RECLESS: Baltic 2026
Hur påverkar syrebrist havets kvävecykel, mikroorganismernas arbete och i förlängningen havets roll i klimatsystemet? Sommaren 2026 går forskare inom projektet RECLESS ombord på R/V Skagerak för att undersöka områden med extremt låga syrenivåer i Gotlandsdjupet i Östersjön
Fakta om expeditionen
- Expeditionen Recless: Baltic 2026 pågår 28 juni–17 juli 2026.
- R/V Skagerak avgår från Oskarshamn 28 juni, fortsätter via Visby till Gotlandsdjupet och avslutar expeditionen vid Nya Varvet i Göteborg
- Finansiering och ansvar: Projektet finansieras av Europeiska unionen. De åsikter och uppfattningar som uttrycks är författarens/författarnas egna och återspeglar inte nödvändigtvis Europeiska unionens eller Europeiska forskningsrådets ståndpunkter.
I stora delar av världshaven är kväve ett av de ämnen som styr hur mycket plankton och andra organismer kan växa. Därmed påverkar kväve också hur mycket koldioxid havet kan ta upp från atmosfären. Men i syrefattiga havsområden förändras kvävets kretslopp. Mikroorganismer kan omvandla biologiskt tillgängligt kväve till kvävgas och lustgas – en kraftfull växthusgas.
Syrefattiga områden väntas bli vanligare
Syrefattiga områden, så kallade oxygen minimum zones, finns i flera delar av världshaven och väntas bli vanligare när klimatet förändras. Östersjön är ett särskilt viktigt område att studera eftersom delar av havet regelbundet drabbas av mycket låga syrehalter. Gotlandsdjupet är ett av de mest välkända djupområdena i Östersjön och fungerar som en naturlig plats för att undersöka hur mikroorganismer styr kvävets väg genom ekosystemet.
Under expeditionen till Gotlandsdjupet sommaren 2026 kommer forskarteamet att använda avancerade metoder för att mäta syrehalter, samla in vattenprover och genomföra experiment för att kvantifiera mikrobiella processer som omvandlar kväve.
Med hjälp av ny teknik, bland annat mycket känsliga syresensorer och analyser av mikroorganismer på encellsnivå, vill forskarna förstå vad som faktiskt sker i dessa syrefattiga vattenmassor.
Söker kunskap om det viktiga kvävet
Resultaten från Östersjön kommer att jämföras med data från andra syrefattiga havsområden i världen. Målet är att skapa bättre kunskap om hur kväve omsätts i havet, hur mycket kväve som förloras, och hur dessa processer kan påverka havens produktivitet, ekosystem och klimat i framtiden.
Finansiering och ansvar
Projektet finansieras av Europeiska unionen. De åsikter och uppfattningar som uttrycks är dock endast författarens/författarnas egna och återspeglar inte nödvändigtvis Europeiska unionens eller Europeiska forskningsrådets genomförandeorgans ståndpunkter. Varken Europeiska unionen eller den beviljande myndigheten kan hållas ansvariga för dem.
Ett laboratorium på havsbotten – autonom in situ-inkubator
För att studera mikrobiell aktivitet i syrefattiga vatten samlar forskare ofta in vatten från djupet och tar upp det till fartyget för experiment i laboratorium. Men det kan påverka resultaten: temperatur och tryck förändras på vägen upp, och prover från syrefattiga miljöer kan kontamineras av syre.
Undviker att proverna påverkas av syre
Den autonoma in situ-inkubatorn undviker dessa problem genom att samla in och inkubera vatten direkt på djupet, där naturlig temperatur, naturligt tryck och syreförhållanden bevaras. Instrumentet är till stor del byggt av glas och titan för att minimera risken för syrekontaminering.
När instrumentet är på plats fylls inkubationskamrarna med vatten, och stabila isotopspårämnen tillsätts för att mäta specifika mikrobiella processer. Under experimentet samlar instrumentet automatiskt in små prover vid förinställda tidpunkter och fixerar dem kemiskt. På så sätt skapas en tidsserie utan att proverna exponeras för syre. Först när experimentet är avslutat tas de fixerade proverna upp till fartyget för analys.
Öppnar för nya studier i syrefattiga marina miljöer
Tekniken gör det möjligt att mäta mikrobiella processer mer tillförlitligt i syrefattiga marina miljöer och förbättra förståelsen av deras roll i globala ekosystem- och klimatmodeller.
