Dekolonial kritik, kunskapsproduktion och samhällsförändring i Norden (DENOR)
Kort beskrivning
Forskningsnätverket Dekolonial kritik, kunskapsproduktion och samhällsförändring i Norden (DENOR) ger en dekolonial perspektiv på kunskap och utbildning i de nordiska länderna. Som en artikulation mellan rasism, kapitalism och patriarkat som genererats genom dominansprocesser som globaliserades i kölvattnet av kolonialismen, fortsätter kolonialiteten (som arvet från kolonial kunskap och relationer, såväl som global politik, geopolitik och det världsomspännande koloniala/moderna systemet) att producera strukturer av ojämlikhet som gör människor icke-existerande. DENOR tar upp kolonialitetens sociala, politiska, epistemiska och ontologiska produktion av frånvaro, och deras koppling till samtida problem som rör kunskap och utbildning i de nordiska länderna, samt undersöker hur dessa kan reproducera eller vara medskyldiga med.
Vår ambition
Vår ambition med nätverket är att skapa en generativ miljö för forskare som studerar rasifiering, social exkludering och alternativ till den befintliga ordningen från perspektiven av marginalerna i den befintliga sociala ordningen. Som sådan kommer nätverket att främja alternativa kunskaper som kontrasterar med befintlig forskning som ofta tar statens perspektiv, och riskerar därmed att naturliggöra dominerande ideologier och öka marginaliseringen som forskningsdeltagarna upplever. I följd av detta inkluderar dekoloniala perspektivet en stark etisk komponent i den mån den uppmanar forskning att arbeta från kunskapen/motståndet hos den koloniala "Andra" som en del av epistemologierna och politiken för frigörelse och befrielse.
Att skapa social påverkan
Samhällspåverkan och den sociala påverkan av forskning är en nyckelfråga inom ansvarsfull forskning och innovation, och bör tas på allvar också inom samhällsvetenskaperna. Specifikt producerar produktionen av kunskap om grupper av människor oundvikligen de tolkningsförhållanden som dvs. rasifierade minoriteter möter i vardagen. Det dekoloniala perspektivet utgår från historierna och de socioekonomiska platserna för människor som markeras som att inte tillhöra eller inte riktigt tillhöra de nordiska samhällena, trots deras rättsliga ställning som medborgare – eller som inte erkänns som medborgare alls (som i fallet med asylsökande).
Dekolonialt?
Det dekoloniala perspektivet undersöker inte grupper av människor som vanligtvis associeras med sociala problem (ex. migranter, flyktingar), utan hur sociala problem själva är historiskt konfigurerade och utifrån en global synvinkel (ex. global politisk ekonomi, kolonialitet av kunskap, radikal demokrati), och lokaliserade på olika men sammanlänkade platser. Detta är en historisk förståelse av konstruktionen av makt/kunskap som ifrågasätter europeisk blicks centralitet, som delvis vunnits genom Europas geopolitiska koloniala expansion och erövring. Det är en blick som idag fortfarande utgör mönster av kolonial dominans och kontroll av befolkningen i moderna nationalstater. För det föreslagna projektet innebär dessa etiska imperativ att människor och problem som är utsatta för de långvariga effekterna av den koloniala makten är en del av nätverket och den kunskapsproduktion vi föreslår.