Antri Savvidou: Pyruvatdehydrogenasbrist (PDCD), en sällsynt sjukdom med stora variationer

Bild

ANTRI SAVVIDOU
Disputation: 12 juni 2026 (klicka för mer information)
Doktorsavhandling: Pyruvate dehydrogenase complex deficiency in Sweden: Clinical spectrum, genetics, neuroimaging findings and outcomes
Ämnesområde:Pediatrik
Sahlgrenska akademin, Institutionen för kliniska vetenskaper

Pyruvatdehydrogenaskomplexbrist ⁽¹⁾ (PDCD) är en sällsynt sjukdom som påverkar kroppens energimetabolism, särskilt i hjärnan. Sjukdomen kan yttra sig mycket olika mellan olika individer, och den kunskap som finns i dag bygger till stor del på mindre studier av enskilda individer snarare än på större populationsbaserade studier.

– Kunskapen om PDCD är fortfarande begränsad och tidigare studier har ofta varit små. Därför ville vi göra en nationell populationsbaserad studie för att få en bättre och mer rättvisande bild av sjukdomens symtom, förlopp och prognos, säger Antri Savvidou, barnneurolog, på Neurologimottagning barn på Drottning Silvias Barnsjukhuset och doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper.

Syftet har varit att undersöka hur vanlig PDCD är i Sverige, och att beskriva symtom och förlopp samt att studera samband mellan genetiska förändringar, kliniska symtom och radiologiska fynd. Men också att beräkna andelen nymutationer i genen PDHA1, och att beskriva symtom hos kvinnliga bärare samt att kartlägga förekomsten av intellektuell funktionsnedsättning och adaptiv förmåga hos personer med sjukdomen.

Förstå sjukdomens variation bättre 

Forskningen identifierade totalt 54 personer med primär PDCD i Sverige, och uppskattas förekomma hos cirka 2,43 per 100 000 levande födda. Överlevnaden till 40 års ålder var 85 procent, och de dödsorsaker som sågs var medfödd mjölksyraförgiftning, stroke och infektion. 

– Genom att samla data från alla identifierade personer med sjukdomen i Sverige, har vi studerat symtom, neuroradiologiska fynd, utveckling och överlevnad. Målet har varit att förstå sjukdomens variation bättre och identifiera faktorer som påverkar svårighetsgrad och prognos.

Förekomsten av stroke-liknande symtom

De såg att sjukdomen har en större variation än man tidigare trott. Förekomsten av symtom med stroke-liknande episoder, har nästan aldrig beskrivits tidigare vid PDCD, inte heller mildare former hos kvinnliga PDHA1-anlagsbärare.  Och bland personer med varianter i genen PDHA1 hade 86 procent nymutationer, alltså genetiska förändringar som inte hade ärvts från någon av föräldrarna.

– De vanligaste förändringarna på magnetröntgen av hjärna var att hjärnbalken var underutvecklad eller saknades helt, förstorade vätskefyllda hålrum i hjärnan samt förändringar i hjärnans djupa grå substans.

Hos personer med senare symtomdebut, sågs framför allt påverkan i de delar av hjärnan som kallas basala ganglia och särskilt globi pallidi. Även stroke-liknande förändringar och vitsubstanspåverkan identifierades i sällsynta fall som en del av sjukdomsbilden.

– Intellektuell funktionsnedsättning och svårigheter i vardagen, var vanligt även om social förmåga ofta var en relativ styrka. Ketogen kost ⁽²⁾ var kopplad till färre epileptiska anfall, färre försämringsepisoder samt förbättringar i motorik och kommunikation.

Resultaten kan bidra till bättre diagnostik och ökad förståelse för sjukdomen.

Vad har varit mest givande och utmanande med doktorandprojektet?

– Det mest givande har varit att få bidra med ny kunskap om en mycket sällsynt sjukdom och att samarbeta nationellt kring patienter från hela Sverige. Det har också varit meningsfullt att forskningens resultat kan komma patienter och familjer till nytta. Det mest utmanande har varit att samla in data från många olika källor och att tolka en sjukdom med så stor variation mellan patienterna.

Text: Susanne Lj Westergren