Experter: Klimat och hållbar utveckling
Inför FN:s klimattoppmöte COP28 i Dubai den 30 november till 12 december har vi uppdaterat vår klimat- och hållbarhetslista. Där kan du som är journalist hitta forskare som kan analysera och kommentera ämnen som klimat, biologisk mångfald, miljö, stadsutveckling, konsumtion och mycket annat.
Politik, juridik & ekonomi
Klimaträttvisa
Göran Duus-Otterström forskar om klimaträttvisefrågor. Han har till exempel undersökt olika sätt att fördela kostnaderna för klimatomställningen, både mellan länder och mellan generationer. Han har även forskat kring olika principer för att fördela utsläppsrättigheter eller anpassningsbistånd. Han driver ett pågående forskningsprojekt om kompensation för klimatförändringarnas skadliga effekter. Göran kan svara på frågor som rör svensk och internationell klimatpolitik samt klimaträttvisefrågor generellt.
Göran Duus-Otterström, professor i statsvetenskap, telefon: 070–521 1747, e-post: goran.duus-otterstrom@pol.gu.se
Miljöpolitik, attityder till miljöpolitiska styrmedel
Niklas Harrings forskar om attityder till miljöfrågor och han intresserar sig för hur den allmänna opinionen i miljöfrågor har utvecklats över tid. Han är till exempel kunnig om medborgarnas attityder till olika typer av styrmedel och vet varför de stödjer en typ av förslag och inte en annan. Han kan också svara på frågor om hur attityder till miljöpolitik kan förklaras, och hur den svenska miljö- och klimatopinionen har förändrats över tid. I hans forskning studerar han bland annat variationen i individers stöd för miljöregleringar mellan olika länder.
Niklas Harring, docent i statsvetenskap, telefon: 031–786 1223, e-post: niklas.harring@pol.gu.se
Sverker Carlsson Jagers forskning handlar om att leta efter förklaringar till människors miljöbeteende, deras uppfattningar om miljö och inställning till miljöpolitiska styrmedel. Han undersöker också relationen mellan demokrati och hållbar utveckling, samt frågor kring miljörättvisa. Sverker Carlsson Jagers är kunnig om frågor som rör internationell klimatpolitik, och då specifikt inom områdena havsförsurning och fiske.
Sverker Carlsson Jagers, professor i statsvetenskap (just nu gästprofessor på Zennströms klimatprofessur vid Uppsala universitet), telefon: 073–259 4369, e-post: sverker.jagers@pol.gu.se
Miljöekonomi och samarbete
Klimatfrågor ur miljöekonomisk synvinkel, till exempel systemet med utsläppsrätter, globala klimatförhandlingar och rättviseaspekter som hur kostnader för att minska växthusgaser ska fördelas mellan olika länder. Åsa Löfgren forskar också om hur storskaligt kollektivt samarbete kan utformas för att möta stora problem som klimatförändringarna.
Åsa Löfgren, docent i nationalekonomi, telefon: 031–786 1375, e-post: asa.lofgren@economics.gu.se
Ekonomiska styrmedel för att hantera miljöproblem
Thomas Sterners forskning täcker det mesta inom hållbar utveckling, klimat, cirkulär ekonomi och resursekonomi. Utformningen av styrmedel kan gälla allt från klimatet eller planetära gränser, till fiske, kväveoxider, kemikalier eller andra tillämpningar såsom biodiversitet.
Thomas Sterner, seniorprofessor i miljöekonomi, telefon: 031–786 1377, 070–816 3306, e-post: thomas.sterner@economics.gu.se
Miljöpolitiska styrmedel
Forskar om miljöpolitiska styrmedel.
Jessica Coria, docent i nationalekonomi, telefon: 031–786 4867, e-post: jessica.coria@economics.gu.se
Professionella rådgivares roll i etiskt affärsbeteende
Jasmine Elliott forskar om professionella rådgivares roll och ansvar när det gäller att underlätta etiskt affärsbeteende. Hon har ett särskilt intresse för de roller som företagsjurister och finansinstitutioner utgör och deras inverkan på frågor inom områden som företagskorruption, företag och mänskliga rättigheter och klimatförändringar.
Jasmine Elliot, doktorand i praktisk filosofi, e-post: jasmine.christine.elliott@gu.se (pratar engelska)
Miljö, etik, pengar
Joakim Sandberg leder en forskargrupp i etik och ekonomi, vilken studerar frågor där ”mjuka” etiska värden ställs mot ”hårda” ekonomiska fakta. Hur mycket välfärd måste vi avstå för att rädda miljön? På vilket sätt måste det ekonomiska systemet förändras? Och vad bör vi som individer (konsumenter, småsparare) göra för att ta vårt samhällsansvar?
