Experter: Hållbar utveckling
Här kan du som är journalist hitta forskare som kan analysera och kommentera hållbarhetsfrågor. Det kan handla om ämnen som klimat, biologisk mångfald, miljö, stadsutveckling, konsumtion och mycket annat.
Politik, juridik & ekonomi
Miljöpolitik, attityder till miljöpolitiska styrmedel
Niklas Harrings forskar om attityder till miljöfrågor och han intresserar sig för hur den allmänna opinionen i miljöfrågor har utvecklats över tid. Han är till exempel kunnig om medborgarnas attityder till olika typer av styrmedel och vet varför de stödjer en typ av förslag och inte en annan. Han kan också svara på frågor om hur attityder till miljöpolitik kan förklaras, och hur den svenska miljö- och klimatopinionen har förändrats över tid. I hans forskning studerar han bland annat variationen i individers stöd för miljöregleringar mellan olika länder.
Niklas Harring, filosofie doktor i statsvetenskap, telefon: 031–786 1223, e-post: niklas.harring@pol.gu.se
Sverker Carlsson Jagers forskning handlar om att leta efter förklaringar till människors miljöbeteende, deras uppfattningar om miljö och inställning till miljöpolitiska styrmedel. Han undersöker också relationen mellan demokrati och hållbar utveckling, samt frågor kring miljörättvisa. Sverker Carlsson Jagers är kunnig om frågor som rör internationell klimatpolitik, och då specifikt inom områdena havsförsurning och fiske.
Sverker Carlsson Jagers, professor i statsvetenskap, telefon: 031–786 1230, 073–259 4369, e-post: sverker.jagers@pol.gu.se
Ekonomiska styrmedel för att hantera miljöproblem
Thomas Sterners forskning täcker det mesta inom hållbar utveckling, klimat, cirkulär ekonomi och resursekonomi – särskilt fiske. Utformningen av styrmedel kan gälla allt från planetära gränser, till fiske, kväveoxider, kemikalier eller andra tillämpningar.
Thomas Sterner, professor i miljöekonomi, telefon: 031–786 1377, e-post: thomas.sterner@economics.gu.se
Miljöpolitiska styrmedel
Forskar om miljöpolitiska styrmedel.
Jessica Coria, docent i nationalekonomi, telefon: 031–786 4867, e-post: jessica.coria@economics.gu.se
Miljöekonomi och samarbete
Klimatfrågor ur miljöekonomisk synvinkel, till exempel systemet med utsläppsrätter, globala klimatförhandlingar och rättviseaspekter som hur kostnader för att minska växthusgaser ska fördelas mellan olika länder. Åsa Löfgren forskar också om hur storskaligt kollektivt samarbete kan utformas för att möta stora problem som klimatförändringarna.
Åsa Löfgren, docent i nationalekonomi, telefon: 031–786 1375, e-post: asa.lofgren@economics.gu.se
Miljö, etik, pengar
Joakim Sandberg leder en forskargrupp i etik och ekonomi, vilken studerar frågor där ”mjuka” etiska värden ställs mot ”hårda” ekonomiska fakta. Hur mycket välfärd måste vi avstå för att rädda miljön? På vilket sätt måste det ekonomiska systemet förändras? Och vad bör vi som individer (konsumenter, småsparare) göra för att ta vårt samhällsansvar?
Joakim Sandberg, professor i praktisk filosofi, telefon: 031–786 4571, e-post: joakim.sandberg@gu.se
Målkonflikter i klimatpolitiken
Annica Kronsell forskar om målkonflikter i klimatpolitiken, och kan bland annat svara på frågor om hur statliga institutioner kan styra mot klimatmål och hållbarhet på ett effektivt och socialt inkluderande sätt.
Annica Kronsell, professor i samhällsvetenskapliga miljöstudier, e-post: annica.kronsell@gu.se
Hållbara affärsstrategier
Niklas Egels-Zandén studerar hur företag kan integrera hållbarhet i sina affärsstrategier och hur hållbarhet kan integreras i globala leverantörskedjor. Han har särskilt intresserat sig för klädindustrin.
