Länkstig

Aspekter av social exkludering bland äldre i Sverige

Forskningsprojekt
Avslutad forskning
Projekttid
2015 - 2022
Projektägare
Institutionen för socialt arbete

Kort beskrivning

I det här avhandlingsprojektet studeras två aspekter av social exkludering bland äldre i Sverige: konsekvenserna av tidigare deltagande på arbetsmarknaden för de socioekonomiska förhållandena efter pension och tillgången till offentlig äldreomsorg.

Om avhandlingen

Projektet undersöker villkoren för migranter som kommer som äldre till Sverige. För många innebär det svårigheter att få ett jobb och tuffa ekonomiska villkor som pensionär.

Bakgrund

Det blir vanligare att människor migrerar sent i livet, något som också har blivit tydligt i Sverige. 

För äldre personer som kommer till ett land blir livet ofta svårare. Man ska lära sig ett nytt språk och man har kort tid på sig att bygga upp sin pension. 

Vissa data tyder också på att utrikesfödda inte tar del av omsorgen på samma sätt som inrikesfödda. 

– Det finns knappt någon tidigare forskning om inkomstens betydelse för hur mycket hemtjänst man får, säger Hanna Mac Innes.

Studier och metod

Projektet undersöker vad ålder betyder för migranter när de ska etablera sig på arbetsmarknaden och hur deras användning av äldreomsorg ser ut.

Avhandlingen bygger på registerdata.

Projektet har bland annat undersökt inkomstens betydelse för sannolikheten att ha äldreomsorg. Den fjärde studien är baserad på registerdata från SCB och Socialstyrelsen. 

Resultat

Resultaten visar bland annat indikationer på att vissa grupper av utlandsfödda i de allra lägsta inkomstgrupperna är mindre sannolika att ha äldreomsorg.

– Jag hoppas att min forskning ska leda till en ökad medvetenhet om barriärer för äldreomsorg, säger Hanna Mac Innes.

  • Ålder är avgörande för integrationen på arbetsmarknaden, även jämfört med utbildningsnivå, kön och antal barn. Detta mönster går att se redan från 40 års ålder.
  • Var tredje äldre person som kommer från ett låginkomstland är också inkomst- och förmögenhetsfattig, vilket gå att jämföra med siffran en procent för en inrikesfödd person.
  • För personer som tar del av äldreomsorg skiljer sig mönstret. Det visar sig att migration sent i livet inte behöver innebära lägre utnyttjande av omsorgen.
  • Det tycks som om utrikesfödda har en något lägre sannolikhet att ta emot äldreomsorg än inrikesfödda. Men skillnaderna är stora beroende på vilket land man kommer i från.
  • Personer från låginkomstländer utan partner är de som har lägst sannolikhet att använda äldreomsorg.

Läs avhandlingen

Hanna Mac Innes (2022). Older people in Sweden – Age at migration, poverty and utilization of long-term care services. Doktorsavhandling. Göteborgs universitet.

Avhandlingens artiklar