Joakim Sandberg, professor i praktisk filosofi, telefon: 031–786 4571, e-post: joakim.sandberg@gu.se
Målkonflikter i klimatpolitiken
Annica Kronsell forskar om målkonflikter i klimatpolitiken, och kan bland annat svara på frågor om hur offentliga institutioner kan styra mot klimatmål och hållbarhet på ett effektivt och socialt inkluderande sätt.
Annica Kronsell, professor i samhällsvetenskapliga miljöstudier, telefon: 031–786 5472, e-post: annica.kronsell@gu.se
Hållbara affärsstrategier
Niklas Egels-Zandén studerar hur företag kan integrera hållbarhet i sina affärsstrategier och hur hållbarhet kan integreras i globala leverantörskedjor. Han har särskilt intresserat sig för klädindustrin.
Niklas Egels-Zandén, professor i företagsekonomi, telefon 031–786 2729, 073–378 7060, e-post: niklas.zanden@handels.gu.se
Nudging och beteendeförändring
Fredrik Carlsson forskar bland annat om vad som får oss att agera mer miljövänligt. Däribland hur man med nudging kan påverka människors val i en mer klimatvänlig riktning, vad som krävs för att vi ska byta ut kött mot köttfria alternativ och hur användande av kändisar i informationskampanjer kan påverka villigheten att ändra sina vanor.
Fredrik Carlsson, professor i nationalekonomi, telefon: 031–786 4174 , e-post: fredrik.carlsson@economics.gu.se
Skatternas roll i klimatomställningen
Katarina Nordbloms forskning fokuserar på skatter, skattemoral och beteende. Däribland vilken roll skatter kan spela för att nå hållbarhetsmålen, acceptansen för bland annat koldioxid- och miljöskatter och vad som får människor att gå med på att betala skatt.
Katarina Nordblom, professor i nationalekonomi, telefon: 031–786 1338, e-post: katarina.nordblom@economics.gu.se
Miljöhistoria: naturresurser och ekonomisk utveckling
Dimitrios Theodoridis forskar om det historiska förhållandet mellan naturresurser och ekonomisk utveckling med särskilt fokus på produktionsfaktorn land och handel under 1800-talets intensiva industrialisering. Han också undervisar om miljöhistoria från ett ekonomiskhistorisk perspektiv.
Dimitrios Theodoridis, forskare i ekonomisk historia, telefon: 076–071 2687, e-post: dimitrios.theodoridis@gu.se
Implementering av hållbarhet i näringslivet
Malin Dahlström forskar om hur företag och industrier har integrerat hållbarhet i sin verksamhet och sin kommunikation. De olika dimensionerna av hållbarhet (ekologisk, social och ekonomisk) kan komma i konflikt med varandra och skapa spänningar mellan företag och omkringliggande samhälle. Dahlström forskar framförallt om byggnadsmaterialindustri och särskilt cementindustrin.
Malin Dahlström, forskare i ekonomisk historia, e-post: malin.dahlstrom@gu.se
Hav & vatten
Smältande glaciärer
Anna Wåhlin har varit på många forskningsexpeditioner i Antarktis och kan svara på frågor om oceanografi, oceancirkulation, polarforskning, Antarktis, Södra Ishavet, vattenståndshöjning, smältande glaciärer, tunga bottenströmmar, topografisk styrning.
Anna Wåhlin, professor i oceanografi, telefon: 031–786 2866, 076–618 2866, e-post: anna.wahlin@marine.gu.se, twitter: @a_wahlin
Förändringar orsakade av klimatförändringar och utsläpp
David Turner forskar om de förändringar i havets kemi som orsakas av klimatförändring och av antropogena utsläpp. Ett område av särskilt intresse är sura utsläpp från sjöfarten och dess konsekvenser för Östersjön.
David Turner, professor emeritus i marin kemi, e-post: david.turner@marine.gu.se
Mikroplaster i havet
I våra hav finns mängder av plastpartiklar som inte hör hemma där. Bethanie Carney Almroth forskar om hur dessa så kallade mikroplaster påverkar fiskar, havet och ekosystemet.
Bethanie Carney Almroth, professor i ekotoxikologi, telefon: 031–786 3673, 073−226 1569, e-post: bethanie.carney@bioenv.gu.se
Hur föroreningar påverkar vår dricksvattenkvalitet
Grundvatten är vår viktigaste resurs för vårt dricksvatten. Grundvattnet kan dock förorenat av olika gamla och nya föroreningar som klorerade lösningsmedel, per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS), plastpartiklar eller bekämpningsmedel. Philipp Wanner undersöker hur dessa föroreningar beter sig i grundvattnet (transport och nedbrytning) så att det kan undvikas att de inte kommer ut i dricksvattnet.