Niklas Egels-Zandén, professor i företagsekonomi, telefon 031–786 2729, 073–378 7060, e-post: niklas.zanden@handels.gu.se
Nudging och beteendeförändring
Fredrik Carlsson forskar bland annat om vad som får oss att agera mer miljövänligt. Däribland hur man med nudging kan påverka människors val i en mer klimatvänlig riktning, vad som krävs för att vi ska byta ut kött mot köttfria alternativ och hur användande av kändisar i informationskampanjer kan påverka villigheten att ändra sina vanor.
Fredrik Carlsson, professor i nationalekonomi, telefon: 031–786 4174 , e-post: fredrik.carlsson@economics.gu.se
Skatternas roll i klimatomställningen
Katarina Nordbloms forskning fokuserar på skatter, skattemoral och beteende. Däribland vilken roll skatter kan spela för att nå hållbarhetsmålen, acceptansen för bland annat koldioxid- och miljöskatter och vad som får människor att gå med på att betala skatt.
Katarina Nordblom, professor i nationalekonomi, telefon: 031–786 1338, e-post: katarina.nordblom@economics.gu.se
Miljöhistoria: naturresurser och ekonomisk utveckling
Dimitrios Theodoridis forskar om det historiska förhållandet mellan naturresurser och ekonomisk utveckling med särskilt fokus på produktionsfaktorn land och handel under 1800-talets intensiva industrialisering. Han också undervisar om miljöhistoria från ett ekonomiskhistorisk perspektiv.
Dimitrios Theodoridis, forskare i ekonomisk historia, telefon: 076–071 2687, e-post: dimitrios.theodoridis@gu.se
Implementering av hållbarhet i näringslivet
Malin Dahlström forskar om hur företag och industrier har integrerat hållbarhet i sin verksamhet och sin kommunikation. De olika dimensionerna av hållbarhet (ekologisk, social och ekonomisk) kan komma i konflikt med varandra och skapa spänningar mellan företag och omkringliggande samhälle. Dahlström forskar framförallt om byggnadsmaterialindustri och särskilt cementindustrin.
Malin Dahlström, doktor i ekonomisk historia, e-post: malin.dahlstrom@gu.se
Hav & vatten
Smältande glaciärer
Anna Wåhlin har varit på många forskningsexpeditioner i Antarktis och kan svara på frågor om ceanografi, oceancirkulation, polarforskning, Antarktis, Södra Ishavet, vattenståndshöjning, smältande glaciärer, tunga bottenströmmar, topografisk styrning.
Anna Wåhlin, professor i oceanografi, telefon: 031–786 2866, e-post: anna.wahlin@marine.gu.se, twitter: @a_wahlin
Förändringar orsakade av klimatförändringar och utsläpp
David Turner forskar om de förändringar i havets kemi som orsakas av klimatförändring och av antropogena utsläpp. Ett område av särskilt intresse är sura utsläpp från sjöfarten och dess konsekvenser för Östersjön.
David Turner, professor emeritus i marin kemi, e-post: david.turner@marine.gu.se
Mikroplaster i havet
I våra hav finns mängder av plastpartiklar som inte hör hemma där. Bethanie Carney Almroth forskar om hur dessa så kallade mikroplaster påverkar fiskar, havet och ekosystemet.
Bethanie Carney Almroth, professor i ekotoxikologi, telefon: 031–786 3673, 073−226 1569, e-post: bethanie.carney@bioenv.gu.se
Miljöjuridik, vatten & hav
Lena Gipperth är miljöjurist och engagerad i flera mångvetenskapliga projekt om skydd för vatten och havsmiljö. Hon är föreståndare för Centrum för hav och samhälle som samlar havsrelaterad verksamhet vid Göteborgs universitet och Chalmers.
Lena Gipperth, professor i miljörätt, telefon: 031–786 1297, 076–858 1227, e-post: lena.gipperth@gu.se
Havsförvaltning och miljöekonomi
Håkan Eggerts forskning fokuserar på miljö-, beteende- och resursekonomi, ofta relaterat till fiske, marina frågor, handel och värdering.
Håkan Eggert, docent i nationalekonomi, telefon: 031–786 4175, e-post: hakan.eggert@economics.gu.se
Klimat
Historiska klimatvariationer
Hans Lindholm studerar klimatvariationer i Europa, Asien och Arktis från cirka 2 000 år bakåt i tiden till nästkommande 100 år. Hans forskar också om effekterna av ett förändrat klimat på ekosystemen både på land och i vatten, med särskild inriktning på skog samt hur den storskaliga cirkulationen i atmosfären och haven påverkar regionala klimat och dess roll i ett förändrat klimat.
