Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Bild på en man som har ont i knät.
Foto: Mostphotos
Länkstig

Stor skaderisk för motionslöpare

Publicerad

Nästan varannan motionslöpare drar på sig skador. Oftast är det knäna, vaderna eller hälsenorna som råkar illa ut, och riskerna är lika stora oavsett ålder, kön eller löperfarenhet. Det visar en ny avhandling i idrottsvetenskap.

Bild
Bild på Jonatan Jungmalm.
Jonatan Jungmalm.

Doktorand Jonatan Jungmalm rekryterade drygt 200 motionslöpare från Göteborgsvarvets anmälningsregister och följde dem under ett års tid. För att delta i studien skulle de ha löptränat i minst ett år, ha sprungit i snitt minst 15 kilometer per vecka under det senaste året och ha varit skadefria i åtminstone ett halvår. Deltagarna var män och kvinnor i åldrarna 18 till 55 år.

Varannan löpare beräknas få en skada

Under året som studien pågick fyllde motionslöparna i en träningsdagbok med uppgifter om hur mycket de sprang varje dag och om de kände smärta. De som drabbades av plötslig skada eller under en längre tid känt smärta undersöktes av idrottsläkare.

– En tredjedel av deltagarna skadades under studiens gång. Men om man dessutom tar hänsyn till de deltagare som inte fullföljde studien utan hoppade av är det rimligt att anta att nästan hälften av alla motionslöpare skadar sig under ett år, säger Jonatan Jungmalm.

Jonatan Jungmalm har använt sig av en särskild statistisk metod för att beräkna andelen skadade löpare med hänsyn till det bortfall av deltagare som är vanligt i studier som bygger på frivillighet.

Skador i knä, vad och hälsena

Av de som drabbades av skador fick hälften besvär i knäna, vaderna eller hälsenorna.

– Det var få av skadorna som var långvariga. Men alla skador innebar att löparna inte kunde träna som vanligt, säger Jonatan Jungmalm.

Det fanns ingen skillnad i kön, ålder, löperfarenhet eller vikt mellan de som skadade sig och de som klarade sig.

– De som tidigare varit skadade hade däremot större sannolikhet att drabbas igen.

Flera fystester gjordes

Alla deltagare fick göra ett flertal fystester när studien började. Det var olika sorters styrketester, rörlighetstester och tester på löpstil.

– De som var relativt svaga i utsidan av låren hade högre skaderisk. Även de som hade ett sent pronerande löpsteg hade större risk för skada. I övrigt spelade det ingen större roll om löparen till exempel var svag i bålen eller hade begränsad muskelflexibilitet.

Vad är pronerande löpsteg?

För att dämpa kraften som sker vid landning rullar foten inåt, vilket kallas att foten pronerar. Ett sent pronerande löpsteg innebär alltså att den maximala pronationsvinkeln uppnås relativt sent under steget.

Disputation

Jonatan Jungmalm disputerar i idrottsvetenskap fredag 16 april 2021 med avhandlingen Running-related injuries among recreational runners. How many, who, and why?.