Philipp Wanner, biträdande universitetslektor, telefon: 031–786 5615, 076–618 5615, e-post: philipp.wanner@gu.se
Miljöjuridik, vatten & hav
Lena Gipperth är miljöjurist och engagerad i flera mångvetenskapliga projekt om skydd för vatten och havsmiljö. Hon är föreståndare för Centrum för hav och samhälle som samlar havsrelaterad verksamhet vid Göteborgs universitet och Chalmers.
Lena Gipperth, professor i miljörätt, telefon: 031–786 1297, 076–858 1227, e-post: lena.gipperth@gu.se
Havsförvaltning och miljöekonomi
Håkan Eggerts forskning fokuserar på miljö-, beteende- och resursekonomi, ofta relaterat till fiske, marina frågor, handel och värdering.
Håkan Eggert, docent i nationalekonomi, telefon: 031–786 4175, 070–524 3610, e-post: hakan.eggert@economics.gu.se
Klimat
Historiska klimatvariationer
Hans Linderholm studerar klimatvariationer i Europa, Asien och Arktis från cirka 2 000 år bakåt i tiden till nästkommande 100 år. Hans forskar också om effekterna av ett förändrat klimat på ekosystemen både på land och i vatten, med särskild inriktning på skog samt hur den storskaliga cirkulationen i atmosfären och haven påverkar regionala klimat och dess roll i ett förändrat klimat.
Hans Linderholm, professor i naturgeografi, telefon: 031−786 2887, 070−858 9504, e-post: hansl@gvc.gu.se
Klimatpåverkan på Arktiska och Alpina ekosystem
Mats Björkman forskar på hur ett förändrat klimat påverkar permafrost, växter och snöförhållanden i våra arktisk och alpin ekosystem. Fokus ligger på hur förändringar i dessa system påverkar upptag och utsläpp and metan och koldioxid. Mats samordnar även Göteborgs universitets forskning vid Latnjajaure fältstation där bland annat ett av de längta klimatförsöken i Arktis finns, detta inom ramen för det Internationella Tundra Experimentet (ITEX).
Mats Björkman, lektor i miljövetenskap, telefon: 073–058 1145, e-post: mats.björkman@bioenv.gu.se
Klimatpåverkan på frusen mark
Ulf Molau forskar på arktisk och alpin ekologi och är expert på klimatpåverkan på tundran – effekter, anpassning och sårbarhet.
Ulf Molau, professor emeritus i växtekologi, telefon: 070−879 0533, e-post: ulf.molau@bioenv.gu.se
Klimatpåverkan på plankton och alger
Angela Wulff studerar hur plankton och alger, som är grunden i den marina näringskedjan, påverkas av klimatförändringar (temperatur, salthalt, koldioxid). I hennes forskning ingår även studier av marina kiselalgers biodiversitet. Angela är idégivare till och medgrundare av Swedish Algae Factory, ett start-up-bolag där man på ett hållbart sätt nyttiggör kiselalger, t ex genom att öka effektiviteten hos solpaneler.
Angela Wulff, professor i marinekologi, telefon: 031−786 2628, 076−618 2628, e-post: angela.wulff@bioenv.gu.se
Utsläpp från jord- och skogsbruket
Åsa Kasimir forskar om utsläpp av växthusgaser från markanvändning, jord- och skogsbruk och de senaste åren särskilt dikade torvmarker. Hon är också intresserad av hur dessa utsläpp rapporteras och omsätts i policy och praktik. Hon är just nu involverad, som huvudförfattare, i uppgraderingen av FN:s klimatpanels, IPCC:s, beräkningshandbok för rapportering av nationella utsläpp av växthusgaser och utsläpp från jord.
Åsa Kasimir, docent i naturgeografi, telefon: 031−786 1960, e-post: asa.kasimir@gvc.gu.se
Anpassning till klimatförändringar
Per Knutsson är humanekolog och forskar om miljö och utveckling. Han har bland annat studerat anpassningar till klimatförändringar i halvtorra områden och i kuststäder.
Per Knutsson, universitetslektor i humanekologi, telefon: 031–786 4214, 076–618 4214, e-post: per.knutsson@globalstudies.gu.se
Miljöhistoria & ekokritik
Rikard Wingård forskar och undervisar om miljö- och klimatfrågor utifrån miljöhistoriska och ekokritiska perspektiv. Han har särskilt ägnat sig åt litterära/kulturella representationer av hav och jordbruk. Forskningen är tvärvetenskaplig och spänner över de human- och naturvetenskapliga gränserna.
Rikard Wingård, universitetslektor i litteraturvetenskap, telefon: 031–786 4817, e-post: rikard.wingard@lir.gu.se
Miljö, katastrof och klimat i litteraturen
Camilla Brudin Borg undervisar i litteraturvetenskap med inriktning på relationen mellan människa och natur i litterära genrer som science fiction, utopi, dystopi och klimatfiktion (cli-fi) där teman som antropocen, hållbarhet, klimat- och miljöfrågor och klimatkatastrofer är vanliga, men också visioner om ett föreställt bättre liv och vägar till en samhällsomställning.
