”Upptäckterna ger många nya infallsvinklar”

2025 års Nobelpris i fysiologi eller medicin tilldelas Mary E. Brunkow, Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi för banbrytande upptäckter kring det som hindrar immunförsvaret från att skada kroppen.

Varje dag skyddar immunförsvaret oss från tusentals olika mikroorganismer, mikrober, som försöker invadera våra kroppar. Alla dessa mikrober ser olika ut och många har utvecklat likheter med mänskliga celler, som ett slags kamouflage.

Frågan är vad immunförsvaret ska attackera och vad det ska skydda. De fundamentala upptäckter pristagarna belönas för gäller det som kallas perifer immuntolerans. Pristagarna identifierade immunförsvarets ordningsvakter, regulatoriska T-celler, som hindrar immunceller från att angripa vår egen kropp.

Avgörande för immunsystemets balans

Marianne Quiding-Järbrink är professor i infektionsimmunologi vid Göteborgs universitet:

– Regulatoriska T-celler är helt avgörande för att balansen i immunsystemet ska kunna upprätthållas. Vi måste kunna reagera på främmande ämnen, men inte våra kroppsegna molekyler. Om de regulatoriska T-cellerna inte fungerar alls får man mycket allvarliga autoimmuna sjukdomar, det vill säga sjukdomar där immunsystemet angriper vår egen vävnad, redan som bebis, säger hon.

Regulatoriska T-celler är också viktiga för att vi inte ska reagera på ofarliga men främmande ämnen i vår omgivning, från till exempel tarmens normalflora eller ämnen som orsakar allergier. Detta är komplexa processer, förklarar Marianne Quiding-Järbrink, men de regulatoriska T-cellerna är i centrum för att upprätthålla denna tolerans, som det kallas.

Ökad förståelse för många sjukdomar

Hennes egen forskargrupp arbetar bland annat med regulatoriska T-celler i tumörer. Det finns ofta fler regulatoriska T-celler i tumören än den omgivande vävnaden. I tumören kan deras aktivitet leda till tolerans mot tumören, och en minskad förmåga för immunförsvaret att angripa tumören.

– Upptäckterna som prisas har ännu inte lett till någon behandling som används i stor skala, men de ger många nya infallsvinklar kring hur sådana terapier skulle kunna se ut, och det pågår flera kliniska prövningar baserade på pristagarnas upptäckter, säger Marianne Quiding-Järbrink.

– Som immunolog är det fantastiskt roligt att se att upptäckten av en central mekanism för att upprätthålla balansen i immunsystemet belönas med Nobelpriset. Dessa kunskaper har ökat på vår förståelse för många olika sjukdomar, men även för hur det friska immunsystemet fungerar, avslutar hon.