Regeringsskiftet i Ungern: ”EU:s kanske främsta enfant terrible är borta”

Bild

Under det gångna året har säkerhetsfrågorna fortsatt att dominera i EU, liksom frågor om den gröna omställningen, ekonomi och konkurrenskraft. Det är politikområden som Markus Johansson, forskare i statsvetenskap, följer särskilt noga.

– Det finns redan ett antal initiativ om förenklade regelverk för industrin och andra näringar. Det ska bli intressant att se om dessa kan leda till sänkta ambitioner inom miljö- och klimatområdet, säger han.

Många frågor i EU hänger ihop. Görs justeringar för att uppnå vissa mål på ett ställe kan det få konsekvenser för måluppfyllnaden på andra områden. Markus Johansson är intresserad av varför medlemsstater ibland bryter mot reglerna och hur det påverkar samarbetet, särskilt inom miljö- och klimatområdet.

– Regelbrott kan hänga ihop med att nationella politiska intressen går först och att länder ibland tolkar EU-regler generöst snarare än att de medvetet bryter mot dem. Ibland handlar det dock snarare om att medlemsstaten saknar förmågan att genomföra besluten korrekt. Det finns flera mekanismer för att upptäcka och hantera sådana fall. EU-kommissionen övervakar att medlemsstaterna följer EU-rätten och kan inleda så kallade överträdelseärenden när brister upptäcks. I slutändan kan dessa avgöras i EU-domstolen.

Utmanande att forska om regelefterlevnad

Många ärenden löses dock i dialog mellan Kommissionen och medlemsstaten innan de når domstolen. Överträdelser kan också uppmärksammas när nationella domstolar begär förhandsavgöranden från EU-domstolen om hur EU-rätten ska tolkas.

Enligt Markus Johansson är det en utmaning att forska om regelefterlevnaden i EU. 

– Den är svår att mäta eftersom vissa regelbrott inte helt enkelt inte upptäcks. Merparten av forskningen förlitar sig också på data om att ett överträdelseärende inletts av Kommissionen. Men ibland har Kommissionen helt enkelt fel i sina anklagelser, och i de fall som går hela vägen till EU-domstolen förlorar Kommissionen emellanåt. Ungern har dock under våren fått två domar mot sig – en om brott mot mediefriheten och en om brott mot EU:s grundläggande värden, som respekt för mänskliga rättigheter och minoriteter.

Regeringsskiftet i Ungern kan bli positivt

Ungern har genom åren blockerat viktiga EU-beslut, exempelvis i frågor som rör Ukraina. Den tidigare premiärministern Viktor Orbán var känd för sin konfrontativa hållning gentemot EU, sitt motstånd mot invandring och sina nära band till Moskva. Landet har länge kritiserats för brister i rättsstatens principer, domstolarnas oberoende, mediefrihet och arbetet mot korruption.

I april 2026 förlorade Viktor Orbán och hans nationalist-populistiska parti Fidesz makten efter 16 år vid styret. Péter Magyar och hans oppositionsparti Tisza vann med stor marginal och i sitt segertal lovade Magyar att stärka samarbetet med EU.

Vad menar Péter Magyar med det?

– Det är både en politisk markering mot den tidigare regeringen och en signal till EU. Dels handlar det om att reformera institutioner för att stärka rättsstaten och motverka korruption, vilket kan leda till att Ungerns frysta EU-medel betalas ut. Dels kan Ungern bli en mer konstruktiv aktör och ett mindre hinder i EU:s beslutsfattande.

Nyligen stödde Ungern ett EU-beslut om att bevilja ett större lån till Ukraina. Samtidigt menar Markus Johansson att det återstår att se vad den nya regeringen faktiskt kommer att leverera.

– Oavsett vilken inriktning den nya regeringen tar innebär maktskiftet i Ungern att EU:s kanske främsta enfant terrible är borta, vilket kan öppna för en mer samarbetsinriktad relation mellan EU och Ungern. Samtidigt är Ungern en relativt liten aktör i EU:s dagliga förhandlingar. Många beslut fattas med kvalificerad majoritet, vilket innebär att större medlemsstater ofta har större inflytande än små och medelstora länder, säger han.

Text: Anna-Karin Lundell