Christian doktorerar på djuphavsmaskar
Christian Nilsson har alltid varit intresserad av djuphavet. Som kandidatstudent upptäckte han en tidigare okänd djuphavsmask och på masterprogrammet i marina vetenskaper handlade hans examensprojekt om ett ekosystem i Kosterhavet. Nu forskar han om djuphavets maskskogar som doktorand vid Universitetet i Bergen.
Vad arbetar du med?
– Jag är doktorand på universitet i Bergen och arbetar med kemosyntesbaserade ekosystem i djuphavet, såsom varma källor och bubbelrev, där metangas kommer upp från sediment långt under havsbotten. Här drivs livet inte av solljus som nyttjas av växter och alger, utan av kemiska ämnen som nyttjas av mikroorganismer.
– Min forskning handlar om maskskogar, som är det mest biologiskt mångfaldiga mikrohabitatet i de här miljöerna – det är där du hittar nästan allt liv. Jag ska beskriva variationerna i de här maskskogarna och ta reda på vilka djur som bor i vilken typ av maskskog.
Varför är det viktigt?
– Det här är ekosystem som inte alls är mycket utforskade och där många arter inte är beskrivna eller ens upptäckta. Samtidigt är det områden som kan bli aktuella för djuphavsgruvdrift i framtiden. Då är det viktigt att vi har kunskap om de här miljöerna så att vi kan skydda och bevara dem för framtiden, och också bevara den biologiska mångfald som finns i djuphavet.
Har du upptäckt något nytt?
– Ja, vi har upptäckt ett nytt område av maskskogar på ett ställe mellan Svalbard och Grönland. Vi körde en fjärrstyrd undervattensfarkost på en plats ingen dykt förut och då såg vi vita bakteriemattor, vilket är ett tecken på att något kommer upp genom havsbottnen. Vi hittade tecken på en varm undervattenskälla, vi mätte metan i vattnet, vi hittade maskskogar och lite mer liv än vad det brukar vara på sådana platser. Det var väldigt spännande.
Hur fick du jobbet?
– Jag började på kandidatprogrammet för marina vetenskaper eftersom jag ville läsa marinbiologi och jag visste att jag ville jobba med djuphavet. Efter en föreläsning med djuphavsbiologen Thomas Dahlgren mejlade jag honom om möjligheterna till ett kandidatuppsats. Då fick jag frågan om jag vill beskriva en ny art – och självklart ville jag det. Jag ville göra det ordentligt, så jag arbetade på min fritid och gick också en praktikkurs där jag jobbade vidare med den här masken. Det blev en publicerad vetenskaplig artikel året efter kandidatexamen, vilket inte är så vanligt.
– När jag sedan skulle skriva min masteruppsats ville jag jobba mer med hela ekosystemet. Jag körde på det djupaste jag hittade och skrev om ekologin i Kosterfjorden. Där arbetade jag med forskaren Mattias Obst och tränade en AI-modell för att analysera filmmaterial och det blev också till slut en vetenskaplig artikel. Det är klart att det var bra att ha två artiklar på cv:t när den här doktorandtjänsten dök upp.
Vad har du för råd att ge till studenter som vill arbeta med forskning?
– Det är viktigt att tänkta på att kandidat- och masterprojekt faktiskt är forskning och att man kan ta det vidare. Det är kanske inte alltid just det området man är intresserad av, men man lär sig metoder, visar att man kan arbeta, starta ett projekt och sedan slutföra det. För mig började det med att beskriva en ny mask-art och sedan att beskriva ett ekosystem i Kosterfjorden. Nu jobbar jag med ekosystem i djuphavet – vilket var ett mål för mig.
Vad från din utbildning har du haft mest nytta av i ditt arbete?
– Studiemiljön var väldigt uppmuntrande till att utforska och hitta min egen väg. När jag ville skriva artiklarna var det enkelt att hitta en forskare att samarbeta med, att göra praktik och att få den här erfarenheten. Och programmen inom marina vetenskaper var väldigt bra och gav en bred kompetens. Även om jag nu kallar mig själv för ekolog arbetar jag också med kemi och geologi och när vi börjar prata om hur strömmar påverkar maskskogarna – då är vi inne på oceanografi. Jag gör verkligen allt.
– Bredden i programmet är också en styrka. Speciellt i djuphavsforskningen där det handlar om att beskriva något nytt. Då gäller det att ta alla ledtrådar du kan hitta för att lösa det.
