som fungerar som riktlinjer både för den enskilda individen och för arbetsgruppen. - Känslor – en central del av arbetet som organisationer kan sträva efter att omforma till organisatoriska resurser
Känslor är en central del av socialsekreterares arbete. Anställda använder känslor bland annat för att påverka andra på ett strategiskt sätt, för att motivera och vägleda sig själva, sitt sätt att agera och sitt sätt att fatta beslut. Känslorna är också nödvändiga för moralisk reflektion. Organisationen strävar samtidigt – genom implicita normer och explicita instruktioner om hur, när och var känslor bör uttryckas, hanteras och användas – efter att omforma anställdas känslor till organisatoriska resurser.
Läs avhandlingen om socialsekreterares emotionsarbete
Hur påverkar organisatoriska faktorer hur socialsekreterare upplever och uttrycker känslor – och i vilka sammanhang förmedlas regler för deras känsloupplevelser och känsloyttringar?
Utifrån intervjuer och observationer har Fanny Holt undersökt hur socialsekreterare inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg upplever och hanterar spänningar mellan professionella ideal och praktikens arbetsvillkor.
