Valårsseminarium 2026: Samhällsläget, demokratin och regeringsmakten

Analyserna och kommentarerna var många när SOM-institutet och Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet den 5 februari i ett gemensamt seminarium presenterade de första resultaten från den senaste nationella SOM-undersökningen. Seminariet hölls i en fullsatt aula i Centralposthuset i Stockholm. Totalt medverkade tio olika forskare och eftersom Sverige går till val 2026 handlade det uteslutande om undersökningens politiska mätningar. 

Stora delar av resultaten och analyserna sammanfattas nedan i punktform. För en mer heltäckande bild och exakta mätresultat, se alla forskarnas presentationer på SOM-institutets webb.

Här kan du se hela sändningen i efterhand.                 

Bedömningar av samhällsläget och regeringen

• Det finns en minskade pessimism för ekonomin, både för Sveriges och den egna. 30 procent tror att den privata ekonomin kommer att förbättras det kommande året, medan 24 procent tror att den kommer att försämras. Att fler tror på en förbättring än en försämring är en förändring från förra året. Vad gäller Sveriges ekonomi är det färre som tror på en försämrad ekonomi jämfört med 2024, 2023 och 2022.
• 63 procent tycker att utvecklingen i Sverige går åt fel håll, 16 procent tycker att utvecklingen går åt rätt håll. Siffrorna är samma som året före, och en förbättring från bottenåret 2023 då 75 procent tyckte att utvecklingen gick åt fel håll. Pessimismen är numera större på vänsterkanten än på högerkanten.
• Topp tre på listan över medborgarnas agenda av viktiga samhällsfrågor är lag och ordning (36 procent), sjukvård (29 procent) samt skola och utbildning (23 procent). Längre ned på listan återfinns utrikes- och försvarspolitik (11 procent) som står för den kraftigaste ökningen under senare år.
• Hela 81 procent uppger att de är mycket eller ganska oroande för försvagad demokrati, vilket är den högsta andelen som uppmätts sedan 2006. Däremot är 77 procent nöjda med demokratin i Sverige. Denna kurva är stabil över tid.
• Förtroendet för polisen och för försvaret har ökat. 74 procent har förtroende för polisen, och det är den högsta nivån som någonsin uppmätts. Förtroendet för försvaret har ökat tio år i sträck, och landar på 63 procent. Relevant inför hösten är att 77 procent har förtroende för att allmänna val i Sverige genomförs på ett korrekt sätt.
• För att en regering inte ska tappa i följande val måste väljarna ge den tydliga positiva bedömningar. Befolkningens bedömningar i den senaste SOM-undersökningen är relativt negativa - på den nivån att om de håller i sig fram till hösten beräknas den sittande regeringen kunna tappa fem till sex procentenheter i stöd jämfört med valet 2022. Sören Holmberg, seniorprofessor i statsvetenskap, säger att det blir tufft för Kristersson, men han medger att han är berömd för att tippa fel och uppmanar därför åhörarna för att ”ta det för vad det är”.
• 21 procent är positiva till Tidöavtalet. Det kan jämföras med att 15 procent var positiva till Decemberöverenskommelsen (2014) och till Januariavtalet (2019). Slutsatsen som dras är att väljarna ogillar regeringar som gör svåröverskådliga överenskommelser med partier utanför regeringen eftersom det blir svårt för väljarna att avgöra vem som är ansvarig för den förda politiken.
• Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap, konstaterade att alla regeringar tappar under mandatperioden. Med nio månader kvar till valet har regeringen 80 procent av stödet de hade när de fick nycklarna till Rosenbad 2022. Detta är under det historiska genomsnittet.
• Väljarna bedömer sammantaget regeringen Kristersson övervägande negativt, men ger i SOM-undersökningen regeringen mest beröm vad gäller Sveriges säkerhet, invandring och brottsbekämpning vilka samtliga kan sägas vara viktiga områden. Sämst bedöms regeringens arbete inom områdena miljö och klimat samt sjukvård. 