Camilla Brudin Borg, universitetslektor i litteraturvetenskap, telefon: 031–786 5434, 070–519 8516, e-post: camilla.brudin.borg@lir.gu.se
Klimaträttvisa
Rikard Warlenius forskar om global klimaträttvisa och ekologisk ekonomi. Han har nyss inlett forskning om energiomställning och omställningsrörelser i projektet Grassroots initiatives for energy transitions – impacts, obstacles, and success factors.
Rikard Warlenius, universitetslektor i humanekologi, e-post: rikard.warlenius@gu.se
Genusperspektiv på klimat, hållbar livsstil och konsumtion
Jimmy Sand är expert på klimat, hållbar livsstil och konsumtion ur genusperspektiv. Inom ramen för NIKK, Nordisk information för kunskap om kön, har han har skrivit rapporten Klimat, kön och konsumtion – en forskningsöversikt med genusperspektiv på hållbara livsstilar. Rapporten syftar till att synliggöra och utmana könsstereotyper i förhållande till konsumtion och livsstil, och bidra till en bättre förståelse för hur skillnader uppstår, förstärks och reproduceras och ger inblick i aktuell forskning uppdelad i sju teman: 1) livsmedel, 2) bostad och energi, 3) kläder och konsumtionsvaror, 4) transporter, 5) arbete och tidsanvändning, 6) kultur och turism, samt 7) aktivism och påverkan. NIKK är ett samarbetsorgan placerat vid Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet, på uppdrag av Nordiska ministerrådet.
Jimmy Sand, utredare vid Nationella sekretariatet för genusforskning, telefon: 031–786 92 35, e-post: jimmy.sand@genus.gu.se
20 års arbete i FN:s klimatpanel
Professor Deliang Chen har 20 års erfarenhet av arbete inom IPCC, FN:s vetenskapliga klimatpanel. Syftet med klimatpanelen är att förmedla det senaste inom forskning om klimatförändringar och på vilket sätt klimatförändringar påverkar vår miljö, ekonomi och vårt samhälle. Deliang Chen är professor i fysikalisk meteorologi och expert på regionala klimatanalyser för Sverige och Kina, relationen mellan väder och klimat samt klimatmodellering.
Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi, telefon: 031–786 4813, 076–618 4813, e-post: deliang@gvc.gu.se
Migration
Klimatförändringar och migration
Anders Burman leder ett forskningsprogram som undersöker sambandet mellan klimatförändringar och migration. Han undersöker bland annat hur klimatförändringar samverkar med andra faktorer så som fattigdom, försörjning, statlig styrning och brist på jämlikhet och jämställdhet när människor beslutar att migrera.
Anders Burman, universitetslektor i humanekologi, telefon: 031-786 5919, 076–618 5919, e-post: anders.burman@globalstudies.gu.se
Biologisk mångfald
Bevarande av biologisk mångfald
Alexandre Antonelli är professor i biologisk mångfald och systematik vid Göteborgs universitet och vetenskapsdirektör vid Royal Botanic Gardens, Kew, samt även gästprofessor vid Institutionen för växtvetenskap vid Oxfords universitet. Alexandre Antonelli studerar distribution, utveckling, hot och hållbar användning av arter och utvecklar metoder för att påskynda vetenskaplig upptäckt och innovation. Hans forskning fokuserar på tropikerna, där de flesta arter förekommer och hoten är mest akuta. Senast har han varit särskilt intresserad av tillämpningen av maskininlärningstekniker för forskning och bevarande av biologisk mångfald.
Alexandre Antonelli, e-post: a.antonelli@kew.org (cc till hans assistent: Eileen McManus E.McManus@kew.org), Tel. +44 738 487 7664
Biodiversitet, däggdjur, mänskliga effekter på miljön
Søren Faurby studerar biologisk mångfald med fokus på däggdjur. Merparten av hans forskning fokuserar på hur existerande och nyligen utdöda arter skulle ha förändrat miljön om det inte var för människor (till exempel; varför finns det inga elefanter i Skåne och hur skulle naturen fungera om de fanns). Han intervjuas bland andra i artikeln Om alla människor bara försvann som är publicerad på www.forskning.se
Søren Faurby, universitetslektor i biologi, telefon: 073–642 2482, e-post: soren.faurby@bioenv.gu.se
Konsekvenser av en utarmning av den biologiska mångfalden
Lars Gamfeldt forskar om vad som händer i naturen när arter går förlorade till följd av exempelvis miljöförstöring eller klimatförändringar.
