Skolor ska fungera även när omvärlden förändras snabbt, och rektorer förväntas hålla verksamheten igång trots begränsade resurser. En ny avhandling från Göteborgs universitet visar att rektorernas arbete i små kommuner blir särskilt sårbart när lokaler, budgetar, teknik och regler hastigt förändras.
Bild
Linnéa Rosengren visar i sin avhandling hur rektorers ledarskap formas och förändras när skolans vardag kastas omkull.
Linnéa Rosengren har följt rektorer i tre små kommuner under två perioder när förutsättningarna ändrades dramatiskt: mottagandet av många nyanlända elever 2015 och covid-19-pandemin. Hon beskriver hur ledarskapet tog form i ett snabbt skiftande landskap.
– Jag ville förstå hur handlingsutrymmet förändras när vardagen plötsligt kastas omkull och beslut som fungerade en vecka inte längre gör det nästa, säger Linnéa Rosengren.
Hennes studie visar att ledarskap inte är en fast roll, utan något som skapas i stunden när rektorer, personal, regler, teknik, lokaler och resurser måste samverka på nya sätt.
Oväntad tyngd för lokaler och ekonomi
Rektorerna strävade efter att skapa stabilitet, men deras möjligheter styrdes i hög grad av materiella villkor.
– Det som överraskade mig mest var hur stor betydelse lokaler och ekonomi hade. Ett saknat klassrum eller en ändrad budget kunde få långtgående konsekvenser för hur ledarskapet faktiskt kunde utövas, säger Linnéa Rosengren.
I små kommuner, där marginalerna är små och alternativen få, kunde även små förändringar få stor påverkan på verksamheten och rektors möjligheter att agera långsiktigt.
Rektorer måste omförhandla sitt handlingsutrymme.
Linnéa Rosengren har själv erfarenhet av skolans vardag, vilket väckte frågor om hur rektorer lyckas hålla ihop verksamheten när förutsättningar förändras från dag till dag.
– Genom mina egna erfarenheter såg jag hur skört ledarskapet kan bli när nätverk av lösningar destabiliseras. Det väckte min vilja att undersöka vad som egentligen händer i de här situationerna, säger hon.
Studien visar att ledarskap formas i ett samspel mellan människor och materiella förutsättningar och att rektorer ständigt måste omförhandla sitt handlingsutrymme.De tvingas ofta skapa nya lösningar i stunden och göra om sitt ledarskap från en vecka till nästa.
Tydliggöra ledarskapets sårbarhet
Linnéa Rosengren hoppas att hennes forskning ska ge skolhuvudmän och politiker en tydligare bild av vilka villkor som påverkar rektorers vardag och varför stödet till små kommuner behöver anpassas efter deras särskilda situation.
– Genom att synliggöra ledarskapets sårbarhet blir det tydligare att det aldrig är mer än tillfälligt stabilt. Det behöver göras och göras om hela tiden, säger Linnéa Rosengren.
I sin studie betonar hon att mer uppmärksamhet borde riktas mot de materiella och organisatoriska villkor som gör att ledarskapet håller även när skolan utsätts för oväntade påfrestningar.
FAKTA OM AVHANDLINGEN
Titel:Rektorers arbete i osäkra tider. En aktör-nätverksstudie Kontakt: Linnéa Rosengren, e-post: linnea.rosengren@gu.se Institution: Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet Material: Intervjuer med rektorer i tre små kommuner samt dokument från mottagandet av nyanlända elever och covid-19-pandemin Huvudresultat: Rektors ledarskap formas i samspelet mellan människor, lokaler, resurser, teknik och organisatoriska ramar – och blir särskilt sårbart när dessa snabbt förändras.