Bild
Poliser på gata
Foto: Daniel Holking
Länkstig

Politik i Norden mot gängen – från social prevention till hårdare straff

Publicerad

För att hantera gängkriminalitet har nordiska länder gått från att försöka förebygga brott genom sociala insatser till att i högre grad använda straff, polisåtgärder och internationellt samarbete. Det visar forskare från Sverige och Danmark. Den här utvecklingen bryter mot den traditionella nordiska modellen.

I en jämförande studie av anti-gängpolitik har forskarna analyserat policydokument från Danmark, Sverige och Norge mellan 2009 och 2025. De fann tre centrala utvecklingslinjer: minskad betoning på social prevention, en ökning av straffrättsliga åtgärder samt ett växande fokus på den gränsöverskridande och digitala brottsligheten. Enligt studien har särskilt Danmark varit drivande i utvecklingen, medan Sverige och Norge i högre grad har följt efter.

Bild
Porträtt på Anna Hedlund
Foto: Gunnar Jönsson

– Uppmärksammade våldshändelser, som skjutningar, har i många fall fungerat som katalysatorer för en hårdare retorik i debatten kring gängkriminaliteten och att ge rättsväsendet utökade befogenheter.  Framtida utvärderingar får visa om åtgärderna gett effekt, säger Anna Hedlund, lektor i mänskliga rättigheter vid Göteborgs universitet.

Utöver att ha blivit hårdare visar politikens utveckling också en ökad internationalisering. Gängbrott beskrivs i dag som ett gränsöverskridande problem kopplat till digitalisering och globala nätverk, vilket driver fram mer samordnade insatser mellan länder.

Traditionellt har kriminalpolitiken i nordiska länder byggt på att brott förklaras av sociala faktorer. Fokus har legat på åtgärder som förebygger brott och rehabilitering av dem som straffas så att de inte återfaller i brott. Studien visar hur utvecklingen lett till ett systemskifte där synen idag är att brott är hot mot samhället, ett säkerhetsproblem, snarare än ett socialt problem, och där tyngdpunkten hamnat på avskräckning och längre straff. 

Forskarna ser flera utmaningar med förändringen.

– När gäng beskrivs som ett akut hot mot samhället kan det leda till snabb och inte alltid tillräckligt genomtänkt lagstiftning, säger Anna Hedlund. 

Vidare pekar forskarna på att politiken kan bli selektiv och öka stigmatiseringen av specifika områden, unga och personer med invandrarbakgrund. Det gränsöverskridande samarbetet innebär också ett ökat beroende av andra länders rättssystem och att man inte utgår från lokala problem.

Av: Lars-Olof-Karlsson

Fakta

Studien Nordic Policy Responses to Gang-Related Crime 2009–2025: Policy Developments and Future Challenges in Denmark, Sweden and Norway, är publicerad i European Journal on Criminal Policy and Research, mars 2026. DOI: 10.1007/s10610-026-09662-3

Kontakt
Anna Hedlund, lektor i mänskliga rättigheter, telefon: 076–618 1865
e-post: anna.hedlund@gu.se

Övriga forskare bakom studien: 

  • Mette-Louise E. Johansen, Nationella forsknings- och analyscentrumet för välfärd, Danmark
  • Sébastian Tutenges, Århus universitet, Danmark