Ny bok: Abstrakta kommunala strategidokument nyttiga i längden
Passiva politiker som producerar policydokument fulla av klyschor. Sådan är ibland bilden av den politiska processen. Men enligt ny forskning från GRI kan även ett slutdokument med slitna fraser vara värt mödan.
Forskaren Sara Brorström har i sin nya bok Styra städer (Studentlitteratur 2015) undersökt hur ett strategidokument i en stad blir till och varför slutresultatet blir som det blir. Det specifika fallet är visionsdokumentet om Älvstaden i Göteborg. Arbetet med dokumentet påbörjades 2010 och antogs av kommunstyrelsen 2012. Vanligt i städers visioner i dag är idéer om hållbarhet. Det var också något som genomsyrade arbetet med Älvstaden.
– När det gäller strategiska dokument ser de ungefär likadana ut vilken stad det än gäller. De är nästan kopior av varandra och kan låta väl abstrakta. Man kan då fråga sig vilken nytta de har, säger Sara Brorström.
I arbetet med vision Älvstaden tillsattes en arbetsgrupp som bestod av flera kommunala förvaltningar, kommunala bolag, politiker samt Västsvenska Handelskammaren och Chalmers tekniska högskola. Gruppen var underställd kommunstyrelsen och det var den som till slut skulle anta dokumentet. Kompromisser var därför nödvändiga vilket i slutändan producerade ett dokument som de inblandade fick nöja sig med, snarare än att det blev det dokument de drömt om. Men enligt Brorströms studie gav själva processen med dokumentet en rad nyttiga effekter:
• I strategiskt arbete kan aktörer frångå vardagens “business-as-usual” vilket möjliggör kritik av hur saker görs i dag. Att tänka kring hur staden ska vara i framtiden tvingar fram tankar på vad som görs fel i dag.
• Den skapar samarbete över gränser. I fallet med vision Älvstaden visade det sig att många av direktörerna inom kommunen inte träffade varandra särskilt mycket annars. Strategiarbetet gav dem chans att göra det.
• Konfliktlinjer om framtidsvisioner kommer upp till ytan. Även om de inte löses, är det nyttigt att de lyfts.
– Dokumenten blir som det blir eftersom inte alla tycker lika. Det som man kan enas om kan låta abstrakt. Men frågan är om det inte är meningen att politiker ska tycka olika. Vad är alternativet?, säger Sara Brorström.
Undersökningen bygger på cirka 250 timmars observationer från olika möten under processen samt intervjuer med politiker och tjänstemän. Studien fyller ett hål i forskningen om hur städer styrs.
– Ofta vet man vad man ville från början och hur det blev, men hur diskussionerna fördes fram till slutresultatet är ett perspektiv som saknas, säger Sara Brorström.