Hur sprids antifeministiska idéer på nätet – och hur kan de bemötas? En avhandling vid Göteborgs universitet undersöker hur den så kallade manosfären, den digitala miljö där kvinnofientliga och antifeministiska budskap cirkulerar, växer fram på iranska sociala medier. Studien visar att dessa nätmiljöer är tätt sammanlänkade med den globala alt-högern och dess sätt att kommunicera.
Genom att analysera memes och digitala uttryck kartläggs hur konflikter om kön, makt och demokrati rör sig över nationsgränser, och hur de anpassas till lokala sammanhang.
Den globala alt-högerns manosfär, en löst sammanhållen rörelse som ofta sprider nationalistiska, antifeministiska och konspirationsdrivna budskap, fungerar som en viktig inspirationskälla för många av de memes och argument som används i den iranska manosfären.
Avhandlingen visar hur idéerna rör sig snabbt mellan olika nätmiljöer: bilder, skämt och slagord som propageras online i västerländska alt-högerkretsar plockas upp, omformas och får nytt innehåll i iranska sociala medier.
Bild
Sama Khosravi Ooryad, doktorand vid Institutionen för kulturvetenskaper.
– Jag ville förstå varför idéer om kön och hat sprids så snabbt online, och hur de får fäste i miljöer som på ytan verkar stå långt ifrån varandra. Den iranska misogyna nätmiljön tydliggör att globala digitala strider inte bara är ett västerländskt fenomen, säger Sama Khosravi Ooryad.
Memes förstärker budskapen
Memes, det vill säga korta, ofta humoristiska, bilder eller videor, spelar en viktig roll i hur politiska budskap sprids och förstärks, visar avhandlingen. De används både för att angripa kvinnor och feminister och för att skapa en gemenskap.
– Memes kan verka harmlösa, men de fungerar som små byggstenar som binder samman grupper digitalt. Jag kallar dem ”memetiska allianser” – där grupper i helt olika länder och politiska kulturer känner igen sig i samma bilder, skämt och fantasier och därigenom knyts samman och formar hybridallianser,säger Sama Khosravi Ooryad.
Feministiskt motstånd
Men samma verktyg används också av feministiska aktivister, som skapar egna memes för att synliggöra och utmana strukturell misogyni. Sama Khosravi Ooryad har i sin studie intervjuat 23 farsitalande feministiska aktivister och dokumenterar hur det feministiska motståndet tar form. Detta motstånd har vuxit sig starkare efter Kvinna, Liv, Frihet-rörelsen visar avhandlingen.
Bild
– Feministiska online-aktörer använder sig även de av humor, kreativitet och igenkänning för att bemöta hat och därför kallar jag denna taktik för ”memeing back to misogyny”. Feminister förlitar sig också på transnationellt rörelsebyggande offline och på gräsrotsorganisering för att motverka strukturella ojämlikheter. Det skapar inte bara motstånd, utan också hopp och gemenskap.
Avhandlingen Digital Battlegrounds – Memetic Alliances, (Anti)Feminist Politics, and the Manosphere on Iranian Social Media försvaras den 12 december, klockan 13.00 i Lisebergssalen, C350, på Humanisten, Renströmsgatan 6 i Göteborg.