Hans Linderholm, professor i naturgeografi, telefon: 070−858 9504, e-post: hansl@gvc.gu.se
Klimatpåverkan på frusen mark
Ulf Molau forskar på arktisk och alpin ekologi och är expert på klimatpåverkan på tundran – effekter, anpassning och sårbarhet.
Ulf Molau, professor i växtekologi, telefon: 031−786 2665, 070−879 0533, e-post: ulf.molau@bioenv.gu.se
Klimatpåverkan på plankton och alger
Angela Wulff studerar hur plankton och alger, som är grunden i den marina näringskedjan, påverkas av klimatförändringar (temperatur, salthalt, koldioxid). I hennes forskning ingår även studier av marina kiselalgers biodiversitet. Angela är idégivare till och medgrundare av Swedish Algae Factory, ett start-up-bolag där man på ett hållbart sätt nyttiggör kiselalger, t ex genom att öka effektiviteten hos solpaneler.
Angela Wulff, professor i marinekologi, telefon: 031−786 2628, 076−618 2628, e-post: angela.wulff@bioenv.gu.se
Utsläpp från jord- och skogsbruket
Åsa Kasimir forskar om utsläpp av växthusgaser från markanvändning, jord- och skogsbruk och de senaste åren särskilt dikade torvmarker. Hon är också intresserad av hur dessa utsläpp rapporteras och omsätts i policy och praktik. Hon är just nu involverad, som huvudförfattare, i uppgraderingen av FN:s klimatpanels, IPCC:s, beräkningshandbok för rapportering av nationella utsläpp av växthusgaser och utsläpp från jord.
Åsa Kasimir, docent i naturgeografi, telefon: 031−786 1960, e-post: asa.kasimir@gvc.gu.se
Anpassning till klimatförändringar
Per Knutsson är humanekolog och forskar om miljö och utveckling. Han har bland annat studerat anpassningar till klimatförändringar i halvtorra områden och i kuststäder.
Per Knutsson, universitetslektor i humanekologi, telefon: 031–786 4214, e-post: per.knutsson@globalstudies.gu.se
Miljöhistoria & ekokritik
Rikard Wingård forskar och undervisar om miljö- och klimatfrågor utifrån miljöhistoriska och ekokritiska perspektiv. Han har särskilt ägnat sig åt litterära/kulturella representationer av hav och jordbruk. Forskningen är tvärvetenskaplig och spänner över de human- och naturvetenskapliga gränserna.
Rikard Wingård, universitetslektor i litteraturvetenskap, telefon: 031–786 4817, e-post: rikard.wingard@lir.gu.se
Miljö, katastrof och klimat i litteraturen
Camilla Brudin Borg undervisar i litteraturvetenskap med inriktning på relationen mellan människa och natur i litterära genrer som science fiction, utopi, dystopi och klimatfiktion (cli-fi) där teman som antropocen, hållbarhet, klimat- och miljöfrågor och klimatkatastrofer är vanliga, men också visioner om ett föreställt bättre liv och vägar till en samhällsomställning.
Camilla Brudin Borg, universitetslektor i litteraturvetenskap, telefon: 031–786 5434, 070–519 8516, e-post: camilla.brudin.borg@lir.gu.se
Klimaträttvisa
Rikard Warlenius forskar om global klimaträttvisa och ekologisk ekonomi. Han har nyss inlett forskning om energiomställning och omställningsrörelser i projektet Grassroots initiatives for energy transitions – impacts, obstacles, and success factors.
Rikard Warlenius, universitetslektor i humanekologi, e-post: rikard.warlenius@gu.se
20 års arbete i FN:s klimatpanel
Professor Deliang Chen har 20 års erfarenhet av arbete inom IPCC, FN:s vetenskapliga klimatpanel, och är utsedd till samordnande huvudförfattare till det första kapitlet i IPCC:s nästa rapport 2021. Syftet med klimatpanelen är att förmedla det senaste inom forskning om klimatförändringar och på vilket sätt klimatförändringar påverkar vår miljö, ekonomi och vårt samhälle. Deliang Chen är professor i fysikalisk meteorologi och expert på regionala klimatanalyser för Sverige och Kina, relationen mellan väder och klimat samt klimatmodellering.
Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi, telefon: 031–786 4813, e-post: deliang@gvc.gu.se
Biologisk mångfald
Biodiversitet, däggdjur, mänskliga effekter på miljön
Søren Faurby studerar biologisk mångfald med fokus på däggdjur. Merparten av hans forskning fokuserar på hur existerande och nyligen utdöda arter skulle ha förändrat miljön om det inte var för människor (till exempel; varför finns det inga elefanter i Skåne och hur skulle naturen fungera om de fanns). Han intervjuas bland andra i artikeln Om alla människor bara försvann som är publicerad på www.forskning.se
Søren Faurby, universitetslektor i biologi, telefon: 073–642 2482, e-post: soren.faurby@bioenv.gu.se
Konsekvenser av en utarmning av den biologiska mångfalden
Lars Gamfeldt forskar om vad som händer i naturen när arter går förlorade till följd av exempelvis miljöförstöring eller klimatförändringar.
Lars Gamfeldt, universitetslektor i ekologi, telefon: 070−339 3921, e-post: lars.gamfeldt@gu.se
Naturuppfattningar
Björn Billing forskar och undervisar om naturuppfattningar och miljöfrågor ur idé- och vetenskapshistoriska perspektiv. Han har särskilt fokuserat på kulturella representationer av landskap, debatten om antropocen samt idéer om utdöda arter.
Björn Billing, docent i idé- och lärdomshistoria, telefon: 031–786 4359, e-post: bjorn.billing@lir.gu.se
Hållbara städer & samhällen
Hållbara städer, kommuner och lokalsamhällen
Ylva Norén Bretzer är expert inom miljöpolitik, wicked issues, urban policy och utvärdering, förtroende för myndigheter.
Ylva Norén Bretzer, universitetslektor i offentlig förvaltning, telefon: 031–786 5195, e-post: ylva.noren-bretzer@spa.gu.se
Klimatomställning med fokus på privatpersoners resor
Sofie Hellberg forskar om Göteborgs stads ambition att minska biltrafiken till förmån för gång- och cykeltrafik. Målet är att skapa kunskap kring hur en klimatomställning med fokus på privatpersoners resor kan möjliggöras.
Sofie Hellberg, docent i freds- och utvecklingsforskning, e-post: sofie.hellberg@globalstudies.gu.se
Städer och klimatrelaterade risker
Sofia Thorsson forskar om stadsklimat och har ett fokus på lufttemperatur-, luftfuktighet-, strålning- och vindförhållanden i olika stadsmiljöer; vädrets påverkan på stadslivet; och klimatanpassning (värmestress).
Sofia Thorsson, professor i naturgeografi, telefon: 031–786 4733, e-post: sofia.thorsson@gvc.gu.se
Hållbar stadsutveckling
Håkan Thörns forskar bland annat om hållbarhet och stadsutveckling och leder forskningsprojekten Kollektivboende och hållbar stadsutveckling och Deltagande i renovering: Mot ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart miljonprogram?
Håkan Thörn, professor i sociologi, telefon: 031–786 4786, e-post: hakan.thorn@socav.gu.se
Hållbar stadsutveckling, strategiskt hållbarhetsarbete
Sara Brorström har i många år forskat om Göteborgs stads strategiska arbete med fokus på hållbarhet och hon kan svara på frågor om hur hållbarhetsvisioner blir praktik.
Sara Brorström, docent i management och organisation, telefon: 031–786 2302, e-post: sara.brorstrom@handels.gu.se
Hållbar stadsutveckling – energi
Anders Sandoff forskar bland annat om EU:s utsläppshandel, energieffektivitet, el - och fjärrvärmesektorn, och hållbar stadsutveckling.
Anders Sandoff, universitetslektor i företagsekonomi, telefon 031–786 1488, e-post anders.sandoff@handels.gu.se
Hållbar turism & hållbara event
Erik Lundberg forskar om hållbarhetsperspektivet på turism och stora evenemang. Just nu är hans fokus konsumenternas beteende och upplevelser vad gäller turism och event.
Erik Lundberg, forskare i marknadsföring, 031–786 6188, e-post: erik.lundberg@handels.gu.se
Sjöfart, hållbara godstransporter
Johan Woxenius forskar på sjöfartens logistik och transportkedjor där hållbarhet är en viktig aspekt.
