Varmare klimat och förändrad nederbörd ökar risken för torka och vattenbrist i Sverige. Torkans utbredning varierar stort mellan olika områden och för att säkra vattenresurser behöver kommunerna anpassa sin vattenhantering efter lokala förhållanden. Det visar forskning från bland annat Göteborgs universitet.
Torka, som traditionellt inte förknippats med högre breddgrader, har blivit ett växande problem i takt med klimatförändringar. Sverige är ett av länderna i norr som påverkas. I studien har forskare från Göteborgs universitet och Uppsala universitet undersökt 50 vattenområden i Sverige under en 60-årsperiod. Områdena är så kallade avrinningsplatser där nederbörd från både regn och snö samlas i vattendrag.
Resultatet av studien visar att utbredningen av torka under perioden 1961 to 2020 varierar stort beroende på region. Flera faktorer påverkar utbredningen; både avrinningsområdets och markens egenskaper, väder och de initiala vattenförhållandena. Störst risk för vårtorka och grundvattenbrist finns i södra Sverige.
Skräddarsydda lösningar och strategi saknas
Bild
Markus Giese, hydrolog och forskare vid Göteborgs universitet.
Foto: Privat
– Eftersom utbredningen av torka ser så olika ut i landet behövs skräddarsydda och regionspecifika lösningar för att skydda vattenresurser i Sverige. Sådana lösningar finns inte idag, säger Markus Giese, hydrolog och forskare vid Göteborgs universitet och en av studiens författare.
Hur problemet med torka hanteras beror till stor del på de människor, kommuner eller statliga myndigheter som är inblandade, något som forskarna menar inte är hållbart.
– Det finns ingen nationell vattenstrategi i Sverige, vilket gör att ansvaret är splittrat och att insatserna kan variera stort över landet. De insatser som görs är ofta reaktiva i stället för proaktiva och långsiktiga.
Ökad risk för vattenbrist med stora konsekvenser
När perioder med onormalt låg nederbörd ökar påverkas vattnets kretslopp. Det får konsekvenser för markfuktighet, flodavrinning och så småningom grundvattennivåer. När grundvattennivåerna sjunker, ökar risken för vattenbrist och negativ påverkan på ekosystem, jordbruk och industri.
– Vattenbrist kan få stora konsekvenser för det svenska samhället, till exempel minskade skördar, ökad risk för skogsbrand, bevattningsförbud, påfrestningar på våtmarker och fiskförande vattendrag och ökade kostnader för infrastruktur för vattenförsörjning, säger Markus Giese.
I Sverige använder de flesta kommuner grundvatten som dricksvattenkälla. Utöver den kommunala vattenförsörjningen är upp till 2,4 miljoner människor i Sverige permanent eller tillfälligt beroende av privata brunnar. De flesta svenska grundvattenmagasinen är tunna och grunda och blir därför starkt påverkade under varma årstider.
– Det viktiga nu är att hitta lösningar framåt. För att kunna göra det behövs mer forskning som kan möjliggöra bättre prognoser för torkans effekter. En långsiktig strategi för Sveriges vattenresurser behövs också där ansvar och styrning förtydligas på både regional och nationell nivå, säger Markus Giese.
Om forskningen Studien ”Drought propagation in high-latitude catchments: insights from a 60-year analysis using standardized indices” är finansierad av Svenska Forskningsrådet Formas och Kungliga Vetenskapsakademien. Den är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Natural Hazards and Earth System Sciences. Länk till studien: https://doi.org/10.5194/nhess-25-2541-2025
För mer information om studien, kontakta: Markus Giese, hydrolog och forskare, Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet, e-post markus.giese@gvc.gu.se
Forskaren förklarar: Så påverkas grundvattennivåer av ett förändrat klimat
Nederbördsmönster förändras. I Sverige innebär ett varmare klimat att nederbörd oftare faller som regn än som snö, vilket ändrar tidpunkten och effektiviteten av grundvattenpåfyllning.
Snötäcket förändras: I norra och mellersta Sverige kan vinterns snöbildning och dess smältning bli mer oregelbunden, vilket i sin tur stör vårpåfyllningen av grundvatten.
Ökad avdunstning: Högre temperaturer driver påväxt av växtligheter tidigare, som behöver mer vatten och därmed ökad uttorkning av mark och grundvatten.