Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Praktikplats - en väg in i det svenska samhället

I juni arrangerades ett idéseminarium om Göteborgs universitets praktikplatser för nyanlända. För närvarande finns omkring 100 platser klara, och siffran ökar varje vecka.

Tanken med seminariet var att belysa både möjligheter och svårigheter med att ta emot en nyanländ praktikant. Arrangör var institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, där arbetet för nyanlända var igång redan i höstas.

Cecilia Rosengren, prefekt på institutionen, menade i sitt inledningsanförande att förra sommaren och hösten var ett uppvaknade för många. Flera tusen flyktingar anlände till Sverige varje vecka och anställda på institutionen pratade om vad de kunde göra. Hur kunde akademin bidra?

– Som medmänniskor var det många som redan hjälpte till – med språkhandledning, klädinsamling och annat – men vad kunde vi som akademiker göra för att möta nyanlända och jobba med integrationsfrågor? Hur ser våra utbildningar ut, hur jobbar vi med breddad rekrytering? Vad har vi för ansvar som akademiker, som universitet? sa Cecilia Rosengren.

En av universitets första praktikanter

Diskussionerna landade bland annat i att institutionen beslutade att ta emot en praktikant. Redan i januari var Hala Alaraj på plats, och blev därmed en av Göteborgs universitets första praktikanter.hala alaraj porträtt

Hala Alaraj kom till Sverige för två och ett halvt år sedan från Gaza, där hon arbetat som kommunikatör på ett universitet och som översättare åt CNN.

– När jag kom hit var det omöjligt att söka jobb utan att kunna svenska. Jag gjorde klart min SFI och sökte sedan 14 praktikplatser, men ingen svarade ens på mejlet. Till slut gick jag till receptionen på Arbetsförmedlingen och sa ”Jag har erfarenhet, jag vill jobba!”, och hon som satt där svarade ”Du är rätt person – Göteborgs universitet har praktikplatser”, sa Hala Alaraj under sin presentation på seminariet.

Har arrangerat seminarier

Hon fick själv vara med och utforma sin praktikplats utifrån erfarenhet och intresse, och har under våren bland annat jobbat med breddad rekrytering och med att arrangera seminarier där flyktingar med akademikerbakgrund berättat om sina svårigheter i det svenska samhället. Hala Alaraj menar att hon blivit mycket hjälpt av sin praktikplats.

– När jag började var jag först rädd, men de känslorna försvann. Kollegerna har varit jättesnälla och hjälpt mig med språk och arbetsuppgifter. Det är stor skillnad på min svenska nu. Jag har också lärt mig mycket om det svenska samhället och fått nya svenska vänner. Praktik leder till nya möjligheter. Jag ska få ett nystartsjobb nu, det här är en dörr till annat och bra för CV:t. Jag känner mig inte isolerad längre.

Viktigt att ha en handledare

Karolina Enquist Källgren, institutionens samordnare för flyktingfrågor, menade att en av utmaningarna med ta emot en praktikant är att den personen har ett behov av att göra något ”riktigt”. Samtidigt är det inte en helt vanlig situation.

– Det kan finnas formella hinder, man måste lära sig svenska, man kanske inte har precis rätt akademisk bakgrund. Dessutom kan man ha upplevelser med sig, något som institutionen måste vara beredd på. Hur ska man väga riktiga arbetsuppgifter mot riktiga hinder? Det är viktigt att praktikanten har en handledare, och den personen ska inte bara peka ut arbetsuppgifter utan även ta emot oro och frågor, sa Karolina Enquist Källgren.

Första lärosätet som arbetar i så stor skala

På seminariet pratade också Elin Fagerberg, som har arbetat som central samordnare för praktikantverksamheten vid universitetet under vintern och våren. Hon menar att Göteborgs universitet troligen är det första lärosätet i Sverige som arbetar med praktikplatser för nyanlända i så stor skala.

– Många andra lärosäten har hört av sig och vill ha tips och råd, de undrar vilka fällor man ska akta sig för och hur man ska bära sig åt rent praktiskt. Nu är vi uppe i 100 platser vilket är jättepositivt, och det ökar hela tiden. Det brukar dyka upp någon eller några platser per vecka, sa Elin Fagerberg under seminariet.

Tar tid att hitta rätt person

I dagsläget är 20 personer ute på praktik i verksamheten, och sökande matchas kontinuerligt mot de platser som finns. Kriterierna för en praktikplats kan variera väldigt.

– Vi har annonser med allt från ”intresse för trädgårdsarbete” till att den sökande ska ha läkarexamen.

En av svårigheterna med praktikplatserna är tidsåtgången, det tar tid att få fram rätt person till rätt plats, menar Elin Fagerberg.

– Sedan har också språket visat sig vara ett problem. Här tror jag att vi måste vara mer flexibla, och även när det gäller vilken erfarenhet man har.

Möjlighet för institutioner att samarbeta

Bland de positiva erfarenheterna menar hon att praktikplatserna har visat vilket otroligt engagemang det finns inom verksamheten, många hör av sig och frågar hur det går med matchningsarbetet.

– Det här är också en möjlighet till samarbete mellan institutionerna – Handels har till exempel en praktikant som går mellan tre institutioner, det fungerar jättebra.

Idsatenik atenesyan porträttéseminariet arrangerades den 14 juni i Lilla Hörsalen, Humanisten. Förutom ovanstående personer talade bland andra Satenik Atanesyan (bilden till höger), praktikant på fakultetskansliet för naturvetenskap, Urban Strandberg, studierektor på Centrum för Europastudier, Camilo Ciceri från Arbetsförmedlingen och Katarina P Fransson från Korta vägen.

Bilderna på Hala Alaraj och Satenik Atanesyan är tagna av Thomas Melin.