Så hjälper språket elever att förstå historia
Hur ska elever förstå vad som hände under den franska revolutionen, eller vad ett ståndssamhälle är? Och vad har en kung från 1600-talet med oss i dag att göra? En avhandling från Göteborgs universitet visar att språket spelar en avgörande roll i historieundervisningen. Det handlar inte bara om vilka ord som används, utan hur.
I klassrummet är det ofta i helklassamtal, ledda av läraren, som de ämnesspecifika begreppen får liv. Det visar sig att ord som "kung" eller "revolution" kan användas på flera sätt, för att återberätta händelser, skapa kopplingar mellan olika epoker och för att aktivera elevernas tidigare kunskaper.
– Jag blev överraskad över hur varierat begreppen används och hur eleverna själva är med och formar hur de får betydelse i samtalet, säger Jessica Rahm, som skrivit avhandlingen. Hon har själv arbetat som lärare i historia, svenska och svenska som andraspråk och intresset för ämnesspråket väcktes i undervisningen av språkligt heterogena elevgrupper.
Ord som bygger broar i tiden
När begrepp används tillsammans och i flera funktioner, skapas något som Jessica Rahm kallar för begreppsliga nätverk. Orden får mening i relation till varandra och bidrar till en djupare förståelse för hur historia hänger ihop.
Hon introducerar också begreppet temporala bryggor; när begrepp används för att koppla samman olika tider. Ett exempel är hur elever kan jämföra kungens roll i olika historiska perioder för att se hur samhället förändrats. Sådana jämförelser gör det lättare att förstå både dåtid och nutid.
Ett språk för att tala om kunskap
För att elever verkligen ska kunna ta till sig ämnet historia behöver de också förstå det språk som bygger upp ämnet. Därför föreslår Jessica Rahm att lärare och elever får ett gemensamt metaspråk, det vill säga ett språk för att prata om begreppens funktion i undervisningen.
Det kan till exempel hjälpa elever att förstå varför vissa begrepp återkommer i olika sammanhang och hur de kan användas för att resonera, analysera och dra slutsatser. För lärare blir det ett stöd i att göra det historiska innehållet mer tillgängligt, särskilt i klasser där elever har olika språkliga bakgrunder.
En demokratisk fråga
Svensk skola bygger på tanken om likvärdighet. Men i praktiken ser vi ökande skillnader mellan olika elevgrupper. Jessica Rahm menar att språkets utformning i undervisningen är avgörande för att alla elever ska få tillgång till kunskap.
– För att förstå historia måste man också förstå det språk som ämnet bygger på. Att göra det språket tillgängligt är en fråga om demokrati, säger hon.
Jessica Rahm hoppas att hennes forskning ska bidra till att påverka både undervisningen, lärarutbildningen och utbildningspolitiken, så att eleverna lättare kan förstå historien, sig själva och samhället de lever i.
Text: Ragnhild Larsson
Länk till avhandlingen: Att kommunicera historia. Språkliga resurser och kunskapserbjudanden i högstadiets historieundervisning
Metod: Klassrumsobservationer i tre högstadieklasser i årskurs 7 och 8
Några centrala begrepp:
- Begreppsliga nätverk: Begrepp får mening i relation till varandra
- Temporala bryggor: Kopplingar mellan olika tider
- Metaspråk: Ett språk för att prata om hur begrepp fungerar i undervisningen
- Läraren: En nyckelperson för att synliggöra och tillgängliggöra ämnesspråket
Kontakkt:jessica.rahm@gu.se