Länkstig

Oscar Jacobsson

Postdoktor

Avdelningen för kulturgeografi
Besöksadress
Viktoriagatan 13
41125 Göteborg
Rumsnummer
512C
Postadress
Box 625
40530 Göteborg

Om Oscar Jacobsson

Forskning

Min forskning handlar om hur människor formar och formas av miljön, både idag och genom historien. Jag intresserar mig särskilt för hur samhällen organiserar sig för att upprätthålla och utveckla livets grundläggande villkor. Med utgångspunkt i landskapsgeografi och materialistisk teori ser jag landskapet som en levande väv där natur, ekonomi och sociala behov flätas samman. Min forskning är samtidigt tydligt förankrad i historisk geografi, agrarhistoria och miljöhistoria, med särskilt fokus på hur historiska landskap kan förstås genom en kombination av arkivmaterial, historiska kartor, GIS och kunskap om fysiska landskapsprocesser.

Min forskning tar sin utgångspunkt i studier av det agrara landskapets långsiktiga omvandling, med ett särskilt fokus på vattenanknutna miljöer och resursanvändning. I min avhandling, När floden märkte marken (2023), undersökte jag hur samspelet mellan jordbrukets tekniska utveckling, biofysiska förhållanden och lokala resursstrategier formade översvämningslandskapen längs Emån och Ätran mellan 1500 och 1910. En central del av detta arbete rör vattenhistoria: hur vattendrag, översvämningar, våtmarker och utdikningar har påverkat agrara ekonomier, lokala riskuppfattningar och långsiktiga landskapsförändringar. Genom att kombinera historiskt kartmaterial med arkivstudier har jag belyst hur introduktionen av nya odlingssystem och marknadskrafter förändrade människans sårbarhet för naturprocesser och lade grunden för moderniseringens landskap. Jag har även studerat ängsmarkens historia, inte minst översvämningsängar och utängar, som en avgörande men ofta underskattad del av det äldre jordbrukets resursbas. I denna forskning analyserar jag hur ängarnas avkastning, ägandeformer, hävd och omvandlingar påverkade både lokala försörjningsstrategier och större agrara förändringsprocesser.

I min senare forskning har jag breddat detta perspektiv genom att undersöka hur samtida rumslig planering ramar in och värderar landskapets resurser, till exempel genom att kritiskt granska hur friluftsliv har förskjutits från att vara ett folkhälsointresse till att bli en ekonomisk tillgång för kommunal tillväxt. Även i denna forskning använder jag ett historiskt-geografiskt perspektiv för att förstå hur dagens planeringsideal, markanvändningskonflikter och miljöförvaltning formas av tidigare utvecklingar, institutionella strukturer och materiella landskapsförändringar.

Idag fokuserar min forskning på hur landskapets materiella och institutionella tröghet sätter ramarna för samtida markanvändning, miljöförvaltning och klimatanpassning. I mina pågående projekt undersöker jag bland annat

Skogsbrukets värden och innovationer: Inom ramen för EU Horizon-projektet BIOTraCes (2023-2026) studerar jag hur småskaliga skogsägares värderingar och känslomässiga relation till skogen interagerar med krav på biologisk mångfald och klimatsmart skogsbruk i tre västsvenska fallstudieområden. Som bakgrund till detta arbete analyserar jag även skogslandskapens historiska utveckling genom historiska kartor och arkivmaterial, för att förstå hur tidigare markanvändning och familjehistoriska beslut skapar handlingsutrymme och begränsningar i dagens skogsbruk. Jag arbetar även med policylabbet "Tänk...om! Innovationslabbet för klimatsmart skogsbruk - offentlig och privat sektor för hållbar markanvändning" som drivs av Fyrbodals kommunalförbund med finansiering från Formas 2025-2027.

Livsmedelsberedskap i kris och krig: Genom att analysera historiska erfarenheter av försörjningskriser undersöker jag hur samhällelig resiliens och livsmedelsberedskap kan förstås och planeras över olika geografiska skalor inför framtida osäkerheter. Detta gör jag i det VR-finansierade projektet Navigating the shifting scales of food preparedness: societal and farmer resitance to crises 2026-2030

Jag arbetar också vidare med forskning om historiska ängsmarker i ett europeiskt perspektiv, bland annat i ett internationellt samarbete om ängsmarkens definitioner, brukningsformer och omvandling över tid. Detta knyter an till mitt bredare intresse för hur kunskap om det äldre agrara landskapets förändringsprocesser kan bidra till dagens diskussioner om biologisk mångfald, hållbar markanvändning och landskapets långsiktiga förvaltning.

Undervisning 

Jag undervisar på följande kurser:

Andra engagemang

Vid sidan av mitt universitetsarbete utför jag även historisk-geografisk analyser inom uppdragsarkeologiska projekt.