Lars Gamfeldt, universitetslektor i ekologi, telefon: 031−786 2539, 070−339 3921, e-post: lars.gamfeldt@gu.se
Biologisk mångfald, naturvård och landskapsförvaltning
Marie Stensekes forskning handlar framför allt om landsbygdens landskap och dess förvaltning och planering. Det rör såväl bönder som brukares bevekelsegrunder för hur de nyttjar landskapet, myndighetsutövande, samverkan och lokalt deltagande och friluftsliv. Marie har varit engagerad i den vetenskapliga ledningen för den internationella biologiskmångfaldspanelen IPBES under många år. Hon är ledamot i Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Naturvårdsverkets vetenskapliga råd för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, Styrelsen för Future Earth i Sverige och KVA:s nationalkommitté för globala miljöförändringar.
Marie Stenseke, professor i kulturgeografi, telefon: 031−786 13 89, 076−618 1389, e-post: marie.stenseke@geography.gu.se
Naturuppfattningar
Björn Billing forskar och undervisar om naturuppfattningar och miljöfrågor ur idé- och vetenskapshistoriska perspektiv. Han har särskilt fokuserat på kulturella representationer av landskap, debatten om antropocen samt idéer om utdöda arter.
Björn Billing, docent i idé- och lärdomshistoria, telefon: 031–786 4359, e-post: bjorn.billing@lir.gu.se
Hållbara städer & samhällen
Hållbara städer, kommuner och lokalsamhällen
Ylva Norén Bretzer är expert inom miljöpolitik, wicked issues, urban policy och utvärdering, förtroende för myndigheter.
Ylva Norén Bretzer, universitetslektor i offentlig förvaltning, telefon: 031–786 5195, e-post: ylva.noren-bretzer@spa.gu.se
Klimatomställning med fokus på privatpersoners resor
Sofie Hellberg forskar om Göteborgs stads ambition att minska biltrafiken till förmån för gång- och cykeltrafik. Målet är att skapa kunskap kring hur en klimatomställning med fokus på privatpersoners resor kan möjliggöras.
Sofie Hellberg, docent i freds- och utvecklingsforskning, telefon: 031–786 5943, e-post: sofie.hellberg@globalstudies.gu.se
Städer och klimatrelaterade risker
Sofia Thorsson forskar om stadsklimat och har ett fokus på lufttemperatur-, luftfuktighet-, strålning- och vindförhållanden i olika stadsmiljöer; vädrets påverkan på stadslivet; och klimatanpassning (värmestress).
Sofia Thorsson, professor i naturgeografi, telefon: 031–786 4733, 070–776 9876, e-post: sofia.thorsson@gvc.gu.se
Hållbar stadsutveckling
Håkan Thörns forskar bland annat om hållbarhet och stadsutveckling och leder forskningsprojekten Kollektivboende och hållbar stadsutveckling och Deltagande i renovering: Mot ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart miljonprogram?
Håkan Thörn, professor i sociologi, telefon: 031–786 4786, e-post: hakan.thorn@socav.gu.se
Hållbar stadsutveckling, strategiskt hållbarhetsarbete
Sara Brorström har i många år forskat om Göteborgs stads strategiska arbete med fokus på hållbarhet och hon kan svara på frågor om hur hållbarhetsvisioner blir praktik.
Sara Brorström, professor i management och organisation, telefon: 031–786 2302, e-post: sara.brorstrom@handels.gu.se
Hållbar stadsutveckling – energi
Anders Sandoff forskar bland annat om EU:s utsläppshandel, energieffektivitet, el - och fjärrvärmesektorn, och hållbar stadsutveckling.
Anders Sandoff, universitetslektor i företagsekonomi, telefon: 031–786 1488, 070–816 4899, e-post anders.sandoff@handels.gu.se
Hållbar turism & hållbara event
Erik Lundberg forskar om hållbarhetsperspektivet på turism och stora evenemang. Just nu är hans fokus konsumenternas beteende och upplevelser vad gäller turism och event.
Erik Lundberg, biträdande universitetslektor i marknadsföring, telefon: 031–786 6188, e-post: erik.lundberg@handels.gu.se
Sjöfart, hållbara godstransporter
Johan Woxenius forskar på sjöfartens logistik och transportkedjor där hållbarhet är en viktig aspekt.
Johan Woxenius, professor i företagsekonomi, telefon: 031–786 1453, 070–969 3835, e-post: johan.woxenius@gu.se
Klimatsmarta transportsystem
Charlotta Capitao Patrao undersöker stadsplaneringens betydelse för utveckling av regionala hållbara och energieffektiva byggda strukturer utmed järnvägsstråk. Resultaten ska underlätta för planering av energieffektiva och klimatsmarta transportsystem och fysiska strukturer (exempelvis bebyggelse i stationssamhällen). Arbetet kopplar an till Västra Götalandsregionens mål om utveckling i hela regionen och utökade arbetsmarknadsområden som leder till längre resande, vilket kräver energieffektiva lösningar.