Johan Woxenius, professor i företagsekonomi, telefon: 031–786 1453, e-post: johan.woxenius@gu.se
Klimatsmarta transportsystem
Charlotta Capitao Patrao undersöker stadsplaneringens betydelse för utveckling av regionala hållbara och energieffektiva byggda strukturer utmed järnvägsstråk. Resultaten ska underlätta för planering av energieffektiva och klimatsmarta transportsystem och fysiska strukturer (exempelvis bebyggelse i stationssamhällen). Arbetet kopplar an till Västra Götalandsregionens mål om utveckling i hela regionen och utökade arbetsmarknadsområden som leder till längre resande, vilket kräver energieffektiva lösningar.
Charlotta Capitao Patrao, doktorand i kulturgeografi, e-post: charlotta.capitao.patrao@geography.gu.se
Hållbar konsumtion
Secondhand & återbruk
Anna Bohlin och Staffan Appelgren är socialantropologer som forskar om second-hand och återbruk och om vårt förhållande till materiella ting, samt om alternativa former av kulturarv.
- Anna Bohlin, docent i socialantroplogi, telefon: 031–786 4144, e-post: anna.bohlin@globalstudies.gu.se
- Staffan Appelgren, universitetslektor i socialantropologi, telefon: 031–786 4333, e-post: staffan.appelgren@gu.se
Hållbar konsumtion och konsumtionskultur
Cecilia Solér forskar om hållbar konsumtion som inriktar sig på hur konsumtionskultur och marknadsföring påverkar våra konsumtionsmönster samt hur vårt sätt att koppla ihop vår identitet med konsumtion påverkar välmående och stress. Hon forskar även om konkurrens mellan olika miljömärkningssystem inom globala värdekedjor och vilka effekter denna konkurrens har på miljö och social rättvisa.
Cecilia Solér, docent i företagsekonomi, telefon 031–786 5611, e-post: cecilia.soler@handels.gu.se
Aktivism
Miljörörelsen
Håkan Thörn forskar bland annat om miljörörelsen – lokalt, nationellt och globalt. 2017 var han en av författarna till boken Climate Action in a Globalizing World: Comparative Perspectives on Environmental Movements in the Global North.
Håkan Thörn, professor i sociologi, telefon: 031–786 4786, e-post: hakan.thorn@socav.gu.se
Utbildning
Hållbar utveckling i förskolan
Enligt läroplanen ska förskolan lägga grunden till ett växande intresse och ansvar för hållbar utveckling. Ingrid Pramling Samuelsson kan svara på frågor om hållbar utveckling i förskolan. Hon har forskat om barns lärande och förskolan i mer än 30 år, nyligen skrivit boken Förskolans arbete med hållbarhet (Studentlitteratur 2021) och är en av forskningsledarna i forsknings- och utvecklingsprogrammet Hållbar förskola där nio huvudmän och drygt 300 förskollärare ingår.
Ingrid Pramling Samuelsson, professor i pedagogik, telefon: 070–568 4092, e-post: ingrid.pramling@ped.gu.se
Utbildning för hållbar utveckling och global ojämlikhet
Beniamin Knutssons forskning handlar om makt, utbildning och hållbar utveckling. Han studerar bland annat ojämlikhet, differentiering och avpolitisering i utbildning för hållbar utveckling. Beniamin Knutsson leder för närvarande ett forskningsprojekt som undersöker hur människor i olika socioekonomiska kontexter, världen över, utbildas för hållbar utveckling, samt vilka skilda föreställningar om ”gröna” kunskaper och hållbara livsstilar som dessa utbildningsinsatser skapar.
Beniamin Knutsson, docent i ämnesdidaktik, telefon: 031–786 2427, e-post: beniamin.knutsson@ped.gu.se
Digital teknik i utbildning för hållbar utveckling och kunskap om havet
Geraldine Fauville forskar om hur digital teknik kan användas i undervisning om hållbar utveckling och särskilt i undervisning om havet och dess betydelse för klimatet och globala miljöfrågor. Hon är utbildad marinbiolog och doktorerade 2017 med en avhandling, Digital technologies as support for learning about the marine environment, om hur digital teknik stöttar elevers lärande om havet.
Geraldine Fauville har också lett flera forskningsprojekt om hur vi påverkas av digital möten.
