Bild
Vy över Umeå sett från isbelagd älv
Foto: Niklas Emmoth, iStock
Länkstig

Så formas ojämställdhet i norra Sveriges samhällsomvandling

”Alla behövs” är ett vanligt argument i den pågående samhällsomvandlingen i norra Sverige. Men räcker det för att skapa ett jämställt och hållbart arbetsliv? En ny rapport från Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet visar hur normer, makt och strukturer formar vem som kan och får ta plats – och på vilka villkor. 

Den pågående samhällsomvandlingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland driver innovation och regional utveckling – men innebär också stora utmaningar. Kunskapsöversikten Jämställd samhällsomvandling? Genusperspektiv på hållbart arbetsliv i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland lyfter fram vikten av genusperspektiv och visar att jämställdhet är en förutsättning för långsiktig kompetensförsörjning, attraktiva livsmiljöer och hållbara levnadsvillkor. 

Rapporten har tagits fram av Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet, på uppdrag av länsstyrelserna i de fyra norrlänen, och utgår ifrån tvärvetenskaplig forskning, statistik och intervjuer med chefer inom privat och offentlig sektor. Den visar att jämställdhet formas i samspel mellan sociala normer, ekonomiska villkor, organisatoriska praktiker, utbildningssystemets styrning och politiska prioriteringar.

Industrifokus och könssegregerad arbetsmarknad

I samhällsomvandlingen står den mansdominerade industrin i centrum, medan välfärdssektor och omsorgsarbete nedprioriteras – verksamheter som i hög grad sysselsätter kvinnor och utgör en grundförutsättning för att samhällsomvandlingen ska fungera. 

– Beskrivningarna av samhällsomvandlingen är väldigt likartade, med ett starkt industrifokus. Det gör att teknikintensiva och mansdominerade branscher behåller resurser, status och inflytande, säger Ulrika Jansson, fil.dr. i arbetsvetenskap, som skrivit rapporten med Jimmy Sand, båda utredare på Nationella sekretariatet för genusforskning. 

Risk att ojämställda villkor återskapas

Förutsättningarna för ett jämställt arbetsliv påverkas också av att kvinnor fortfarande tar ett större ansvar för obetalt hushålls- och omsorgsarbete. Det begränsar möjligheterna att arbeta heltid, pendla eller anpassa sig till könade förväntningar i mansdominerade industrijobb. Därmed riskerar omvandlingen att återskapa ojämställda livsvillkor, trots ett högt kvinnligt arbetskraftsdeltagande. 

– Det behövs politisk och organisatorisk vilja och engagemang för att ifrågasätta och förändra könsnormer som villkorar kvinnors och mäns möjligheter på arbetsmarknaden. En utmaning är att ojämställdhetens lösningar återfinns inom många andra politikområden än inom jämställdhetspolitiken, säger Ulrika Jansson. 

Kunskapsunderlag för regional utveckling

Rapporten är ett kunskapsunderlag för länens utvecklingsarbete och riktar sig till beslutsfattare och tjänstepersoner i offentlig och privat sektor. 

– Vårt jämställdhetsarbete och det stöd vi ger behöver vara grundat i forskning och praktik. Syftet är att öka förståelsen för hur beslut och insatser påverkar olika grupper av kvinnor och män. Jag hoppas att kunskapen tas upp och diskuteras på arbetsplatser, i ledningsgrupper och i politiken, säger Monica Forsman, särskilt sakkunnig jämställdhet på Länsstyrelsen Västerbotten.

Rapporten har tagits fram inom sekretariatets verksamhetsområde "Ett rättvist arbetsliv".