Specialpedagoger på gymnasiet lägger mycket kraft på att skapa handlingsutrymme i en ofta otydlig yrkesroll. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet. Relationen till lärare, elever och vårdnadshavare är avgörande för att få uppdraget att fungera, och många specialpedagoger agerar utifrån en stark yrkesetik och tro på inkludering.
Bild
Jonas Udd har i sin avhandling undersökt hur specialpedagoger på gymnasiet skapar handlingsutrymme i en komplex skolvardag.
I sin doktorsavhandling har Jonas Udd undersökt hur specialpedagoger på gymnasiet skapar handlingsutrymme i sin vardag. Resultatet visar hur viktiga professionella relationer är för att yrkesrollen ska fungera och hur gränsdragningarna kring uppdraget ofta är både otydliga och professionellt krävande för specialpedagogerna i studien.
– Det som överraskade mig mest var hur mycket arbete som lades ner på att förklara, försvara och avgränsa sin yrkesroll gentemot andra, säger Jonas Udd.
Genom intervjuer och dagböcker från nio specialpedagoger på gymnasiet har Jonas Udd studerat deras yrkesvardag. Resultatet visar att relationerna till elever, lärare, vårdnadshavare och andra aktörer inom och utanför skolan ofta var avgörande för att kunna utöva sitt uppdrag, att vara den där spindeln i nätet som många förknippar med yrket.
Gränsarbete och yrkesetik
Avhandlingen visar att specialpedagogerna ägnar sig åt ett aktivt gränsarbete mellan olika professioner och verksamheter. Eftersom yrkesrollen ofta saknar tydliga ramar tvingas de själva tolka sitt uppdrag och ibland försvara det.
Samtidigt framstår yrkesetiken som central. Specialpedagogerna i studien stod konsekvent upp för inkludering och rättvisa. De tog strid för elevernas rätt att delta i den ordinarie undervisningen och för att lärare skulle ha goda förutsättningar att göra sitt jobb.
– Det fanns en stark moralisk kompass hos deltagarna. De valde uppdrag och arbetsuppgifter som de upplevde låg i linje med skolans värdegrund och elevens bästa, säger Jonas Udd.
Mer än scheman och stödinsatser
En viktig del av Jonas Udds resultat handlar om vad det faktiskt innebär att vara specialpedagog. Det är inte bara ett yrke med tydliga uppgifter och fasta ramar. Arbetet formas hela tiden i mötet med andra människor och i de situationer som uppstår. Hur specialpedagogerna upplever ansvar, tid, kroppslig närvaro och relationer påverkar deras möjligheter att agera i vardagen.
– Det dagliga arbetet var i ständig förändring. Det handlade inte bara om att följa strukturer och rutiner, utan om hur det kändes att vara specialpedagog i en komplex skolmiljö, säger Jonas Udd.
Viktig kunskap för skolan
Avhandlingen bidrar med ny kunskap om specialpedagogers arbete på gymnasiet, ett område som tidigare fått mindre forskningsuppmärksamhet än grundskolan. Resultaten är relevanta för utbildningar inom specialpedagogik, lärarutbildningar och rektorsprogram, men också direkt användbara för skolledare och skolpersonal som vill utveckla samarbetet kring elevhälsofrågor.
– Jag hoppas att resultaten kan bidra till att öka förståelsen för specialpedagogers komplexa uppdrag och underlätta för ett fungerande samarbete mellan skolans olika professioner, säger Jonas Udd.