Sakfrågor

• Sakfrågeägarskap är när ett parti av väljarna uppfattas ha den bästa politiken på ett visst område. Partier kan vinna röster om väljarna tycker att de har bäst politik i en sakfråga som ligger högt på väljarnas agenda. Av de frågor som ligger högst på väljarnas lista av viktiga frågor äger Tidöpartierna respektive oppositionen två frågor var. Tidöpartierna äger lag och ordning samt invandring, oppositionen äger sjukvård samt skola och utbildning. Energifrågan ägdes tidigare av det blå laget, men ägs nu av det röd-gröna laget.
• Frågan om energi har blivit kraftigt ideologiskt polariserad, och det finns flera exempel. Till exempel visar SOM-undersökningen att ju längre till höger en väljare står, desto mer övertygad är denne att Sverige kommer att kunna slutförvara kärnkraftens avfall på ett säkert sätt. 85 procent av dem som står långt till höger tror att det går, medan 40 procent av dem som står långt till vänster tror att det är möjligt. Det är vidare rekordstora skillnader mellan högerväljare och vänsterväljare i frågan om vi ska använda kärnkraften eller ej, gapet är nu 42 procentenheter stort.
• 89 procent av vänstersympatisörerna är positiva till vindkraft, motsvarande andel för högersympatisörerna är 63 procent. Gapet mellan högerväljare och vänsterväljare har i denna fråga ökat markant sedan 2012. Då var skillnaden nio procentenheter, idag är den 26 procentenheter. Ett liknande mönster går att se i frågan om höjd koldioxidskatt på bensin. Då var gapet nio procentenheter, nu är det 36 procentenheter.
• De allra mest populära politiska förslagen är straffskärpning mot gängkriminella (86 procent) och utvisning av dömda våldsbrottslingar (85 procent), båda tydliga Tidöfrågor. Men övriga populära förslag, som att satsa på miljövänligt eller jämställt samhälle, eller att förbjuda vinstutdelning i skola, vår och omsorg, är frågor där oppositionen är starkare.
• Patrik Öhberg, docent i Statsvetenskap, visade att en stor del av väljarkåren idag opinionsmässigt kan sägas återfinnas inom TAN-vänstern, då de värnar om en stark stat, offentlig sektor och välfärd (vänster) och samtidigt önskar bland annat hårda straff och minskad invandring (TAN). På 20 år har andelen som utifrån sin syn på ett stort antal politiska förslag kan placeras i ett sådant ideologiskt fack ökat från 8 till 46 procent.

Ideologi och strategi

• Sverigedemokraterna är fortfarande det parti som flest ogillar, men de som sympatiserar med Kristdemokraterna och Moderaterna närmar sig partiet. Det är en förändring som påbörjades för tio år sedan.
• Hösten/vinter 2025 var det i princip lika många svenskar som placerade sig till höger (36 procent) som placerade sig till vänster (35 procent).
• 54 procent av väljarna vill ha besked i regeringsfrågan innan valet, medan 27 procent tycker att vi kan invänta valresultatet. Framförallt Sverigedemokrater önskar besked i förväg.
• Med åtta partier i riksdagen finns 255 möjliga regeringsalternativ och de som svarade på SOM-undersökningen angav sammantaget 129 olika partikonstellationer som sin önskeregering. Mest stöd, med 8 procent, får en regering bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Näst mest stöd, med 7 procent, får en regering med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Mikael Gilljam, professor i statsvetenskap, konstaterade att oavsett vilken regering Sverige får efter valet så kommer väldigt få väljare att vara helt nöjda.
• Centerpartiet har ännu inte uppgivit någon statsministerkandidat, men SOM-undersökningen visar att centersympatisörernas önskeregering består av Centerpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet.
• De svenska valundersökningarna visar att andelen övertygade partianhängare har minskat sedan slutet av 60-talet. 1968 angav 70 procent att de var övertygade anhängare av det parti de röstade på, 2022 var motsvarande andel 35.
• Att sänka fyraprocentsspärren så att det blir lättare att komma in i riksdagen får tummen ned av svenska väljare. 6 av 10 tycker att det är ett dåligt förslag.
• Att Liberalerna ligger risigt till för att klara riksdagsspärren är inga nyheter. 60 procent av dem som svarade i SOM-undersökningen tror att Liberalerna kommer att åka ur. Inte heller de som tycker om Liberalerna eller sympatiserar med Tidö tror att de kommer in. En sammanvägning av olika opinionsundersökningar från den 4 februari, visar att partiet skulle få 2,1 procent av rösterna om det var val idag. Annika Freden, docent i statsvetenskap, säger att det är skarpt läge för partiet men att de har hämtat sig förr.

Saker som kan avgöra valet

• Användningen av traditionella medier är fortfarande stor, till exempel tar 67 procent del av riksmedier i radio och teve minst tre gånger i veckan. Men sociala medier knappar in, främst hos de unga där Tiktok och Instagram är de vanligaste nyhetskällorna. När det gäller de traditionella medierna är sambanden mycket svaga mellan vilka medier väljarna konsumerar och vilken inställning man har till olika politiska förslag. Alternativa medier och sociala medier har förutsättningar att stärka politiska åsikter och uppfattningar. Men traditionella medier är fortsatt viktiga, t ex på grund av dagordningseffekter.
• Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap, har studerat de avvaktande väljarna. Det är väljare som varken har en röstningsintention eller betraktar sig som anhängare av ett parti. I den senaste SOM-undersökningen klassas 21 procent av de svarande som avvaktande. Detta är väljare som det är svårt för partierna att nå eftersom de ofta är mindre är intresserade av politik. De avvaktande är ofta yngre och oftare kvinnor. Två tredjedelar av dem befinner sig i mitten av höger-vänsterskalan. De konsumerar traditionella medier i en lägre grad, men mer sociala medier. Tidigare valundersökningar visar att avvaktande väljare genom åren i slutändan något oftare tagit ställning till höger.

• 2025 års SOM-undersökning visar att de avvaktande väljarnas antipati mot Sverigedemokraterna större än den mot Vänsterpartiet. Vidare lutar de åt oppositionens håll och vill hellre se Magdalena Andersson än Ulf Kristersson som statsminister.

  Av: Ulrika Lundin