Geraldine Fauville, biträdande universitetslektor i pedagogik, telefon: 070–710 4602, e-post: geraldine.fauville@gu.se
Undervisning om biologisk mångfald
Dawn Sanders forskning handlar om vår ökade "växtblindhet", det vill säga hur vår okunskap om växter leder till oförståelse för miljö- och klimatfrågor, och hur undervisning i biologisk mångfald kan öka vår förståelse. Särskilt har hon forskat om botaniska trädgårdars och skolträdgårdars roll i undervisning. Hon är en av författarna till boken Beyond Plant Blindness. Seeing the Importance of Plants for a Sustainable World. Dawn Sanders är utbildad i konst och ekologi och har ett tvärvetenskapligt förhållningssätt till sin forskning.
Dawn Sanders, docent i ämnesdidaktik med inriktning mot biologi, e-post: dawn.sanders@gu.se
Utomhuspedagogik och estetiska läroprocesser
Margaretha Häggström forskar om hur utomhuspedagogik och andra holistiska undervisningsmetoder, samt estetiska läroprocesser kan bidra till kunskap om miljö och hållbar utveckling. Hennes avhandling från 2020, Estetiska erfarenheter i naturmöten, undersökte hur upplevelser av skog och växtlighet användes i undervisning. Hon ingår för närvarande i ett ERASMUS-projekt som undersöker hur hållbar utveckling och resiliens kan implementeras i grundskolans undervisning för F-6.
Margaretha Häggström, universitetslektor i ämnesdidaktik, telefon: 031–786 2470, 076–292 5837, e-post: margareta.haggstrom@gu.se
Synen på djur i utbildning och hållbar utveckling
Helena Pedersen forskar om hur djur, och framför allt relationen mellan människa och djur och dess betydelse för hållbar utveckling, hanteras i utbildningssystemet. Hon är också projektledare för Göteborgs universitets nätverk för kritiska djurstudier i antropocen och har bland annat skrivit boken Schizoanalysis and Animal Science Education (Bloomsbury Academic 2019).
Helena Pedersen, docent i pedagogik, telefon: 0730-85 17 61, e-post: helena.pedersen@gu.se
Hälsa, psykologi & beteende
Miljömedicin
Kerstin Persson Wayne forskar om ljudmiljö och hälsa. Hon har varit med och tagit fram nya riktlinjer från Världshälsoorganisationen WHO kring bullernivåer för bland annat vägar och transporter.
Kerstin Persson Waye, professor i miljömedicin, telefon: 031−786 3604, 076−618 3604, e-post: kerstin.persson.waye@amm.gu.se
Miljöpsykologi
Andreas Nilssons forskning handlar bland annat om beteendeförändringar när det gäller olika miljöfrågor, samt attityder till olika miljöpsykologiska styrmedel. Exempelvis hur sociala normer påverkar miljörelevanta handlingar eller varför människor är negativa eller positiva till befintliga eller planerade styrmedel när det gäller energi, klimat eller transporter.
Andreas Nilsson, professor i psykologi, telefon: 031 786 1651, e-post: andreas.nilsson@psy.gu.se
Psykologi: Normers inverkan på miljöbeteende/
"spillover"-effekter
Människor är känsliga för vad andra gör och tycker och frågan är om vi kan stimulera miljövänligt beteende genom att kommunicera miljövänliga sociala normer? Att bete sig miljövänligt leder ibland till att människor fortsätter med fler miljövänliga beteenden, men i andra fall till att de faktiskt beter sig mindre miljövänligt. Hur kan vi förstå dessa så kallade ”spillover”-effekter? Detta och mycket annat kan miljöpsykologen Magnus Bergquist svara på.
Magnus Bergquist, postdok i miljöpsykologi, telefon: 070–249 2513, e-post: magnus.bergquist@psy.gu.se
Beteendeekonomi & klimathotet
Olof Johansson-Stenman forskar bland annat om beteendeekonomiska frågor relaterat till klimatet, till exempel under vilka villkor människor är villiga att samarbeta för kollektivets bästa även när vi förlorar på det ur ett snävt egenintresseperspektiv. Andra frågor handlar om hur vi spontant tenderar att snedvrida våra egna uppfattningar om till exempel konsekvenserna av klimathotet så att vi fortsatt ska kunna ha en positiv självbild.
Olof Johansson-Stenman, professor i nationalekonomi, telefon: 031–786 2538 e-post: olof.johansson@economics.gu.se