Charlotta Capitao Patrao, doktorand i kulturgeografi, e-post: charlotta.capitao.patrao@geography.gu.se
Socialt hållbara transporter
Ana Gil Solá forskar om olika aspekter av människors vardagliga resande (mobilitet) och tillgänglighet, ofta ut ett genus- och socialt perspektiv och relaterat till ett planeringssammanhang. Ana samordnar, tillsammans med Lisa Ström (GR), Nätverket socialt hållbar transportplanering.
Ana Gil Solá, biträdande universitetslektor i kulturgeografi, 031–786 4457, e-post: ana.gilsola@geography.gu.se
Luftföroreningar och urban grönska
Håkan Pleijel arbetar med förekomst, deposition och effekter av luftföroreningar, särskilt på växter. Han sysslar med urban miljö och i synnerhet betydelsen av urban grönska.
Håkan Pleijel, professor i miljövetenskap, telefon: 073–310 0700, e-
post: hakan.pleijel@bioenv.gu.se
Parallell grön och digital omställning
Johan Magnusson leder forskningen inom området "twin transition," det vill säga den parallella gröna och digitala omställningen. Han kan svara på frågor om hur dessa omställningar samverkar, då 87 % av de globala hållbarhetsmålen är beroende av en hög digital mognad hos organisationer för att uppnås. Genom ett stort initiativ i samarbete med bland annat RISE och Internetstiftelsen, fokuserar forskningen på att skapa nödvändiga förutsättningar för twin transition i svenska och europeiska städer. Inom projektet har lösningar för minskade växthusutsläpp utvecklats och implementerats, något som Johan Magnusson kan berätta mer om.
Johan Magnusson, professor i informatik, telefon: 073–310 0327, e-post: johan.magnusson@ait.gu.se
Hållbar välfärd inom planetära gränser och ekosocialpolitik
Jayeon Lees forskning handlar om välfärdsstatens förändringar i ljuset av klimatkrisen. Med hjälp av medborgarengagemang utvecklar hon nya förståelser om välfärd och välbefinnande som utgår ifrån behovsperspektiv. Hon bedriver forskning om eko-socialpolitiska åtgärder som adresserar de rikaste befolkningens klimatavtryck.
Jayeon Lee, universitetslektor i socialt arbete, telefon: 070–488 7539, e-post: jayeon.lee@socwork.gu.se
Hållbar konsumtion
Secondhand & återbruk
Anna Bohlin och Staffan Appelgren är socialantropologer som forskar om hur vi förhåller oss till materiell kultur, konsumtion och hållbarhet. Fokusområden är secondhand, återbruk, hur vi lever i långa relationer till saker, alternativa former av kulturarv och bevarande samt cirkulär ekonomi.
- Anna Bohlin, docent i socialantropologi, telefon: 031–786 4144, e-post: anna.bohlin@globalstudies.gu.se
- Staffan Appelgren, universitetslektor i socialantropologi, telefon: 031–786 4333, e-post: staffan.appelgren@gu.se
Hållbar konsumtion och konsumtionskultur
Cecilia Solér forskar om hållbar konsumtion som inriktar sig på hur konsumtionskultur och marknadsföring påverkar våra konsumtionsmönster samt hur vårt sätt att koppla ihop vår identitet med konsumtion påverkar välmående och stress. Hon forskar även om konkurrens mellan olika miljömärkningssystem inom globala värdekedjor och vilka effekter denna konkurrens har på miljö och social rättvisa.
Cecilia Solér, docent i företagsekonomi, telefon: 031–786 5611, e-post: cecilia.soler@handels.gu.se
Aktivism
Miljörörelsen
Håkan Thörn forskar bland annat om miljörörelsen – lokalt, nationellt och globalt. 2017 var han en av författarna till boken Climate Action in a Globalizing World: Comparative Perspectives on Environmental Movements in the Global North.
Håkan Thörn, professor i sociologi, telefon: 031–786 4786, e-post: hakan.thorn@socav.gu.se
Kommunikation
Alternativa röster och aktuella utmaningar i klimatförändringskommunikation
Ben Clarke forskar om hur klimatförändringar kommuniceras av grupper som inte tillhör de traditionella institutionerna, till exempel aktivister och nätverk i olika sammanhang online. Han är särskilt intresserad av hur kommunikationen om klimatförändringar hänger ihop med ett antal stora kommunikationsutmaningar i digitala sammanhang, såsom respektlöshet, politisk polarisering samt spridning av felaktig och vilseledande information.
Ben Clarke, universitetslektor i kommunikation, telefon: 076–618 3539 (engelsktalande), e-post: ben.clarke@ait.gu.se
Språkliga representationer av klimatförändring
John Currie forskar om hur klimatförändringar konceptualiseras och kommuniceras inom olika sammanhang och hur detta kan förändras, eller bestå, över tid. Som exempel kan vissa metaforer som människor (medvetet eller omedvetet) använder när de pratar om klimatförändringar påverka hur vi tänker och agerar i miljöfrågor. Hans forskning har hittills fokuserat på hur klimatförändringar kommuniceras av politiker och klimataktivister i Storbritannien.
