– Vi kommer att studera kontinuerligt genomförd samverkan kring äldre som har sammansatta vård- och omsorgsbehov. Vi vill ta reda på varför samverkan försämrades under perioden och hoppas kunna bidra med ny kunskap om hur den kan förbättras igen, säger Stefan Szücs, docent i statsvetenskap och projektledare.
Tillsammans med Inger Kjellberg och Karin Stinesen Kollberg vid institutionen för socialt arbete kommer han att undersöka hur samverkanskapacitet är relaterat till kvalitet i åldrandet. När, hur och varför samverkan är lyckosam är några av frågorna som forskargruppen ställer i studien.
Samverkanskapacitet en viktig nyckel
Samverkanskapaciteten är en viktig innovativ nyckel för att göra samverkan jämlik och autonom, något som forskarna antar krävs för att genomföra kvalitetsförbättringar och minska antalet oplanerade återinskrivningar igen.
Projektet, som nyligen beviljades medel från FORTE, utgår från studier efter 2010 och 2014 års val via SCB av politiska, administrativa och professionssammansatta samverkansorgan för äldre med sammansatta behov, samt Socialstyrelsens uppgifter om andelen oplanerade återinskrivningar till sjukhus inom 30 dagar bland multisjuka och sköra äldre för perioderna 2010-11, 2018-19 och framåt.
Forskargruppen genomför studien med hjälp av två frågeundersökningar, gjorda före och efter 2022 års val, 2022 och 2024, samt en fallstudie med den enda region med kommuner som lyckats öka åldrandekvaliteten över tid, genom minskad andel oplanerade återinskrivningar i alla samverkanskommuner.
– Målet med studien är att få vård- och omsorgssamverkan för äldre att fungera igen efter kvalitetsnedgången 2019 och efterföljande pandemi. Som en följd av det hoppas vi se ökad värdighet och respekt för äldre, säger Stefan Szücs.
TEXT: JENNY MEYER
