Grönalgen havssallat är en av de makroalger som odlas i Sverige. Forskare vid Institutionen för marina vetenskaper hittade nyligen totalt 20 unika arter och underarter av havssallat i Sverige.
Sverige har en lång kust som är perfekt för algodling, men den nuvarande produktionen av ätbara makroalger är fortfarande mycket liten. Nu visar en forskningsstudie att vi kommit långt i utvecklingen av hållbara odlingssätt och att det finns goda möjligheter för att utöka antalet svenska algodlingar.
Att odla makroalger är ett resurssnålt och hållbart sätt att framställa ätbart matprotein jämfört med produktion av proteinrika växter på land, eller animaliska proteiner som nötkött. Men fortfarande finns många utmaningar vad gäller hållbara sätt att odla makroalger i svenska vatten.
Forskare från Göteborgs universitet har nu gjort en systematisk granskning av forskningsartiklar som sammanfattar de senaste framstegen inom svensk algodlingsforskning. Studien lyfter fram innovationer och tekniker som är skräddarsydda för hållbar algodling, och som förhoppningsvis kan leda till att odling av makroalger i Sverige får ett lyft.
– En av de viktigaste slutsatserna är att vi kan visa att odling av makroalger har stor potential i Sverige och att vi har kommit ganska långt i vår utveckling av effektiva och hållbara produktionssystem, säger Gunilla Toth, lektor på Institutionen för marina vetenskaper, som lett studien.
Bild
Gunilla Toth, lektor på Institutionen för marina vetenskaper, forskar på rödalgen dulse i alghuset på Tjärnö marina laboratorium. Algen kallas också söl, och är en alg som kan odlas i salta vatten på den svenska västkusten.
Foto: Mikael Andersson
Rätt odlingsplats för rätt art
De viktigaste makroalgerna som odlas i Sverige är brunalgen Saccharina latissima, också kallad sockertång, samt grönalgen Ulva fenestrata, också kallad havssallat. Forskningen har än så länge till största del fokuserat på dessa arter och en av slutsatserna från studien är att vi behöver öka kunskapen om hur vi kan odla fler arter i Sverige.
– Vi har en lång kust med väldigt varierande miljöförhållanden, framför allt när det gäller salthalt. Därför är det viktigt att välja rätt odlingsplats för rätt alg. Just nu forskar vi vidare på att utveckla en hållbar odling av flera olika makroalgsarter, både sådana som kan odlas i salta vatten på västkusten, till exempel dulse, och i bräckt vatten i Östersjön, till exempel tarmalg, säger Gunilla Toth.
Bild
På Tjärnö marina laboratorium pågår flera forskningsprojekt om algodling. Forskningen identifierar de bäst lämpade arterna och underarter av alger för hållbara odlingar som ska stärka den svenska algindustrin.
Foto: Sophie Steinhagen
Proteinhalten ökar i spillvatten
En viktig aspekt för framgångsrik algodling för matproduktion är att öka proteinhalten i algerna och där pågår flera olika forskningsprojekt, både på Göteborgs universitet och på Chalmers tekniska högskola. Till exempel att använda näringsrikt processvatten från livsmedelsproduktion.
– Det mest spännande i vår studie är delen som sammanfattar hur både tillväxt och proteinhalt i havssallat ökar när man odlar dem i spillvatten från sillindustrin. Det är en ny innovativ metod som vår forskningsgrupp upptäckt på senare år och det visar att man kan förvandla något som ses som ett problem i en industri till en resurs i en annan, säger Gunilla Toth.
Den svenska konsumtionen av makroalger är fortfarande liten, cirka 100 ton per år (2022), och täcks främst med import. Men under senare år har intresset för alger i Sverige ökat.
Idag finns en handfull svenska algföretag som år 2022 tillsammans skördade drygt 80 ton alger.
Den vanligaste algen som odlas i Sverige är den stora brunalgen sockertare. I startgrop för odling finns bland annat grönalgen havssallat, samt rödalgen söl, också kallad dulse.
Länk till artikeln ”Advances in Swedish Seaweed Aquaculture: Enhancing Biomass Production and Quality” i Reviews in Aquaculture.