John Currie, doktorand inom kommunikation, e-post: john.currie@ait.gu.se
Utbildning
Utbildning för hållbar utveckling och global ojämlikhet
Beniamin Knutssons forskning handlar om makt, utbildning och hållbar utveckling. Han studerar bland annat ojämlikhet, differentiering och avpolitisering i utbildning för hållbar utveckling. Beniamin Knutsson leder för närvarande ett forskningsprojekt som undersöker hur människor i olika socioekonomiska kontexter, världen över, utbildas för hållbar utveckling, samt vilka skilda föreställningar om ”gröna” kunskaper och hållbara livsstilar som dessa utbildningsinsatser skapar.
Beniamin Knutsson, docent i ämnesdidaktik, telefon: 031–786 2427, e-post: beniamin.knutsson@ped.gu.se
Digital teknik i utbildning för hållbar utveckling och kunskap om havet
Geraldine Fauville forskar om hur digital teknik kan användas i undervisning om hållbar utveckling och särskilt i undervisning om havet och dess betydelse för klimatet och globala miljöfrågor. Hon är utbildad marinbiolog och doktorerade 2018 med en avhandling, Digital technologies as support for learning about the marine environment, om hur digital teknik stöttar elevers lärande om havet. Geraldine Fauville har också lett flera forskningsprojekt om hur vi påverkas av digital möten.
Geraldine Fauville, biträdande universitetslektor i pedagogik, telefon: 070–710 46 02, e-post: geraldine.fauville@gu.se
Undervisning om biologisk mångfald
Dawn Sanders forskning handlar om vår ökade "växtblindhet", det vill säga hur vår okunskap om växter leder till oförståelse för miljö- och klimatfrågor, och hur undervisning i biologisk mångfald kan öka vår förståelse. Särskilt har hon forskat om botaniska trädgårdars och skolträdgårdars roll i undervisning. Hon är en av författarna till boken Beyond Plant Blindness. Seeing the Importance of Plants for a Sustainable World. Dawn Sanders är utbildad i konst och ekologi och har ett tvärvetenskapligt förhållningssätt till sin forskning.
Dawn Sanders, docent i ämnesdidaktik med inriktning mot biologi, e-post: dawn.sanders@gu.se
Utomhuspedagogik och estetiska läroprocesser
Margaretha Häggström forskar om hur utomhuspedagogik och andra holistiska undervisningsmetoder, samt estetiska läroprocesser kan bidra till kunskap om miljö och hållbar utveckling. Hennes avhandling från 2020, Estetiska erfarenheter i naturmöten, undersökte hur upplevelser av skog och växtlighet användes i undervisning. Hon ingår för närvarande i ett ERASMUS-projekt som undersöker hur hållbar utveckling och resiliens kan implementeras i grundskolans undervisning för F-6, och följer också ett projekt om implementering av utbildning för hållbar utveckling initierat av VG-regionen.
Margaretha Häggström, universitetslektor i ämnesdidaktik, e-post: margareta.haggstrom@gu.se
Synen på djur i utbildning och hållbar utveckling
Helena Pedersen forskar om hur djur, och framför allt relationen mellan människa och djur och dess betydelse för hållbar utveckling, hanteras i utbildningssystemet. Just nu har hon ett forskningsprojekt om hundar i skolan. Hon är också projektledare för Göteborgs universitets nätverk för kritiska djurstudier i antropocen och har bland annat skrivit boken Schizoanalysis and Animal Science Education (Bloomsbury Academic 2019).
Helena Pedersen, docent i pedagogik, telefon: 031–786 2063, 073–085 1761, e-post: helena.pedersen@gu.se
Hållbar utveckling i förskolan
Enligt läroplanen ska förskolan lägga grunden till ett växande intresse och ansvar för hållbar utveckling. Ingrid Pramling Samuelsson kan svara på frågor om hållbar utveckling i förskolan. Hon har forskat om barns lärande och förskolan i mer än 30 år, nyligen skrivit boken Förskolans arbete med hållbarhet (Studentlitteratur 2021) och är en av forskningsledarna i forsknings- och utvecklingsprogrammet Hållbar förskola där nio huvudmän och drygt 300 förskollärare ingår.
Ingrid Pramling Samuelsson, professor i pedagogik, telefon: 031–786 2451, 070–568 4092, e-post: ingrid.pramling@ped.gu.se
Utopi, dystopi och framtiden i klassrummet
Camilla Brudin Borg är litteraturvetare och lärarutbildare som forskar och undervisar om ämnen med inriktning på framtid i litterära genrer som science fiction, utopi, dystopi och klimatfiktion (cli-fi) där teman som antropocen, hållbarhet, klimat- och miljöfrågor och klimatkatastrofer är vanliga, men också visioner om ett föreställt bättre liv och vägar till en samhällsomställning. Hon driver medborgarforskningsprojektet Utopian stories som engagerar elever att samla in berättelser om en hållbar framtid.
