Nya Svenska trender är publicerad

Svenska trender är en tidsserierapport bestående av översikter kring befolkningens vanor och åsikter inom en rad olika områden. Idag publiceras årets version, innehållande data från 1986 och fram till den senaste mätningen i slutet av 2024. 

Rapporten utgår från frågor ställda i den nationella SOM-undersökningen till stora slumpmässiga urval av landets befolkning. Den är en effektiv resurs för dig som vill följa opinionsutvecklingen i Sverige i allmänhet, eller studera åsiktsförändringar inom en specifik nyckelfråga.

Nyheter i årets rapport

Under det nationella SOM-seminariet den 5 mars presenterades de första resultaten från SOM-undersökningen 2024. I Svenska trender återfinns en del av det som lyftes under seminariet, men också många andra resultat och spännande tidsserier som ännu inte visats från denna undersökning. Här är några exempel på nyheter från rapporten:

Nyhetskonsumtionen minskar

Andelen svenskar som regelbundet tar del av nyheter i radio och TV minskade signifikant mellan 2023 och 2024 och är nu nere på rekordlåga nivåer. Samtidigt ökar inte den digitala nyhetsanvändningen då ökningen för att ta del av nyheter i sociala medier eller via morgon- eller kvällstidningar på internet tycks ha avstannat.

Läsningen av morgontidning på papper står över tid för den största förändringen vad gäller nyhetskonsumtion och minskar fortsatt enligt senaste mätningen. Endast var femte svensk läser idag regelbundet en morgontidning på papper, i början av nittiotalet var det nio av tio. Nyhetsvanor avhandlas på sidorna 27-28 i rapporten.

Fokus på brottslighet stärker polisen

Oron är likt de senaste åren stor för organiserad brottslighet och kategorin Lag och ordning toppar listan över samhällsproblem i Sverige idag. Samtidigt ser polisen sitt högsta uppmätta förtroende någonsin med 72 procent med ganska eller mycket högt förtroende (se sid. 7).

Också yrkesgruppen poliser ökar sitt förtroende jämfört med 2023 och når rekordnivåer. 76 procent har nu förtroende för poliser jämfört med 51 procent vid lägstanoteringen 2016. En annan nyhet vad gäller yrkesgrupper är att forskare, som mätts sedan 2021, nu också redovisas i rapporten. Förtroendet för forskare är högt i Sverige, nästan lika högt som för poliser och betydligt högre än för exempelvis journalister. Se hela tidsserien för yrkesgrupper på sidan 14.

Oro för nytt världskrig stor redan hösten 2024

SOM-undersökningen mäter många orosmoln inför framtiden och en tydlig ökning har på senare år skett för flera av de som handlar om ökande turbulens i omvärlden. För första gången sedan 2016 ställdes 2024 frågan om oro för ett nytt världskrig och andelen som är mycket oroade för detta har ökat från knappa 10 procent till 35. Oron för ett nytt världskrig var 2024 marginellt högre än 2001, trots att undersökningen då genomfördes direkt efter attacken på USA den 11 september. 

39 procent av svenskarna är mycket oroade för en försvagad demokrati och här syns också en kraftig men relativt långsam ökning sedan 2006 då denna mätning inleddes. Hela oroslistan redovisas på sidan 19.

Nedåt för de flesta energikällor

Andelen som anser att Sverige bör satsa mer än idag har minskat kraftigt för främst solenergi, vindkraft, vatten- och vågkraft samt biobränslen sedan 2023. Siffrorna är anmärkningsvärda, men en delförklaring är sannolikt att de historiskt minst populära energislagen kol och olja inte inkluderades i undersökningen 2024. Deras närvaro har en tendens att få respondenter att skatta övriga energislag mer positivt. 

Men detta är förmodligen inte hela sanningen utan det kan också handla om att höga nivåer redan upplevs vara uppnådda för flera av energislagen och behovet av att satsa mer inte längre är lika tydligt. Just nu pågår kompletterande studier i SOM-institutets medborgarpanel och analyser kring energikällorna kommer att presenteras i kommande bokkapitel samt i rapporten "Svenska folkets åsikter om olika energikällor".

Även kärnkraft minskade något vad gäller andelen som vill satsa mer men opinionen här är fortfarande överlag positiv med 53 procent som vill använda kärnkraften långsiktigt och 33 procent som vill avveckla den, vilket redovisas på sidan 52.

Rapporten Svenska trender är framförallt en översikt med fokus på förändringar över tid. Under våren 2025 släpps flera andra och ofta mer detaljerade rapporter baserade på specifika delar av den nationella SOM-undersökningen. Har du frågor om undersökningen eller rapporterna, läs gärna mer på SOM-institutets webbplats eller hör av dig till oss.