Beroendemedicin

Hasardspelsyndrom eller spelberoende eller är idag en psykiatrisk beroendediagnos.  I Sverige har cirka 2% av befolkningen ett spelmissbruk och inom vissa mindre grupper med psykiska problem är andelen mycket högre.  Spelberoende är ett problem som leder till stora konsekvenser för den drabbade och deras anhöriga. Ofta leder det till svåra ekonomiska problem, problem i relationer, försämrad psykisk hälsa, och till och med till ökad grad av självmordsförsök. Samtidigt söker människor med spelproblem ofta hjälp sent. Det är därför av största vikt att kunna erbjuda behandlingar som är både effektiva, och till vilka det är en låg tröskel att söka sig. Det finns idag ingen “gold standard” behandling vid problemspelande eller spelberoende, men Kognitiv Beteende Terapi (KBT) träder i forskningen fram som en lovande kandidat.

Det kommer även nya digitala medier och tekniker som framför allt unga och unga vuxna snabbt anpassar sig till. Tillgången till digitala media har ökat explosionsartat under det senaste decenniet.  Samtidigt kan ett ökat användande av digitala media leda till negativa konsekvenser för hälsan såsom ökat stillasittande, försämrade skol- och arbetsprestationer, minskning av sociala relationer och ökad psykisk ohälsa. Forskningsmässigt är vi bara i början av att försöka förstå hur detta påverkar oss människor på såväl kort som lång sikt. Frågan ställs ofta i det offentliga om det går att bli beroende av olika typer av medier? De klassiska beroendediagnoserna, såsom exempelvis alkoholberoende, består av beroenden av substanser.  Sedan några år tillbaka har även beroenden av olika typer av beteenden börjat betraktas som möjliga psykiatriska diagnoser. 2018 blev spel om pengar en beroendediagnos och 2019 beslutade WHO att även problematiskt datorspelande ska kunna klassas som en beroendediagnos.  Eftersom datorspelsberoende är en ny definition inom vården, finns det än så länge mycket lite forskning om denna typ av beroende och hur det bäst behandlas.  För att inom vården kunna möta och hjälpa denna nya patientgrupp behöver nya behandlingsmetoder utvecklas och utvärderas.