Camilla Brudin Borg, universitetslektor i litteraturvetenskap, telefon: 031–786 5434, e-post: camilla.brudin.borg@lir.gu.se
Ekologisk läskunnighet, naturkontakt och utomhuspedagogik
Ebba Lisberg Jensen är humanekolog och forskar kring betydelsen av kunskap om naturen för att skapa ett hållbart samhälle. Hennes nuvarande forskning inriktar sig på ekologisk läskunnighet, som dels handlar om att känna igen och namnge arter av växter och djur, men också om insikter i hur ekosystemet fungerar och hur människan är beroende av naturen på kort och lång sikt. Hur kan biologiundervisning och annan utomhuspedagogik bidra till naturkontakt och ökad systemförståelse? Tidigare har hon arbetat med frågor om biologisk mångfald i skogsbruket, om slutförvaring av kärnbränsle, om friluftsliv och etnicitet, och om ekosystemtjänster i staden.
Ebba Lisberg Jensen, docent i humanekologi, telefon: 031–786 2232, e-post: ebba.lisberg.jensen@gu.se
Hälsa, psykologi & beteende
Miljömedicin
Leo Stockfelt forskar om hälsoeffekter av luftföroreningar, buller, och andra riskfaktorer i arbets- och omgivningsmiljö.
Leo Stockfelt, docent i arbets- och miljömedicin, telefon: 072–202 0782, e-post: leo.stockfelt@amm.gu.se
Miljömedicin
Sofia Hammarstrand är läkare på arbets- och miljömedicin. Hon är bland annat ansvarig för integrering av hållbar utveckling på läkarprogrammet på Göteborgs universitet och föreläser inom temat klimat och hälsa på flera av universitetets utbildningar samt i andra regionala och nationella sammanhang.
Sofia Hammarstrand, doktorand i arbets- och miljömedicin, telefon: 070–309 5864, e-post: sofia.hammarstrand@gu.se
Miljömedicin
Kerstin Persson Waye forskar om ljudmiljö och hälsa. Hon har varit med och tagit fram nya riktlinjer från Världshälsoorganisationen WHO kring bullernivåer för bland annat fritidsbuller, vägar och transporter samt vindkraft. Hon forskar även om hur tidig exponering för höga ljudnivåer i förskolan påverkar barns hörselförmåga, beteende samt välbefinnande. Exponering för miljöfaktorer i ett livsloppsperspektiv och mental hälsa bland barn och ungdomar är ett annat forskningsområde.
Kerstin Persson Waye, professor i miljömedicin, telefon: 031−786 3604, 076−618 3604, e-post: kerstin.persson.waye@amm.gu.se
Miljöpsykologi
Andreas Nilssons forskning handlar bland annat om beteendeförändringar när det gäller olika miljöfrågor, samt attityder till olika miljöpsykologiska styrmedel. Exempelvis hur sociala normer påverkar miljörelevanta handlingar eller varför människor är negativa eller positiva till befintliga eller planerade styrmedel när det gäller energi, klimat eller transporter.
Andreas Nilsson, professor i psykologi, telefon: 031–786 1651, e-post: andreas.nilsson@psy.gu.se
Psykologi: Normers inverkan på miljöbeteende/
"spillover"-effekter
Människor är känsliga för vad andra gör och tycker och frågan är om vi kan stimulera miljövänligt beteende genom att kommunicera miljövänliga sociala normer? Att bete sig miljövänligt leder ibland till att människor fortsätter med fler miljövänliga beteenden, men i andra fall till att de faktiskt beter sig mindre miljövänligt. Hur kan vi förstå dessa så kallade ”spillover”-effekter? Detta och mycket annat kan miljöpsykologen Magnus Bergquist svara på.
Magnus Bergquist, postdok i miljöpsykologi, telefon: 031–786 1653, 070–249 2513, e-post: magnus.bergquist@psy.gu.se
Beteendeekonomi & klimathotet
Olof Johansson-Stenman forskar bland annat om beteendeekonomiska frågor relaterat till klimatet, till exempel under vilka villkor människor är villiga att samarbeta för kollektivets bästa även när vi förlorar på det ur ett snävt egenintresseperspektiv. Andra frågor handlar om hur vi spontant tenderar att snedvrida våra egna uppfattningar om till exempel konsekvenserna av klimathotet så att vi fortsatt ska kunna ha en positiv självbild.
Olof Johansson-Stenman, professor i nationalekonomi, telefon: 031–786 2538, e-post: olof.johansson@economics.gu.se